Syfte: Uppsatsens syfte är att ta reda på likheter och skillnader mellan stora och små Hotellkedjor i sättet hur dessa marknadsför sig via sociala medier.Till detta syfte har vi arbetat mot tre frågor:Hur använder sig Hotellkedjor av sociala medier i sin marknadsföring?Hur ser interaktionerna ut mellan hotell och deras följare via sociala medier?Har storleken på Hotellkedjor någon betydelse i sin marknadsföring via sociala medier?Metod: För att komma mer på djupet inom ämnet har vi valt att använda en kvalitativ forskningsmetod samt en observation. Det empiriska material vi samlat för arbetet är från fyra respondenter från fyra Hotellkedjor som är insatta och har betydande roller i det vi valt att studera. Alla har vi intervjuat ansikte mot ansikte och observationen är genomförd i form av sammansatt matris.Slutsats: Vi har genom utförda intervjuer och analys identifierat hur små och stora hotell förhåller sig till sociala medier. Utifrån detta har vi även funnit likheter och skillnader mellan stora och små Hotellkedjor i sättet hur dessa använder sig av dem sociala medierna som marknadsföringskanaler.

Hotell tillhör en bransch med svårigheten att skapa lojala kunder. Därför höjs kraven på hanteringen av mjuka värden, som kundtillfredsställelse. Genom att inkludera mjuka värden tillsammans med finansiella värden i en modell kan ledningen i hotellen balansera dem. Eftersom mjuka värden är starkt kopplade till personalens kompetens och motivation, är det svårt för en stor organisation som Hotellkedjor att enbart lita till att företagsstrukturerna ska upprätthålla mjuka värden i organisationen. Den lokala ledningen har därför ett stort inflytande kring hur personalen och verksamheten närmast kunden hanterar mjuka värden.

Hotellbranschen har utvecklats till att fokuserar mer på att locka externa besökare utifrån, vilket förändrar dynamiken kring hur hotell ser på sig själva och dess omgivning. Denna uppsats syftar till att studerar hur hotellen använder sina publika utrymmen såsom lobby, bar och restaurang till att locka mer människor utifrån och vilka typer av rum som skapas. Uppsatsens empiriska material bygger på intervjuer med anställda på olika Hotellkedjor i Stockholms län. Det teoretiska ramverket bygger främst på Ray Oldenburgs teori om den tredje platsen men även kring teorier om hotellens påverkan på städer, tjänstesamhällets utbredning och teorin om buzz. Resultatet av studien visar att hotellen har förutsättningar och möjligheter att fungera som mötesplatser som liknar den tredje platsen genom att de fått nya möjligheter genom att kombinera deras tillgång till ytor och ny teknik.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad affärsresenärer anser vara viktigt vid en hotellvistelse. En enkätundersökning utfördes på ett hotell i mellersta Sverige för att ta reda på detta. Undersökningens resultat visade att affärsresenärerna anser följande vara väldigt viktigt; att faktureringen blir korrekt utförd, att hotellet är välstädat vid ankomst, säkerhet på hotellet och att de känner sig trygga, att hotellrummet är tyst, samt att hotellpersonalen är tillmötesgående i de möten som de har med dem. Den slutsats som kan dras är att affärsresenärer precis som vilken annan gäst som helst, värderar högt att de grundläggande saker som alla hotell borde leverera till sina hotellgäster också levereras. Visserligen är det alltid till en viss del subjektivt vad en gäst värderar som grundläggande saker.

SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi III ? Ekonomistyrning (2FE40E), VT-12  Författare:Marlena Glans och Anna Scheler Handledare:Petter Boye Titel:"Individuella förmåner ? en möjlighet till ett mer åtråvärt lojalitetsprogram i hotellbranschen" Bakgrund och problemdiskussion:Lojalitetsprogram används av många företag för att bygga kundrelationer genom att belöna frekvent återkommande kunder med förmåner. Inom hotellbranschen erbjuds gäster i dagsläget standardiserade förmåner som baseras på gästens grad av medlemsnivå. Individuella förmåner som anpassas till varje enskild gäst går inte att identifiera, och det är denna aspekt vi valt att utforska i vår uppsats. Syfte:Syftet med vår uppsats är att uppmärksamma samt undersöka viktiga faktorer som kan uppstå i arbetet med individuella förmåner hos Hotellkedjor. Vi vill ta fram underlag som kan vara intressant att beakta vid ett sådant arbete. Metod:Vi har i vår uppsats använt oss av en kvantitativ studie i syfte att ta reda på hotellgästers behov av individuella förmåner och därigenom få empiriskt underlag för att besvara våra forskningsfrågor. Analys och slutsats:Vi har utifrån vårt teoretiska och empiriska material skapat en modell i analysen som förbinder teori och empiri.

I ett franchisesystem blir kontrollen av hur varumärket sköts inte lika överblickbart för franchisegivaren, eftersom den dagliga verksamheten planeras och styrs av någon annan, franchisetagaren. Franchising har historiskt sett nyttjats mest inom detaljhandeln. På senare år har även tjänsteföretag insett fördelarna med franchising. Dessa har dock andra förutsättningar än traditionella varuföretag eftersom det är svårare att standardisera och mäta hur en tjänst ska levereras och hur den upplevs av en kund. På grund av detta blir det av yttersta vikt för tjänsteföretag i franchisesystem att upprätta fungerande kvalitetssäkringssystem så att varumärken inte missköts.

Problemdiskussion: Inom Service Managementforskningen betonas kundens mycket stora betydelse. Som tjänsteleverantör skall man vårda sina kundrelationer, och för att skapa en varaktig relation krävs att tjänsten som erbjuds upplevs som konkurrenskraftig och svarar till kundens förväntningar. Kundens viktiga roll som medproducent av tjänster är ett faktum inom tjänsteforskningen. Dock verkar inte samma förhållande gälla för kundens medverkan vid tjänsteutveckling, studier visar att kundens medverkan är mindre vid tjänsteutveckling än vid produktutveckling. Men hur fungerar kunddialogen? Driver kunderna tjänsteutvecklingen framåt? I vilken grad är kunden delaktig i affärsutvecklingen, är det kunden som är utgångspunkt för utvecklingen eller finns det andra faktorer som är viktigare? Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur hotellföretag involverarsina gäster i tjänsteutvecklingen.

Inledning: Stockholm står idag inför en breddning av hotellutbudet, hur förhåller sig hotellen till den ökande konkurrensen? Kommer hotellen att förändra prisstrategierna och kan eventuella prisförändringar leda till ett priskrig?Syfte: Syftet med studien var att titta på hur olika hotell skiljer sig i prissättning och få insikt kring priskrig och om det kommer uppstå då konkurrensen ökar.Metod: Enkätstudie med viss kvalitativ metodundersökning har använts, på grund av flexibel och hanterbar data som svarar på syfte och frågeställning. Teoretisk data har inhämtats från artiklar och publicerade böcker. Det har även använts artiklar för att påvisa ämnets aktualitet. Tio Revenue Managers (RM) har intervjuats.

I ett franchisesystem blir kontrollen av hur varumärket sköts inte lika överblickbart för franchisegivaren, eftersom den dagliga verksamheten planeras och styrs av någon annan, franchisetagaren. Franchising har historiskt sett nyttjats mest inom detaljhandeln. På senare år har även tjänsteföretag insett fördelarna med franchising. Dessa har dock andra förutsättningar än traditionella varuföretag eftersom det är svårare att standardisera och mäta hur en tjänst ska levereras och hur den upplevs av en kund. På grund av detta blir det av yttersta vikt för tjänsteföretag i franchisesystem att upprätta fungerande kvalitetssäkringssystem så att varumärken inte missköts.

