På senare år har intresset för att föra in estetik i MDI-teorin ökat kraftigt. Insikten om att användares känslor inför interaktiva artefakter spelar stor roll för tillfredställelsen och användarupplevelsen har medfört ett fokusskifte inom området och flertalet teorier om användares estetiska upplevelser av interaktion har framkommit. Detta arbete har tagit som utgångspunkt de teorier som siktar på att stödja designers arbete med att utforma estetiska interaktioner genom att identifiera manipulerbara attribut i artefakters interaktionsestetiska gestalt. En explorativ användarstudie har genomförts med målet att belysa hur upplevelsen av hastighet och tempo förändras genom införandet av animationer i ett gränssnitt. Resultaten visar på att toningsanimationer i övergångar i ett interaktivt system kan leda till ett långsammare och mjukare intryck av systemet men även att långsamma animationer i vissa fall kan leda till att systemet upplevs som snabbare.

VD:n för spelindustrins intresseorganisation (Interactive Digital Software Association) förutspår i den årliga State of the Industry rapporten för åren 2000 ? 2001, att spelindustrin snart kan nå 70 procent av världens hushåll, vilket gör spelmaskinen, näst intill, lika vanlig som videon. I denna dag börjar många spelutbildningar växa fram i hela landet, så som i Karlshamn, Visby och Kramfors. Trots denna tillväxt finns det nästan ingen akademisk forskning i ämnet speldesign. Detta gör att hjulet i många fall tvingas återuppfinnas om och om igen.

The purpose of this study was to examine two relatively similar product industries, of which one is successful in its commercialization and the other one is not successful. The two industries observed in this paper are both Swedish industries, and both of them produce slow moving consumer goods for the luxury consumer. The successful industry is represented by the Swedish fashion industry, more precisely The Swedish Fashion Wonder (TSFW) - a term describing the success of a specific coalition of fashion designers from Sweden. The unsuccessful industry is represented by the luxury watch industry in Sweden (LWIS). The method used to examine the two industries' inequalities is based on a qualitative study, consisting of in-depth interviews with industry expertise from both of the industries.

Syftet med det här projektet är att redovisa ett system- och framtidsperspektiv på designprocessen och industridesignerns roll, vilket också ska resultera i en tydligare definiering och kartläggning av designprocessen samt angränsande ämnesområden.Omfattande faktainsamling gjordes därmed i form av litteraturstudier, studiebesök samt informationsökning på internet. Detta skapade sedan en god grund för kommande intervjuer. Intervjuerna genomfördes med representanter från både lärosäten och SVID samt med verksamma designers, detta i syfte att få fram olika perspektiv och synsätt på de specificerade områdena.Baserat på informationen från faktainsamlingsfasen samt intervjuerna, gjordes en kartläggning av designprocessen med en tydligare koppling till makro- och mikromiljön samt Design Management. För att tydliggöra ytterligare sammanställdes också frågeställningar som härrör till arbetsgången.Gällande Industridesignerrollen valde jag att (baserat på intervjuresultatet) visualisera en bild av tänkbara framtida fokusområden och kompetenser.Jag kan konstatera att designprocessen utvecklats till att innefatta mycket mer än ?design av produkter?.

Målet med denna uppsats har varit att klarlägga orsakerna till spelföretags användande av komponentbaserad spelutveckling. Vi har även försökt ge en allmängiltig bild av spelindustrins inställning till denna utvecklingsmetodologi. Intervjuer har gjorts med projektledare, programmerare och designers i spelföretag av olika storlek. Dessutom har den globala industrin täckts in genom en webbaserad enkät för att bekräfta att intervjuerna inte visat på en regional inställning. Undersökningen visar att komponentbaserad utveckling används i spelindustrin, men att det ofta handlar mer om objektorienterad utveckling.

Today multi-touch technology is the basis for many new techniques designed to improve interactions with computers and mobile devices. It seems that multi-touch screen interface makes the user handling very natural in the sense that there is no need for a manual in how to interact with the object on the screen. The aim with this paper is to establish a fundamental set of design principles intended specifically for large multi-touch interfaces. To reach this goal we have implemented a couple of sub-goals beforehand: It was essential that we acquired a good understanding of the current state of the multi-touch interface and the different implementations that exist today. To make this possible we constructed a multi-touch display, "Rosie". Knowing how the hardware is produced today will help us understand the limitations and also the possibilities of the design implementations today and in the future. We also needed to devise a sound interaction design process that conveys the modern designers work.

Today multi-touch technology is the basis for many new techniques designed to improve interactions with computers and mobile devices. It seems that multi-touch screen interface makes the user handling very natural in the sense that there is no need for a manual in how to interact with the object on the screen. The aim with this paper is to establish a fundamental set of design principles intended specifically for large multi-touch interfaces. To reach this goal we have implemented a couple of sub-goals beforehand: It was essential that we acquired a good understanding of the current state of the multi-touch interface and the different implementations that exist today. To make this possible we constructed a multi-touch display, "Rosie". Knowing how the hardware is produced today will help us understand the limitations and also the possibilities of the design implementations today and in the future. We also needed to devise a sound interaction design process that conveys the modern designers work.

