Problem/Bakgrund: Snedrekryteringen till universitet och högskolor, utifrån klass, har endast förändrats marginellt de senaste decennierna. Trots politiska reformer är arbetarklassen fortfarande underrepresenterad.Syfte: Syftet har varit att beskriva och förklara hur individer med arbetarklassbakgrund upplever sitt val, möte och eventuella reproduktion av högre studier. Vidare har det varit att se om de har gemensamma erfarenheter med andra i samma situation, om de har upplevt svårigheter eller fördelar i mötet med utbildning som kan härledas ur deras klassbakgrund.Uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Jag har utgått från att individer med arbetarklassbakgrund, som minoritet på högre utbildning är med om upplevelser som grundas i deras sociala bakgrund. Därför har jag valt att samla in mitt empiriska material genom att göra intervjuer med tre individer ur arbetarklassen som valt att läsa vidare. Det empiriska materialet har tolkats med hjälp av teorier av Pierre Bourdieu, Thomas Ziehe och en del forskning kring klassresenärer, främst Mats Trondman.Slutsatser/resultat: Jag har funnit en del faktorer i den sociala bakgrunden som överensstämmer samt skiljer sig mot vad tidigare forskning kring klassresor diskuterat.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur lärare uppfattar att de förhåller sig till eleverna, när de gör sina undervisningsval i kursen Religionskunskap A på gymnasiet. I förhållande till detta har elevers studieinriktningar varit en faktor som studerats, för att undersöka om dessa har inverkan på undervisningen.Materialet till undersökningen har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma religionslärare i Uppsala. Intervjuerna har spelats in med en mobiltelefon och därefter transkriberats ordagrant. Intervjumaterialet har analyserats genom en innehållsanalys, där materialet sorterats i likheter och olikheter.Lärares undervisningsval har ställts i relation till om lärare utgår ifrån religionsundervisningens selektiva traditioner. Dessa rör kristendomens starka ställning och undervisning med världsreligioner i fokus istället för elevers egna livsfrågor.

Min undersökning visar att det i den ursprungliga judiska traditionen finns en närhet till den kosmiska strukturen. Den har därmed också bevarat en närhet till naturen och till de mänskliga instinkterna. Dessa är i sig varken primitiva eller onda, inte heller tillhör de en förfluten tid och kultur; de utgör istället en bro till helighet, även i vår tid. En ny tidsålder tvingar fram en ny syn på människans instinkter, som då de i likhet med emotionerna medvetandegjorts och bearbetats i en kontemplativ process, erbjuder en livsnödvändig källa till hälsa, energi och helighet.I min analys av den schamaniska ritualen i Metzora har jag lämnat den gängse tolkningen, och jag har dessutom relaterat ritualens symboler till ett kabbalistiskt synsätt. Jag har därmed lyft fram begreppet balans, som är grundläggande i alla ursprungliga religioner.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur synen på och tilltron till ämnet bild ser ut och undersöka bildämnets status. Problemformuleringen utgörs av dessa frågor: Hur ser rektorers syn på och förståelse av ämnet bild ut? Hur ser inställningen ut till den ökade digitaliseringen i ämnet bild? Hur ser rektorerna på bildämnets status? Detta undersökte jag genom en halvstrukturerad intervjumetod med sex stycken rektorer, samtliga verksamma i en och samma kommun med samma ansvarsområde. För att skapa en förståelse för hur traditionen för bild har sett ut så tecknade jag en historisk bakgrundsbild. Det resultat jag fick fram var att det finns en positiv inställning till ämnet bild men att det förekommer en ålderdomlig syn på ämnet och dess syfte i skolan.

