Backgrund och Problem: I dagens globala miljö där företag köp och säljs kontinuerligt ärvärderingen en av grundpelarna. Värderingen består av en mängd olika komponenter där manskiljer på den fundamentala och tekniska analysen. I detta arbete analyseras värderingen som utgörden fundamentala analysens sista steg, utifrån två perspektiv.Problemformulering:? Hur värderas ett företag praktiskt utifrån dess kassaflöden respektive substansvärde?? Hur skiljer sig det värdet vi har fått i våra modeller gentemot det värdet som finns påbörsen? Om skillnader uppstår vad kan dessa bero på?Syfte: Detta arbete syftar till att skapa en förståelse för perspektivproblematiken vid värdering avföretag. För att uppnå detta har vi valt att praktiskt genomföra olika typer av värderingar på tvåvalda bolag, Castellum och Hufvudstaden.Avgränsningar: För att komma fram till själva värderingen krävs en djupare förståelse kringföretaget och dess omvärld.

Denna uppsats behandlar värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. Vår undersökning syftar till att utreda vilken information som finns tillgänglig för svenska fastighetsbolags mindre aktieägare i tryckt press och i årsredovisningarna, avseende värdering till verkligt värde. Genom att studera årsredovisningarna för sju bolag och artiklar publicerade i sex tidningar och tidskrifter har vi kommit fram till slutsatserna att:?en mindre aktieägare måste vara aktiv i sitt sökande för att hitta den information som finns,?artiklar som behandlar ämnet inte har publicerats i större omfattning,?den information som lämnas ofta är komplicerad och svår att förstå..

De svenska fastighetsbolagen har under de senaste åren haft stora svängningar i resultatet. Ett exempel på detta är Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst på 200milj vilket på endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust på 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund från försiktighetsprincipen. På senare år har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats så att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpåverkat fastighetsbolagen att frångå anskaffningsvärde i balansräkningen till att använda verkligt värde istället.

Allt sedan 2005 skall svenska bolag noterade på börsen upprätta sin redovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS/IAS. Innan införandet av standarden redovisades förvaltningsfastigheter enbart i balansräkningen och till anskaffningsvärde med avdrag för värdeminskningar. Den nya standarden innebär dock att värdering och värdeförändring numer skall tas upp till verkligt värde i balans- och resultaträkning. Redovisning och värdering till verkligt värde för dessvärre med sig en del komplikationer. Enligt teorin förutsätter metoden en perfekt och fullständig marknad, en marknadssituation som i realiteten aldrig uppstår. Samtidigt krävs, för att överhuvudtaget kunna genomföra en värdering, antaganden om marknadsutveckling och framtida kassaflöden.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 har flertalet fastighetsföretag i Sverige valt attvärdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde, istället för till anskaffningsvärde. Ettverkligt värde skulle kunna vara mer relevant än ett historiskt anskaffningsvärde eftersomdetta är mera aktuellt, och därmed ger en bättre bild av tillgångens ekonomiska värde. Dettaskulle kunna innebära att en mer rättvisande ekonomisk bild ges och att informationen i definansiella rapporterna därmed utgör ett mera relevant beslutsunderlag för investerare.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om införandet av IAS 40 i Sverige har letttill en ökad värderelevans för informationen i de finansiella rapporterna. Vidare att fåförståelse kring hur förhållandet mellan börsvärde och eget kapital, samt det redovisaderesultatet har påverkats av de nya redovisningsreglerna.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar enbart svenska fastighetsbolag som inneharförvaltningsfastigheter och som har varit börsnoterade under hela den studerade perioden.Enbart renodlade fastighetsbolag ingår i uppsatsen, det vill säga vars huvudsakliga tillgångarutgörs av förvaltningsfastigheter. Vidare ingår enbart svenska börsnoterade koncerner iunderlaget, alltså inte onoterade koncerner som frivilligt upprättar sin koncernredovisningenligt IRFS.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod, vilket innebär att statisk information harsamlats in.

Background and problem: The financial crisis 2008-2009 came out from an over-optimism among those who took the real estate loans in the U.S., and especially so-called subprime loans. After the 2008 financial crisis, it has become a global uncertainty in the financial market with low growth, and even financial crises in the euro countries have appeared. The real estate industry is a capital-intensive industry where companies have a high leverage to implement their investment. This means they have a larger proportion of debt relative to equity than companies in other industries. As investments require a lot of capital, real estate companies become dependent on having a working relationship with both the banks and the capital market.

