En betydande del av dagens bostadsbyggnadsprojekt i Sverige sker på mark som vid projektinitieringen ägs av en kommun. Den kommunala marken utgör därmed något av en grundbult för många av de bostäder som produceras. Detta är inget nytt fenomen. Det kommunala markinnehavet har i över hundra år fungerat som ett plan- och bostadspolitiskt instrument och i olika omfattningar styrt såväl bostädernas geografiska spridning som produktionsvolym. Förfarandet då en kommun fördelar sin mark ? säljer eller upplåter med tomträtt ? till privata eller allmännyttiga byggherrar brukar vanligen benämnas ?markanvisning?.Syftet med detta examensarbete är att utföra en kvalitativ analys av kommunernas markanvisningssystem utifrån ett byggherreperspektiv och försöka besvara följande frågeställningar:? Upplever byggherrarna skillnader mellan olika kommuners markanvisningssystem?? Hur uppfattar byggherrarna att markanvisningssystemet fungerar överlag?? Är uppfattningarna olika beroende av antalet markanvisningar som en byggherre tilldelats?Dessa grundläggande frågeställningar har belysts med hjälp av en enkät till 237 byggherrar som varit aktiva ? dvs.

Syftet med mitt arbete är att undersöka högläsningens roll i barns sätt att lära sig läsa och förstå vad läsning innebär. Många föräldrar läser sagor för sina barn kanske utan att tänka på den positiva inverkan det har. Det är just dessa faktorer jag vill lyfta fram.Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att högläsning har en märkbar påverkan på ett barns förmåga att lära sig läsa. Genom att iaktta läsarens samspel med t.ex. en bok eller tidning kan ett barn komma underfund med att dessa föremål innehåller något som väcker läsarens intresse.

 Denna uppsats undersöker två läroböcker avsedda för gymnasiets A-kurs i engelskämnet, Progress Gold A (2003) och Solid Ground (2003), i syfte att se vad de kan kommunicera ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som behandlas är följande: Hur konstrueras genus i texterna i dessa båda läroböcker? Då läsaren inkluderas exempelvis i ett "vi" eller "du", förutsätts läsaren då vara antingen man eller kvinna, eller har detta inte någon betydelse? Hur förhåller sig resultaten till läroplanens mål om jämställdhet?Den teori och metod som ligger till grund för analysen har hämtats från det fält som kallas diskursanalys. Såsom den utformats i detta arbete kan metoden närmast beskrivas som en kvalitativ närläsning av materialet. Resultatet visar på att båda läroböckerna till stor del tycks reproducera genuskontraktets grundpelare, dikotomiseringen av manligt och kvinnligt samt hierarkin dem emellan som ger det manliga högre statuts än det kvinnliga.

Genom en kvantitativ innehållsanalys studeras mediernas användning av opinionsundersökningar och dess gestaltningar av politiken tre veckor innan svenska riksdagsvalet 2010. Uppsatsens syfte ämnar kartlägga omfattningen av kapplöpningsjournalistik i politiska opinionsundersökningar i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studiens frågeställningar berör det visuella, vem som citeras samt flera variabler inom kapplöpningsdimensionen. Tidigare forskning om mediernas gestaltningar i sammanband med opinionsundersökningar är främst internationell. Studien tillämpar gestaltningsteorin som förklarar kapplöpningsjournalistiken i opinionsundersökningar.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer få en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har påverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, såsom skoltiden, livet före diagnosen, att berätta, arbetsliv, påverkan på val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts är mycket utförlig och sträcker sig över ett stort fält och den tidigare forskningen som har använts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Däremot har denna forskning angränsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig på unga vuxna det vill säga individer mellan 20-35 år. De individer som har avslutat sin skolgång och ska ge sig ut i arbetslivet och det är dem som är i fokus i denna studie.Ur informanternas berättelser går det att urskilja att deras identitetsskapande har påverkats av att ha fått diagnosen och fortfarande påverkas av att ha diagnosen, genom att se på exempelvis att informanternas syn på sig själva har ändrats.

