Syftet med denna studie är att undersöka hur modersmålslärare upplever arbetet i ett arbetslag och vilken funktion den har. Med dessa utgångspunkter vill vi undersöka om samverkan i ett arbetslag har något betydelse för elevens lärande och vilka fördelar respektive nackdelar lärarna ser med arbetslaget. Vidare vill vi ta reda på om samverkan i arbetslaget kan bidra till modersmålsverksamhetens utveckling. Denna studie har gjorts i två modersmålsverksamheter. I insamlandet av empiri har vi använt oss av kvalitativa intervjumetoder med 15 modersmålslärare, och observationer vid sex olika tillfällen. Vi kom fram till i vår undersökning att arbetslaget upplevs mer som en socialt och reflekterande funktionsform än ett beslutsfattande forum.

När ett företag väljer att utvidga sitt varumärke kan det av olika anledningar antingen gynna eller missgynna varumärkets värde. Risken att strategin påverkar varumärket negativt är större hos varumärken och det är svårt att implementera strategin rätt för att det inte ska skada imagen. Flera lyxvarumärken har någon typ av varumärkesutvidgning för att kunna öka sin tillväxt och det finns olika sätt att utföra strategin. Den här studien har fokuserats på vertikal varumärkesutvidgning nedåt hos lyxvarumärken inom modebranschen där utvidgningen erbjuder alternativ med lägre priser. Genom varumärkesutvidgningar kan det uppstå problem när företag sänker priset för att nå nya segment.

Syftet med detta arbete är att få ökad insikt och kunskap kring samarbete mellan skola och hem i en mångkulturell yrkesgymnasieskola. Samverkan innebär att läraren, föräldrarna och eleven genom samarbete hittar samarbetsformer vilka främjar elevens kunskaps och sociala utveckling. Som forskningsobjekt hade jag en mångkulturell yrkesgymnasieskola. Jag ville se vilka samarbetsformer som brukar användas i skolan och vilka hinder som finns. Jag vill också se hur eleverna, deras föräldrar och lärarna ser på samarbete mellan skola och hem.

The curriculum of the Swedish school system explains how the transitions between the preschool class and the pre-school should be. The co-operation between the organisations should aim for a long term perspective with the students learning process in mind (Lgr11).The pre-school has almost the same aim in their curriculum, as the curriculum of the Swedish school system.The aim with my study is to examine how the teachers from the different organizations relate to knowledge and how they look at the students social interactions. Also how the transition between the pre-school and the pre-school class is viewed from their point of view. How do the teachers from the different organisations comprehend knowledge?How do the teachers from the different organisations comprehend the social abilities?How do the teachers from the different organisations work and interact in terms of the transition between the pre-school and the pre-school class?The study that has been made is about the transitions between the pre-school and the pre-school class. It´s been investigated by doing interviews with teachers from both the pre-school and the pre-school class.

I dagens kunskapsintensiva verklighet krävs att organisationer har förmåga till en god intern samverkan och ett ständigt pågående lärande. För att lyckas med detta krävs en samverkan mellan ledning och medarbetare och att medarbetarna ser positivt på de ständiga förändringarna. En fungerande kommunikation är en av förutsättningarna för att ge medarbetarna insikter om förändringarnas betydelse. Det balanserade styrkortet är om det används på ett korrekt sätt, ett verktyg som kan hjälpa organisationer att kommunicera ut olika budskap till dess medarbetare. Syftet med denna uppsats är att se hur medarbetarna i en organisation upplever att kommunikationen har förändrats efter en implementering av det balanserade styrkortet.

Child poverty in Sweden is a widespread phenomenon and occurs in diverse spheres in society; at home, in school and in leisure activities. Therefore more professions than just traditional social workers meet this phenomenon in varied areas which creates different comprehensions and abilities to handle the issue among various professions.This study aims to investigate the collaboration between different professions in relation to child poverty in a municipality in Sweden. Represented professions are social workers, teachers, welfare officer, recreation instructor and leaders, special assistant and municipality coordinator. In total eleven persons were interviewed.The results illustrate a good will among the professions to collaborate to improve negative consequences of child poverty. Traditional boundaries between professions are limited since every profession is needed in this collaboration and have the opportunity to use their professional knowledge in a certain field.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

En betydande del av företagshälsovårdens verksamhet består i rehabilitering av anställda vid våra kundföretag som är långtidssjukskrivna. Syftet med denna studie har varit att studera hur samverkan i rehabiliteringen fungerat mellan sjukvård försäkringskassa och arbetsgivare, och vilka förväntningar som finns på rehabiliteringen.Den undersökta gruppen utgjordes av 21 personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 12 månader vid ett av våra kundföretag. Ett frågeformulär med 16 frågor besvarades av de sjukskrivna och senare har samma frågor ställt till arbetsgivare och försäkringskassa avseende de sjukskrivna som deltagit i undersökningen.De sjukskrivna var överlag nöjda med den medicinska vård man fått och de flesta tyckte att det fanns ett stort engagemang i rehabiliteringen från arbetsgivaren, vidare hade de flesta en fungerande kontakt med försäkringskassan. Arbetsgivaren ansåg att informationen som stöd för rehabiliteringen från sjukvården var bristfällig i var tredje ärende. Läkarintyg till försäkringskassan betecknades som dåliga endast i några enstaka fall.

