Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade.

The study was carried out at the Kungsängen Research Centre, Department of Animal Nutrition and Management, Swedish University of Agriculture Sciences, Uppsala. The technical development in dairy production has resulted in a housing system where feeding and milking is done automatically without human contact, a so called automatic milking system. The motives for utilising an automatic milking system, is to increase the animal welfare and to decrease the need for manual labour. However, the system does involve a change for the animals, among the effects is the deprival or the diminishment of a chance for synchronous behaviour and the animals have to agree among themselves in which order they use the feeding stations and the milking unit itself. How and if this affects the animals well-being and production is yet to be solved. A possible way to form an opinion on this, is to study the animals ranking order along with hormone profiles and production. The purpose of this work was to study the effect of low- vs.

Sammanfattning Landskrona kommun och stad växer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka med cirka 3300 invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig mark för nyexploateringar. När den nya järnvägsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgått. Detta kan fungera bra men innebär ett stort avstånd till Landskronas befintliga centrum. Ett område som fortfarande är intressant för nybyggnation är Väster industriområde. Detta är ett stort verksamhetsområde beläget direkt söder om Landskrona centrum. Med en effektivare funktionsindelning och omorganisation bör det vara möjligt att bebygga området med mellan 1000-2000 nya bostäder.

Naturmark har en tendens att bortprioriteras vid exploatering. Forskning visar på att gröna miljöer som utgörs av naturmark har en större positiv inverkan på människans välbefinnandeän planterad grönska. Det är därför av stor vikt att tillgången på naturmark tillgodoses vid planeringen av nya bostäder. En naturmiljö som inte upplevs ha ett rekreationsvärde kan med rätt kunskap och skötsel omvandlas till ett uppskatt at vistelseområde. För att åstadkomma detta krävs information och engagemang genom hela planprocessen.

Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tätorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrågan på bostäder i tätorter med god tillgång till kommunikationer. Boende nära kollektivtrafiknoder ger god tillgång till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor är buller. Bostäder i tätorter planeras genom detaljplaner. Kommunen är ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers åsikter i beaktning.

?What is happening with open public space?? and ?Why is it happening now?? are the twooverarching questions in this master thesis. In the essay the concept of ?offentligt rum? (openpublic space) is defined as an exterior place accessible to the general public, such as squares,parks and streets. I have, based on the issues, identified the trends and tendencies of openpublic space in Sweden.The study consists of three sections.

Examensarbetet är ett planeringsprojekt i direkt anslutning till Stockholms innerstad. Planområdet är ett avvecklat stations och spårområde, där framför allt gods har hanterats under det senaste seklet. Den ursprungliga användningen av området har successivt avvecklats, och ersatts av andra verksamheter i de gamla magasinsbyggnaderna i området. Spårområdena har omvandlats till parkerings- och uppställningsplatser. Sedan SJ lämnade området har planer tagits fram för en förnyelse av området.

Rapportens syfte är att arbeta fram förslag till en hållbar förnyelse av bostadsområdet Gulsparven i Trollhättan, på uppdrag av AB Eidar Trollhättans bostadsbolag. I dagsläget har området energirelaterade problem och är i behov av upprustning. För att komma fram till goda lösningar har litteratur- ochinformationsstudier, intervjuer med erfarna personer samt inventeringar av området gjorts. Förslagen åskådliggörs i form av ritningar samt 3D-vyer.Fyra förslag till förnyelse har tagits fram med olika grad av åtgärder, där två av dem kräver en omprövad detaljplan. Generella åtgärder, vilket gäller i samtliga förslag, är betydelsefulla lösningar för att växa mot rollen som ett hållbart bostadsområde.

The sun is a huge energy source with great potential of providing energy to the heating of homes and other buildings in an environmentally sustainable manner. In order to provide buildings with energy from the sun it is necessary to transfer the energy supply over time to when the demand arises. By storing the heat in a seasonal storage, solar energy from the summer can be used in the winter when the demand for heating is greatest.Today's existing plants are mainly in Europe and particularly in Germany. These facilities are designed to supply heat demands greater than 400 MWh and covers about 40-50 % of this need which consists of energy for space heating and domestic hot water. How much of the heat demand that is covered, the solar fraction, is partly due to losses from the storage which in turn is connected to the surface area of the storage.