Syftet med denna studie är att ge en bild av vad som motiverar till användandet av nätdejtingtjänster och om denna motivation skiljer sig mellan kön, ålder eller de som betalar eller inte betalar för sin nätdejting. Vi ville även se om denna tjänst gav användaren något mervärde gentemot den traditionella kontaktannonsen. För att uppnå detta syfte har vi, genom en kvantitativ metod, samlat på oss information, given nätdejtare, med hjälp av en webbundersökning. Denna undersökning baserades på tidigare forskning kring motivation till Internetanvändning. De svar vi fick analyserades och jämfördes sedan mot teorier kring Internetanvändning.

I århundraden har användandet av kondom varit ett sätt att skydda sig från oönskade graviditeter, och på senare år, även könssjukdomar. Trots att kondom är det bästa skyddet vid en tillfällig sexuell kontakt, används den i för liten utsträckning. För att kunna motivera till ett ökat kondomanvändande måste faktorer och upplevelser som påverkar kondomanvändandet identifieras.Syftet med föreliggande studie var att belysa studenters erfarenheter av kondomanvändning vid en tillfällig sexuell kontakt. Fyra kvinnliga och fyra manliga studenter på ett svenskt universitet har deltagit och berättat om sina erfarenheter och tankar. Vad är det som gör att de använder eller inte använder kondom vid en tillfällig sexuell kontakt, och vilka upplevelser kan kopplas till lidande och välbefinnande? Intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.Viktiga fynd i resultatet är att kondomanvändning inte bara upplevs som negativt.

Studien framkom efter att Skolverket (2006) i en rapport presenterat att var tredje elev i gymnasiet är stressad och att elever upplever mer stress med stigande ålder. I gymnasieskolan skall elever i Idrott och hälsa A lära sig om både den fysiska och psykiska hälsan. Spänningsreglering är något som är viktigt för den psykiska hälsan och något som kan användas för att individen skall kunna slappna av så att stressen inte skall bli skadlig. Idrottslärare skall ge gymnasieelever redskap till att hantera stress. Kan då natur och friluftsliv vara en sorts form av spänningsreglerande redskap? Denna studies syfte är att undersöka om elever på gymnasiet som ofta bedriver friluftsliv eller vistas i naturen upplever mindre stress i skolan än gymnasielever som mindre frekvent bedriver friluftsliv eller vistas i naturen samt att undersöka gymnasieelevers känslor förknippade med vistelse i natur eller friluftsliv.

Arbetet söker kartlägga visuell kultur som begrepp och pedagogisk strategi. Med utgångspunkt i teorier kring visuell kultur inom olika discipliner och utifrån olika länders definitioner undersöks visuell kulturpedagogik i Danmark. En central fråga i arbetet är huruvida visuell kultur är ett nytt bildämne eller en angelägenhet för skolans alla ämnen. Undersökningen är hermeneutisk och består av tolkningar utifrån litteratur och intervjuer. För att se hur visuell kultur som pedagogisk strategi fungerar i praktiken har kvalitativa intervjuer genomförts med tre verksamma lärare i Danmark.

Fjällräddningen är en ideell organisation som står för alla räddningsuppdrag som handlar om människor som råkat ut för svårigheter i fjällområdena. Det kan handla om olika typer av skador som exempel benbrott, hastigt insjuknande, människor som kommit vilse eller överraskats av dåligt väder eller gått genom isen med skotern. Vi fann detta uppdrag väldigt intressant av olika anledningar. Dels uppskattar vi mycket olika typer av fjällaktiviteter, dels är vi genom vår utbildning till sjukgymnaster intresserade av hur man på olika sätt kan förhindra och förebygga uppkomsten av skador i en aktiv fritid för att öka förståelsen för hur denna kan bedrivas på ett säkert sätt..