Bakgrund och problem: Redovisningens utveckling har historiskt sett präglats utav två olikatraditioner, den kontinentala och den anglosaxiska traditionen som har olika syn på formen förredovisningen. Inom det anglosaxiska synsättet läggs det förutom överensstämmelse medlagstiftningen stor vikt vid att redovisningen ger en rättvisande bild.En av IFRS standarder är IFRS 3, vars syfte är att skapa överensstämmelse med USA:s reglergällande företagsförvärv för att harmonisera redovisningen internationellt. IFRS 3 innehållerbestämmelser över hur rapporteringen av företagsförvärv skall gå tillväga.Tidigare ansågs värdet på goodwill vara en restpost från övervärden som uppstått vidföretagsförvärv.Syfte: Avsikten med uppsatsen är att jämföra hur börsnoterade företag inom skogs- ochpappersindustri och IT-företag hanterar goodwill före och efter IFRS 3.Avgränsningar: Författarna avgränsar sig från internt upparbetad goodwill och studienkommer inte heller att omfatta negativ goodwill.Uppsatsen avgränsas till att gälla två till synes skilda branscher, skogsbranschen som har enbetydande andel materiella anläggningstillgångar och IT-branschen som har en stor andelimmateriella tillgångar.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har författarna använt sig av, där primärdata harsamlats in genom 4 intervjuer av revisorer. Sekundärdata består av material från litteratur,artiklar, standarder och en översiktlig granskning av årsredovisningar.Resultat och slutsats: Författarna anser att det inte finns några egentliga skillnader mellan deolika branschernas sätt att hantera goodwill utan det är framförallt skillnaden på vilkentillgångsmassa som det förvärvade företaget har. Eftersom skogsföretagen generellt förvärvarföretag med tillgångar i högre grad vilka hänförs till materiella anläggningstillgångar har deautomatiskt ett lägre värde på sin goodwillpost.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka hur omvårdarens yrkesuppdrag belyses i dels styrdokument och dels i texter av forskare. Avsikten var också att genom en jämförelse av dessa texter studera om de krav och förväntningar som ställs på omvårdaren stämmer överens mellan skola och arbetsliv. Vad omvårdaren ska lära, hur och varför är ytterligare aspekter som behandlats. Studien bygger på en dokumentanalys av åtta avhandlingar, två artiklar, en rapport och två styrdokument. Vid analysen av texterna har en framarbetad analysmodell använts som verktyg för att utröna vad omvårdaren enligt dessa texter ska kunna för yrket ifråga.

Bakgrund och problematisering: Med utgångspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte är att ses som tillräckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer på kommunnivå ser på uppbyggnaden av den kommunala revisionens funktion och process.Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala revisionens oberoende. Vidare också analysera hur den kommunala revisionen skulle påverkas av en konstruktion där revisionsenheten flyttades längre ifrån kärnverksamheten.Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras både det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försäkra sig om en tillräckligt oberoende revision.Metod: Studiens tillvägagångssätt bygger på en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer.

Waara (2009) menar att människor är mobila i olika utsträckning i förhållande till åldern. I åldern 19-23 är vi som mest mobila och villiga att flytta för utbildning eller arbete. Det finns dock även de ungdomar som väljer att flytta redan i samband med att de påbörjar sina gymnasiestudier. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka ungdomars upplevelse av att flytta hemifrån vid 15-16 års ålder för att för att läsa gymnasiet på annan ort än i hemkommunen. De drivkrafter vilka ligger bakom ungdomarnas val belystes med hjälp av fem djupintervjuer med ungdomar från olika delar av Norrbotten som alla hade flyttat till Luleå.

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur noterade bolag i Sverige tillämpat IAS 36 under denrådande lågkonjunkturen och om de gjort större nedskrivningar av goodwill under 2009jämfört 2008. Vidare undersöks om skillnader i nedskrivning finns beroende påföretagsstorlek och andelen goodwill av totala tillgångar.Litteraturgenomgång: Den teoretiska referensramen består av en genomgång kring regleringav redovisningen och det faktum att staten, marknaden och samhället har betydelse iutformningen. Vidare förklaras redovisningens historiska perspektiv och de två olikaredovisningstraditionerna anglosaxisk och kontinental, samt harmoniseringen avredovisningen som lett till att den anglosaxiska traditionen vunnit över den kontinentala.Vidare redogörs för redovisningens fyra viktigaste kvalitativa egenskaper, nämligenbegriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Goodwillen och nedskrivningförklaras därefter samt det faktum att verkligt värde används vid värdering av goodwill ochäven kritiken mot verkligt värde.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativundersökning. Urvalet består av 157 svenska börsnoterade koncerners årsredovisningar underåren 2008-2009.