In Örebro, the car traffic share does not tend to decrease. The crowdedness on some of the bus routes is high at times. Investigations show that the residents of Örebro want a city centre whose street environment is more restrictive of car traffic and better for pedestrians, cyclists and public transport. To decrease the car traffic share a rapid, convenient, clear, effective and environmental friendly public transport with high frequency and strong capacity in a short, direct and logical network is needed. A modern tramway fulfils these criteria.At first, this report describes factors that are important to take into consideration when planning a tramway.

In this report a study is carried out with the aim to identify added values of EPC projects implemented in schools in order to increase the interest of EPC projects on the market. The report examines how the planned maintenance, supervision, maintenance and corrective maintenance is affected, how insurance premiums and terms are affected, the indoor environment and how the tasks of the operating staff is changing. A literature study of energy savings, energy use in schools, maintenance and insurance as well as how energy efficiency improvements are related to the Swedish environmental objectives has been made. Visits were carried out in Ludvika, interviews were also carried out with operation technicians and local strategists in Ludvika as well as employees of insurance companies.Schools often have neglected maintenance and problems with ventilation and indoor environment. Schools also have a large energy saving potential due to their low utilization, mainly because they are empty parts of the year.

Politiska och ekonomiska svängningar samt geografiska förutsättningar präglar stadens fysiska planering samt dess uttryck och form. För Lund och Köpenhamns räkning har planeringsprocessen under drygt femtio år tillbaka skett utifrån ett antal plandokument, upprättade för att kontrollera stadens utveckling. Studier av dessa dokument visar hur städerna fysiskt brett ut sig i landskapet samt argumenteringen kring denna tillväxt. Under 50- och 60-talen bredde städerna ut sig för att kunna erbjuda fler och bättre bostäder under devisen ?välfärd åt alla?.

Problemet med dagens standard för hygienrum och dess komponenter är att de baseras helt på tillgänglighet. Vilket i och för sig är en bra sak, sett utifrån att fler personer kan ha möjligheten att utnyttja bostadsfunktionerna även om de har vissa rörelsehinder. Men vi vill ta steget längre, inte endast se till tillgänglighet utan även se till vad som kan uppskattas, för att höja levnadsstandarden och uppskattningen av våra hem. Den svenska standarden är som tidigare nämnt baserad på tillgänglighet och är inte alltid anpassningsbar till nya lösningar och komponenter som kan förekomma i badrum, vissa saker ändras, får nya funktioner, kanske utökade användningsområden. Syftet är att försöka utöka möjligheten att nå högre kvalité för badrummet och samtidigt försöka se till de alternativa lösningarna som kan åstadkommas idag.

A cattle producer that buys calves that are younger than six months to the herd should have a starter stable to prevent infection spreading in the herd. According to the Swedish animal welfare regulation there has to be a starter stable if more than 50 calves that are younger than four months are bought in yearly to the herd. The aim of the study was to improve the knowledge about bovine buildings and management of starter stables to obtain optimal weight gain and health of the calves. The hypothesis 1) The younger the calves are when purchased, the higher the calf mortality and 2) Purchasing calves from a high number of herds involves a higher risk of calf health problems and calf mortality were tested in the study. The objective of the study was to give advices by way of presenting ideal solutions of how a starter stable should be constructed and managed. A field study was done during June to September 2008 to collect knowledge and experience from existing starter stables.

Våra samhälleliga problem ser idag annorlunda ut än vad de gjorde vid förra sekelskiftet, men det räcker också att gå tillbaka femtio år i tiden, när Södra Guldheden bebyggdes. Ett stort problem som vi allt oftare blir uppmärksammade om, är att vår miljö inte längre klarar den belastning som dagens bilanvändande medför. Genom de långa avstånd våra utspridda städer ger upphov till, förvärras det globala problemet. Vi behöver därför förtäta våra städer inåt och nyttja lämplig mark för detta, det har vi mycket att vinna på även ur andra avseenden. För att undvika att vi genom förtätning bygger bort stora kvaliteter i våra befintliga kulturmiljöer, behöver vi se området utifrån en helhet.