The aim of this thesis is to study a number of standards and theories, from the two research areas human-computer interaction and psychology, about how a graphical user interface (GUI) should be composed in order to facilitate interaction between humans and computers. Special emphasis is put on how the GUI should take into consideration the strengths and limitations of human cognition and perception. A study of three web catalogues shows how these theories appear when concretised. The following questions are answered in this thesis:What guidelines and styleguides can be found that specify the design of a user-friendly GUI?How do a few library catalogues on the web match a selection of these design principles?The guidelines are extracted from literature concerning human-computer interaction, psychology, automated library systems and web design.

Touch-baserad teknik har sedan 2007 tagit allt större utrymme bland tekniska artifakter och många kända namn inom teknikbranschen har klivit fram och konstaterat i mer eller mindre dramatiska ord att det vi känner som "PC", persondator, är på väg att förändras i och med detta teknikskifte. Vissa organisationer, däribland kommuner och landsting, har börjat använda pekplattor som dokumentersättare för bl.a. mötesprotokoll. SAS (Scaninavian Airlines) använder tekniken i cockpit i liknande ändamål. Det förväntas inte dröja särskilt länge innan vinstdrivande organisationer lyfter gränssnittet till sina interna stödsystem.

Art directing i en digital kommunikationsbyrå och att arbeta heltid eller deltid som konstnär är två yrken som har en sak gemensamt. I egenskap av professionella roller har de en nyckeluppgift de måste uppfylla ? att vara kreativa. I denna uppsats fokuserar vi på den kreativa processen vid generering av idéer i områden av digital media och konst för att se om det finns tydliga skillnader eller likheter i hur kreativt arbete för sig inom båda områden. För att jämföra den kreativa processen mellan de två parterna har vi gjort flertalet intervjuer och observationer med yrkesverksamma konstnärer och art directors.

VD:n för spelindustrins intresseorganisation (Interactive Digital Software Association) förutspår i den årliga State of the Industry rapporten för åren 2000 ? 2001, att spelindustrin snart kan nå 70 procent av världens hushåll, vilket gör spelmaskinen, näst intill, lika vanlig som videon. I denna dag börjar många spelutbildningar växa fram i hela landet, så som i Karlshamn, Visby och Kramfors. Trots denna tillväxt finns det nästan ingen akademisk forskning i ämnet speldesign. Detta gör att hjulet i många fall tvingas återuppfinnas om och om igen. I detta kandidatarbete är huvuddiskussionen hur man designar ett spel innehållande både spelfrihet och en färdig berättelse, vilket är en konflikt i sig. Vi försöker identifiera kärnan av ett spels design genom att samarbeta med både användare och designers av digital underhållning och sätta detta i relation till de studier av spel vi gjort.

Playsam in Kalmar AB are world famous for their design of the toys they sell. Together with their CEO Carl Zedig the goal was to find a new product for the company.  The process has far from been linear, I started off in one direction, got rejected, turned another way and we finally decided to create a rocking horse in a De Stijl style. At the same time taking consideration of the demands from Playsam and myself.Playsam?s products are archetypes of ordinary objects around us such as the car or the aeroplane. The company mainly produces its toys in wood and the stylized shape together with the blank painted surface has become a hallmark for them.De Stijl, the Dutch art movement containing artists, designers and architects such as Piet Mondrian, Theo van Doesburg and Gerrit Rietveld.

En designers främsta uppgift är att hitta lösningar på problem som är svårformulerade vilket kräver full förståelse för designsituationen. Interaktionsdesignern fungerar dessutom som länk mellan olika aktörer i en beställarprocess med syfte att tillgodose slutanvändarens behov, som ofta faller mellan stolarna. Avsikten med denna rapport är att studera hur interaktionsdesignern kan vara den kommunikatör som krävs. Detta har gjorts genom att titta på hur objekt används i kommunikationen mellan designern och dess klient. Studien är gjord genom en videoanalys som tolkats utifrån Herbert H.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka och jämföra fallföretagens strategiska arbete, beskriva och analysera detta. Vi ämnar göra detta genom att finna och använda de strategiteorier och modeller som på ett mest adekvat sätt förklarar och beskriver hur våra fallföretags strategiska arbete sker. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer av personer på fallföretagen samt personer i klädbranschen PROBLEMFORMULERING:Vad karaktäriserar det övergripande strategiska arbetet inom fallföretagen? Vilka specifika delar av det strategiska arbetet är särskilt viktiga för fallföretagen? Skiljer sig det strategiska arbetet åt mellan de olika fallföretagen? Hur har fallföretagens strategiska arbete förändrats över tiden? Vilka teorier och modeller belyser och förklarar bäst fallföretagens strategiska arbete? SLUTSATSER:Det mest essentiella för våra fallföretag är deras resursbas och att denna strategiskt utnyttjas väl genom resurskonfigurationer och dynamiska förmågor. De viktigaste resurserna är; designers, företagskunnande, företagskultur och varumärke.

The aim of this thesis is to define digital library, and to investigate a relation between the construction of a digital library and user needs. The main questions to be answered are: 1 What criteria was used when constructing a digital library, particularly concerning issues like purpose, function, design, supply, services, resources and future development of the digital library? 2 How do the digital library system designers and system builders criteria correspond with those of postgraduate researchers? And what factors affect the use? A digital library is an enterprise that gives access to information stored digitally and directly available on the net. The crucial is that the enterprise has a control over collection of information and responsibility to make it available to a defined group of users. In order to investigate the relation between the construction of the digital library and user needs, I have interviewed five key people involved with the work with the digital library and twenty postgraduate researchers from the Gothenburg University.