BAKGRUND:Var skolledare väljer att förlägga skolans avslutningar vid terminsuppehållen kan härledas till vissa påverkansfaktorer. Rektorer som representanter för skolor måste förhålla sig till riktlinjer som finns reglerade av skollag, styrdokument, diskrimineringsombudsman och andra rättsliga aspekter. Sedan 1990-talets decentralisering är ledaren för den enskilda skolan ålagd att i högre grad fatta egna beslut än vad den centraliserade skolans ledare var. Svenska kyrkan har länge fungerat som en maktfaktor beträffande den svenska skolgången. Som ett resultat av den sekulariseringsprocess Sverige genomgått har dock kyrkans inflytande minskat markant.

Jag har tänkt analysera och presentera de olika skillnaderna eller tolkningarna som finns inom shi'a och sunni islam. Anledningen till att jag valde att koncentrera mig på shi'a-och sunniislam är för att jag alltid har varit intresserad av de historiska skillnaderna och för hur de kom till och vad som var orsaken till dess uppkomst. Jag har alltså alltid varit intresserad av islams tidiga historia och de händelser som inträffade efter profetens död. I denna uppsats kommer jag endast att ta upp tre olika ämnen och belysa dom från shiitisk och sunnitisk synvinkel med deras egna källor.De ämnen som jag tänker behandla och ta upp beskrivs som "Korruption i Quran", traditionen om "De Två Dyrbara Tingen" och "De Tolv Ställföreträdarna". Jag kommer att beskriva olika arabiska termer som är viktiga att nämna och som kommer att dyka upp i uppsatsen samt moderna konflikter mellan dessa riktningar.Shi'a- sunni- islam har varit aktuellt i internationell media lite till och från enda sen den islamiska revolutionen i Iran och fram till dagens ockupation av Afghanistan och Iraq samt nyligen med de hånande, kränkande och mycket provocerande teckningarna av muslimernas siste profet, Muhammad1 som satt igång en explosion av undertryckt vrede i den muslimska världen gentemot västerländska länder som exempelvis England, Frankrike, Tyskland och USA.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Syfte:Studiens syfte är att genom fokusgruppsintervjuer undersöka hur lärare i de lägre skolåren uttrycker sig om läsförståelsearbetet i undervisningen, framförallt för elever som befinner sig i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter och med utgångspunkt i PISA 2012.Teori Denna kvalitativa studie utgår från det sociokulturella synsättet på lärande. Centralt intresseområde i detta perspektiv är att lärande sker i samspel med omgivningen och med språket som verktyg. Även forskningsansatsen är inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Det innebär att samtalen i fokusgruppsintervjuerna har analyserats efter såväl innehåll som språklig interaktion. Analysen av den språkliga interaktionen är färgad av Conversation Analysis (CA-traditionen), som vill studera vardagliga samtal där deltagarna själva resonerar sig fram till betydelser.

Forskning har gjorts som visar att musikläraren har ganska stor möjlighet att påverka kunskapsbildningen med egna tankar och idéer om vad som är bra kunskap för eleven. Monica Nerland beskriver detta fenomen som att läraren är en kunskapsagent. Denna undersökning är ett försök att komma närmare några sådana kunskapsagenter och skapa förståelse för deras syn på kunskap. Jag har inte haft för ambition att kategorisera dessa utan endast att beskriva likheter och skillnader i en gemensam kunskapsbild för dem alla. Syftet med undersökningen är att undersöka och måla upp en gemensam bild av några musiklärares syn på kunskap i musik.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.