I ett franchisesystem blir kontrollen av hur varumärket sköts inte lika överblickbart för franchisegivaren, eftersom den dagliga verksamheten planeras och styrs av någon annan, franchisetagaren. Franchising har historiskt sett nyttjats mest inom detaljhandeln. På senare år har även tjänsteföretag insett fördelarna med franchising. Dessa har dock andra förutsättningar än traditionella varuföretag eftersom det är svårare att standardisera och mäta hur en tjänst ska levereras och hur den upplevs av en kund. På grund av detta blir det av yttersta vikt för tjänsteföretag i franchisesystem att upprätta fungerande kvalitetssäkringssystem så att varumärken inte missköts.

Inledning: Stockholm står idag inför en breddning av hotellutbudet, hur förhåller sig hotellen till den ökande konkurrensen? Kommer hotellen att förändra prisstrategierna och kan eventuella prisförändringar leda till ett priskrig?Syfte: Syftet med studien var att titta på hur olika hotell skiljer sig i prissättning och få insikt kring priskrig och om det kommer uppstå då konkurrensen ökar.Metod: Enkätstudie med viss kvalitativ metodundersökning har använts, på grund av flexibel och hanterbar data som svarar på syfte och frågeställning. Teoretisk data har inhämtats från artiklar och publicerade böcker. Det har även använts artiklar för att påvisa ämnets aktualitet. Tio Revenue Managers (RM) har intervjuats.

I ett franchisesystem blir kontrollen av hur varumärket sköts inte lika överblickbart för franchisegivaren, eftersom den dagliga verksamheten planeras och styrs av någon annan, franchisetagaren. Franchising har historiskt sett nyttjats mest inom detaljhandeln. På senare år har även tjänsteföretag insett fördelarna med franchising. Dessa har dock andra förutsättningar än traditionella varuföretag eftersom det är svårare att standardisera och mäta hur en tjänst ska levereras och hur den upplevs av en kund. På grund av detta blir det av yttersta vikt för tjänsteföretag i franchisesystem att upprätta fungerande kvalitetssäkringssystem så att varumärken inte missköts.

Inledning: Stockholm står idag inför en breddning av hotellutbudet, hur förhåller sig hotellen till den ökande konkurrensen? Kommer hotellen att förändra prisstrategierna och kan eventuella prisförändringar leda till ett priskrig?Syfte: Syftet med studien var att titta på hur olika hotell skiljer sig i prissättning och få insikt kring priskrig och om det kommer uppstå då konkurrensen ökar.Metod: Enkätstudie med viss kvalitativ metodundersökning har använts, på grund av flexibel och hanterbar data som svarar på syfte och frågeställning. Teoretisk data har inhämtats från artiklar och publicerade böcker. Det har även använts artiklar för att påvisa ämnets aktualitet. Tio Revenue Managers (RM) har intervjuats.

Inledning: Stockholm står idag inför en breddning av hotellutbudet, hur förhåller sig hotellen till den ökande konkurrensen? Kommer hotellen att förändra prisstrategierna och kan eventuella prisförändringar leda till ett priskrig?Syfte: Syftet med studien var att titta på hur olika hotell skiljer sig i prissättning och få insikt kring priskrig och om det kommer uppstå då konkurrensen ökar.Metod: Enkätstudie med viss kvalitativ metodundersökning har använts, på grund av flexibel och hanterbar data som svarar på syfte och frågeställning. Teoretisk data har inhämtats från artiklar och publicerade böcker. Det har även använts artiklar för att påvisa ämnets aktualitet. Tio Revenue Managers (RM) har intervjuats.

Uppsatsen behandlar mötet mellan styrsystemet revenue management, ett verktyg som syftar till att optimera ett företags intäkter, och de anställda som arbetar med det. Systemet handlar om att sälja rätt produkt till rätt kund vid det rätta tillfället till det rätta priset. Detta verktyg används idag av de flesta Hotellkedjor och har numera blivit mer eller mindre standardiserat. Istället för att enbart beskriva systemets ekonomiska fördelar har vi valt att rikta in uppsatsen på hur de anställda som arbetar med verktyget påverkas. Genom vår analys har vi funnit ett antal begränsningar i mötet mellan revenue managementsystemet och de anställda.