För fastighetsbolag på Stockholmsbörsen har införandet av de nya redovisningsrekommendationerna IAS/IFRS inneburit en del förändringar. Fastigheter ska nu redovisas antingen enligt IAS 2, IAS 16 eller IAS 40 och införandet ska öka jämförbarheten mellan bolagen.Syftet med denna uppsats är att se hur de nya rekommendationerna påverkar kapitalstrukturen i fastighetsbolagen genom att undersöka hur relevanta nyckeltal förändrats och vilka konsekvenser det får för bolagen i 2004 års redovisning.Undersökningen omfattar samtliga bolag som är aktuella. Dessa är Brinova, Castellum, FastPartner, Heba, Hufvudstaden, LjungbergGruppen, Klövern, Kungsleden, Wallenstam och Wihlborgs. Via bolagens årsredovisningar har relevanta nyckeltal räknats ut och granskats. Nyckeltalen som vi har granskat är bokfört värde på fastigheter, eget kapital, räntabilitet på eget kapital, räntabilitet på sysselsatt kapital, soliditet, skuldsättningsgrad och vinst per aktie.Undersökningen visar att alla bolagen efter införandet av IAS/IFRS redovisar sina fastigheter som förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40.

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har årsredovisningarna blivit allt längre ochmer blivit ett informationssystem. Investerare, finansanalytiker och andra nyckelintressenterställer krav på företagen att bredda sina upplysningar så att de inte endast innehåller rent finansiellinformation. Användarna av årsredovisningen vill ha mer tillförlitlig information omviktiga drivkrafter för företagets värdeskapande förmåga i framtiden. Då den traditionellaekonomiska rapporteringen inte helt avspeglar dessa värdeskapande drivkrafter tvingas företagenlämna frivilliga upplysningar för att tillgodose användarnas krav.Syfte: Syfte med studien är att studera hur mycket, samt vad, som skrivs om ekonomistyrningi svenska företags årsredovisningar. Vidare ämnar studien undersöka om det eventuellt skiljersig åt mellan olika branscher men avseende på mängden upplysningar.Avgränsningar: Studien omfattar företag med sin huvudnotering på OMX Nordiska BörsenStockholms Large Cap.

Bakgrund och problem: År 2005 infördes en ny redovisningsstandard för börsnoterade bolag inomEU kallad IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Den nya standarden kom att påverka de svenskabörsnoterade fastighetsbolagens redovisningar genom att stärka bolagens balansräkningar och ökaresultaten under det sena 00?talets högkonjunktur. Fenomenet som den här uppsatsen undersökerär hur några av de större börsnoterade fastighetsbolagen har hanterat IAS 40 och värdering tillverkligt värde före och under den finansiella krisen.Syfte: Att studera hur värderingen av förvaltningsfastigheter till verkligt värde har påverkats i tider avosäkra marknadsförhållanden. Med ovanstående avses tiden för och storleken på de upp? ochnedskrivningar som gjorts i olika bolag under och i anslutning till den finansiella krisen.

Banker är skyldiga enligt lag att hålla en andel kapital mot utestående risker. För att minimera kreditrisken på en alltmer komplex marknad har riskbedömning och riskhantering fått en mer framträdande roll. Detta för att hålla riskerna inom rimliga gränser. Gällande kapitaltäckningskrav, Basel I, uppfattas idag som oflexibelt och bristfälligt med avseende på faktisk risk. Basel I beaktar varken kreditvärdigheten hos kunden, den faktiska riskexponeringen eller löptiden på affären.

Syftet med uppsatsen är att följa upp tre svenska bolags syn på hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förändrats och utvecklats de senaste åren.Det görs en jämförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jämföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig åt. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero på.Intern kontroll är den del av bolagsstyrning som syftar till att säkerställa att uppsatta mål inom företagen uppnås samt motverka att fel begås i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fått stor uppmärksamhet i media under de senaste åren på grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, både utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrågorna stått högt på dagordningen under en längre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsätta en kommission för att analysera behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för svenskt näringsliv.