Fjällräddningen är en ideell organisation som står för alla räddningsuppdrag som handlar om människor som råkat ut för svårigheter i fjällområdena. Det kan handla om olika typer av skador som exempel benbrott, hastigt insjuknande, människor som kommit vilse eller överraskats av dåligt väder eller gått genom isen med skotern. Vi fann detta uppdrag väldigt intressant av olika anledningar. Dels uppskattar vi mycket olika typer av fjällaktiviteter, dels är vi genom vår utbildning till sjukgymnaster intresserade av hur man på olika sätt kan förhindra och förebygga uppkomsten av skador i en aktiv fritid för att öka förståelsen för hur denna kan bedrivas på ett säkert sätt..

Försämras prestationen på en uppgift då det tillkommer en annan uppgift, och ärdet någon skillnad om en uppgift presenteras visuellt eller auditivt? 23 personerdeltog i ett experiment där en primär uppgift (perceptuell snabbhetsuppgift) ochen sekundär uppgift (minnestest) utfördes separat och simultant. Resultatetvisade ingen skillnad i prestation på primär uppgift oavsett om den utförs ensameller tillsammans med sekundär uppgift, i vare sig reaktionstid eller reaktionsfel.Det presteras däremot bättre på sekundär uppgift ensam (minnesrätt), äntillsammans med primär uppgift, då båda presenteras visuellt. Diskussionen tarupp att deltagarna prioriterade en av uppgifterna trots att det tydliggjordes attalla uppgifterna var lika viktiga..

Denna studie är en kvalitativ studie vars syfte är att synliggöra mobbningssignalerna för skolan, för att på så sätt kunna åtgärda mobbning i ett tidigare skede. Genom denna studie ska de som går på skolan få en djupare kunskap om mobbning. Frågeställningarna har varit kring hur mobbning tar sig i uttryck, vad elever och lärare anser om mobbning, var mobbning sker, vad en mobbare respektive mobboffer är. Till intervjuerna användes en halstrukturerad intervjuguide med öppenhet för följdfrågor. Det skedde två fokusgruppsintervjuer med elever på gymnasiet i Luleå kommun på yrkesprogrammet, årskurs 2 och 3.

Föreliggande studie tillämpar diskursanalys i syfte att förstå var det råder samstämmighet eller konflikt kring huruvida Sverige ska sälja, spara eller annullera överskottet på utsläppsrätter inom EU:s och FN:s utsläppshandel. Genom kritisk diskursanalys har vi kategoriserat och kodat tio riksdagsdebatter mellan åren 2010 och 2014, i vilka en ekologisk diskurs och en ekonomisk diskurs kämpar om tolkningsföreträde. Bortsett från samstämmigheten att handel med utsläppsrätter ? vilken kan ses som ekologisk modernisering ? är ett viktigt verktyg för att minska klimatförändringar; råder öppen kamp kring hur ett överskott på utsläppsrätter ska hanteras. Kampen har delats in i sju kategorier baserat på huruvida: 1) ett beslut om annullering kan tas direkt eller om det krävs en utredning först, 2) en annullering är en symbolisk handling eller styrs av marknadens logik, 3) en försäljning leder till ökade utsläpp, 4) på vilket sätt överskottet ska fungera som förhandlingsstrategi under klimatmöten, 5) Sverige förlorar sitt klimatanseende vid en försäljning av överskott på utsläppsrätter, 6) utsläppshandeln i högre grad borde styras av politiker eller marknadsmekanismer, och slutligen 7) huruvida överskott på utsläppsrätter bör ses som ett lyxproblem.

De huvudmotiv som de flesta företag anger till outsourcing och insourcing, är uteslutande kopplade till kompetens och kostnader. Företagets motiv kan förändras mellan outsourcing och insourcing tillfället, på grund av att förändringar skett inom eller utanför företaget. Sådana förändringar kan leda till att outsoucingbeslutet inte längre är ändamålsenligt, trots att det fattats på rationella grunder. Vidare finns det en koppling mellan insourcing och en delvis eller helt misslyckad outsourcing..