Människor har idag fått andra resvanor och reser mer än vad de tidigare gjort. Det är allt viktigare för hotellen att kunna tillfredsställa sina gäster och ha någon relation till hemmet då hotell i många fall, framförallt för affärsresenärer, ersätter hemmet. Det kan vara en anledning till att affärsresenärer och privatresenärer beaktar olika beslutskriterier. Konsumenten medverkar aktivt vid produktionen av tjänsten och en tjänst produceras på samma gång som den konsumeras vilket gör det svårt för konsumenten att förutse vad den kan förvänta sig. Därmed blir det också svårt för serviceföretagen att förutse vad det är gästen efterfrågar och vilka beslutskriterier denne efterfrågar vid val av hotell.

SAMMANFATTNINGTITEL: Den glömda marknadsföringenKURS: Företagsekonomi III ? ExamensarbeteFÖRFATTARE: Erika Nilsson och Mikaela VideforsHANDLEDARE: Miralem HelmefalkEXAMINATOR: Leif V RyttingNYCKELORD: Marknadsföring, grön marknadsföring, CSR, miljö, hållbarhet, digital marknadsföring, hotell.SYFTE & FORSKNINGSFRÅGA: Studiens syfte är att undersöka hur hotell i Kalmarregionen arbetar med hållbarhet och hur det förmedlas genom deras marknadsföring. Samt att klargöra bakomliggande skäl till varför hotell arbetar med hållbarhet och hur detta gynnar dem. Uppsatsens forskningsfråga är följande: Vad präglar hotells engagemang i hållbarhetsfrågor och hur förmedlas det genom deras marknadsföring?METOD: Studien utgår från en kvalitativ metod med en induktiv ansats som till en viss del även präglas av deduktiva inslag.

Träffsäkerheten på Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett är låg, 40 procent, men enligt tidigare studier är den lägre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyråerna i världen, Big four, marknadsför sig med sin branschkännedom och flera studier pekar på att de har högre revisionskvalité än mindre byråer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns någon skillnad på kvalitén mellan de fyra största och de mindre byråerna. Syftet med denna studie är att pröva om stora byråer har högre kvalité än medelstora och små byråer och om det finns skillnader mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mäter vi i form av GC-varningar och anmärkningar på finansiell stress (eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet).

Hotellbranschen är en bransch som ständigt ökar. Under det första kvartalet 2014 ökade Revpar (genomsnittliga intäkten per tillgängligt rum) för hotell i Sverige med 2,5 % jämfört med samma period år 2013 och den största faktorn till ökningen för år 2014 är att beläggningen har ökat, priset har däremot ej förändrats. I takt med ökningen av hotellgäster står hotellen även inför faktumet att deras koldioxidutsläpp ökar. Hotellverksamheter står idag för hela 20 % av turismsektorns totala koldioxidutsläpp. Det senaste årtiondet har klimatförändringar bytt fokus från att vara en vetenskaplig teori till att vara en central fråga i vår vardag. I vår samtid har medvetandet ökat kring hur människor påverkar klimatet och även hur vi kan göra för att motverka de negativa effekter som framför allt vår konsumtion förorsakar.

Uppsatsen tar upp hotellreceptionisters känsloarbete samt det eventuella skådespel de använder sig av i interaktionen med gäster samt medarbetare. Eftersom deras positionering är centralt belagd i hotellets huvudentré är det oftast receptionisterna som först möter gästerna när de kommer innanför hotellets dörrar. Följden av deras placering samt yrkesroll innebär att de får stå ut med gästernas bekymmer, klagomål, aggressioner och andra känslor. Den övergripande frågeställningen för studien är därmed: Hur hanterar hotellreceptionister sin serviceroll, och vilket känsloarbete utför de i interaktionen med gäster och medarbetare? Uppsatsen utgår teoretiskt från dramaturgisk teori och emotionsteori främst representerat av Erving Goffman och Arlie Hochschild.

SAMMANFATTNING Titel: Konvergensen av externredovisningens och ekonomistyrningens tidsperioder ? med fokus på budget. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Jessica Gustafsson och Gustav Sandkvist. Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist. Datum: 2014 - Juni Bakgrund: Sedan länge har en diskussion förts gällande relationen mellan externredovisningen och ekonomi- och verksamhetsstyrning. En del forskare menar att det råder en konvergens mellan dessa system. Studier som gjorts inom detta område har varit inriktade på olika fördjupningar. Det är bristen på forskning inom fördjupningen om de båda systemens tidsperioder som väckt vårt intresse att utforska detta närmare. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur externredovisningens tidsperiod kan påverka företags ekonomistyrning och interna styrmedel, med fokus på budgetering. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ design med en abduktiv ansats.