Denna uppsats syftar till att studera några fritidspedagogers uppfattningar av sina arbetsuppgifter i klassrummet och deras syn på sin framtida roll. Inledningsvis i forskningsbakgrunden beskrivs fritidshemsverksamhetens historia, fritidspedagogsutbildningen samt fritidspedagogens inträde i skolan. Vidare i forskningsbakgrunden beskrivs fritidspedagogens syn på sin yrkesroll och deras huvudsakliga arbetsuppgifter samt samverkan med övriga yrkeskategorier inom skolans verksamhet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem (5) fritidspedagoger har vi fått fram material som vi sedan analyserat samt diskuterat i förhållande till litteraturen. Vårt resultat visar på att våra respondenter är medvetna om vad de gör i klassrummet och de trycker på att läraren inte klarar sig utan fritidspedagogen då grupperna blir allt större.

Ståhlgren, Johanna (2010) Handledarnas och lärarnas roller under bedömningsprocessen vid APU (Instructors and teachers functions during the process of rating at the workplace training) Skolutveckling och ledarskap, 180 hp, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med den här undersökningen är att jag ska undersöka lärarnas och handledarnas roller under bedömningsprocessen av den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) på Hotell och Restaurangprogrammet vid tre olika gymnasieskolor i Västra Götalands län, samt hur deras kommunikation sker. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med både handledare ute på arbetsplatser och yrkeslärare på HR-programmet, eftersom jag då kan få så utförliga svar som möjligt och att de får chans att prata öppet om sina upplevelser och erfarenheter. I resultatdelen framkommer det att skolorna arbetar olika vid APU:n och att handledarna får olika underlag ifrån skolorna om hur de ska bedöma eleverna. Men det har skett förändringar och ytterligare förändringar kommer att ske då en bättre samverkan mellan skolorna i Västra Götaland är på gång. Handledarnas och lärarnas syn på kommunikationen vid APU skiljer sig också åt, då handledarna saknar en bättre kommunikation.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad lärare på två olika skolor anser om arbetslagens funktion, hur dessa är organiserade samt vilka frågor arbetslagen arbetar med. Med dessa utgångspunkter vill vi undersöka huruvida arbetslagens arbete stämmer överens med de tankar som finns kring arbetslag i läroplanerna, Lpo 94 och Lpf 94. Undersökningen visar att de medverkande lärarna är positivt inställda till att arbeta i arbetslag, de flesta anser att arbetslagen fungerar förhållandevis bra. Dock är uppfattningen att arbetslag ibland kan fungera mindre effektivt, pga. den stora arbetsbelastningen.

Det här arbetet beskriver utifrån intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart från fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgången beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser på sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att få kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en så framgångsrik samverkan som möjligt i min kommande lärarkarriär.

Skolans uppdrag ska ske i samarbete mellan skolan och hemmen och samverkan skal ske mellan lärare och föräldrar, detta framgår tydligt i läroplanen (Lp-94). Syftet med detta arbete är att belysa och beskriva hur kontakten mellan föräldrar och skola fungerar. Det är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av intervjuer. De intervjuade är lärare och föräldrar på en grundskola. Undersökningen handlar om i vilka former samarbete sker idag samt vilka uppfattningar föräldrar och lärare har till de nuvarande samarbetsformerna i skolan.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete av långtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lämplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs därför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det här i praktiken, vilken roll antar de och vilka föreställningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda på detta utfördes en fallstudie där nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

I den här studien tillfrågas föräldrar till elever i årskurs 6-9 hur de upplever portfoliometodiken på deras barns skola. Syftet är att öka kunskapen om hur föräldrar kan uppleva portfoliometodiken och därigenom förhoppningsvis kunna bidra till en förädling av metoden på sikt. Studien är genomförd i form av en enkätundersökning på en skola där man använder portfolion som pedagogiskt redskap sedan 2004. Resultatet visar att föräldrarna i huvudsak är positiva till portfoliometodiken. Majoriteten svarar att de tittar i sitt barns portfolio ungefär en gång per termin i samband med utvecklingssamtalet.