Dagens samhälle brukar betecknas som en upplevelseindustri där kundens drömmar, fantasier och upplevelser står i fokus. I flertalet turism- och resetidningar syns reportage där unika koncept ökat för att uppfylla den efterfrågan som råder på upplevelser. Idag krävs något utöver det vanliga för att utmärka sig på marknaden och de senaste tio åren har begreppet storytelling intagit folks medvetande och beskrivs som ett effektivt marknadsföringsverktyg, vilket handlar om att berätta en historia kring sin verksamhet. Då konkurrensen ständigt hårdnar är det viktigt att hitta en speciell inriktning som får folk att komma tillbaka samt prata om verksamheten. Storytelling är en differentieringsstrategi inom marknadsföring som fler och fler verksamheter anammar då de inser hur berättandets kraft kan skapa starka varumärken.Syftet med denna studie är att beskriva och undersöka begreppet storytelling genom att se hur tre gotländska hotell väljer att arbeta med detta, samt undersöka vilka eventuella effekter storytelling har gett verksamheterna.

Den svenska Hotellbranschen går mot en utveckling av allt fler och större hotellkedjor. Genom sina stordriftsfördelar pressar hotellkedjorna ner priserna och standardiserar erbjudande vilket lett till att konkurrensmedlen har blivit färre. För att tilltala de viktiga företagskunderna är därför behovet stor av nya konkurrensmedel.Kunder ställer idag högre krav på att företag tar sitt ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande, CSR, och desto större företaget är desto större är kraven. Dessa krav leder till att företagskunder ställer allt högre krav på sina leverantörer. Ett verktyg för att möta kraven är CSR-kommunikation, där företag informerar om sitt befintliga ansvarstagande.

Sverige har de senaste decennierna utvecklats till ett utpräglat tjänstesamhälle där majoriteten av alla nystartade företag tillhör tjänstesektorn. Detta får konsekvenser i form av hårdare konkurrens och högre krav på såväl befintliga som nya aktörer. Ett sätt att stå emot konkurrensen, differentiera sig och erhålla marknadsandelar är att skapa innovationer.Trots att utvecklingen mot tjänstesamhällen är global och tycks vara här för att stanna råder det brist på empiriska studier för hur tjänsteföretag kan arbeta med att stimulera innovationer. Forskning på området har tagit olika riktning och till viss del bidragit med motsägelsefulla resultat. Innovationsforskningen har traditionellt sett varit fokuserad mot produktion och tillverkning, och är till stor del inte överförbar på tjänsteföretag.Avsikten med denna studie är att ge en ökad förståelse för hur tjänsteföretag kan stimulera innovationer.

Nya tjänster hjälper företag att locka till sig nya kunder men också att behålla befintliga vilket har gjort tjänsteutveckling till en viktig konkurrensfaktor. Tjänster är en väsentlig del av många förstags erbjudanden, däremot finns det en avsaknad av forskning på området tjänsteutveckling i förhållande till den plats tjänster har på marknaden idag, vilket ligger till grund för att denna studie undersöker fenomenet tjänsteutveckling. Trots att empiriska studier genomförts på området finns det idag en oenighet kring hur arbetet med tjänsteutveckling går till i praktiken. Ett flertal studier har försökt beskriva arbetet genom att gestalta tjänsteutvecklingsprocesser. Andra studier har istället noterat att utvecklingsarbetet kring tjänster ofta sker utan förutbestämda processer och utifrån ett spritt ansvar inom organisationen. Det har därav framhållits ett behov av fler studier för att öka förståelsen för arbetet med tjänsteutveckling i praktiken.En lyckad ny tjänst är en som lyckas uppfylla kundens behov.

Världen står inför stora utmaningar i framtiden sett till hur vi överanvänder de resurser som jorden har att erbjuda. Jordens miljö och dess hållbarhet är allt vi människor har och så som Bruntlandrapporten beskriver det måste vi agera nu för att bevara den för våra framtida generationer (WCED, 1987). Samtidigt ökar medvetenheten kring klimatförändringarna som vårt agerande har lett fram till. I och med det ställs allt större krav dels på individer men även på företag att ta sitt ansvar för klimatet och jorden.  För företagen har det blivit alltmer vanligt att arbeta med CSR (Corporate Social Responsibility) som är ett verktyg för att integrera miljöansvaret, det sociala ansvaret samt det ekonomiska ansvaret i företagets verksamhet.Det privata resandet ökar allt mer och därmed även behovet av hotellboende. Hotellboendet är det gästen konsumerar och då detta är en upplevelse som inte fysiskt går att ta med sig hem benämns Hotellbranschen som en del av tjänsteindustrin.

Partille kommun har som önskemål att ett hotell ska finnas i Partille i enlighet med visionen för år 2035, om att gå från en förort till att bli en förstad. Idag finns endast två övernattningsalternativ av vandrarhemskaraktär i kommunen. Syftet med projektet är därför att utreda om en hotellverksamhet i Partille är möjlig. Vidare utreds hur Partille kommun arbetar med affärsdriven samhällsutveckling där kommunal strategi möjliggör en önskad samhällsplanering.Rapporten redovisar fyra faktorer som är avgörande vid val av lokalisering av ett nytt hotell; Tillväxt av befolkning, Tillväxt i näringsliv, Dragningskraft på privata marknaden samt Beläggningsgrad på minst 55 %. Dessa faktorer har utifrån en omvärldsanalys av Partille och dess närområde utreds vid bedömningen om ett hotell är möjligt eller ej.Informationssamling har skett genom kvalitativa intervjuer med politiker och tjänstemän på Partille kommun samt branschkunniga och verksamma inom Hotellbranschen.