Chefsrollen förknippas främst med egenskaper som traditionellt sett anses vara av manlig karaktär, vilket medför att kvinnor uppfattas mindre lämpade som chefer. Kvinnor kan därmed ha svårare att se sig själva i en ledande position. Konsekvensen blir ett felaktigt fokus på kvinnors svårigheter att bli chefer snarare än att titta på deras möjligheter. Syftet med föreliggande studie var att definiera gemensamma faktorer hos framgångsrika kvinnliga chefer. Urvalet bestod av tio unga chefer som intervjuades med hjälp av fokuserade intervjuer.

Hjärtinfarkt är den dominerande dödliga sjukdomen i Sverige, vilket fler kvinnor än män avlider i. Kvinnor insjuknar senare i livet och upplever fler och mer diffusa symptom än män. Stress är en vanlig förekommande riskfaktor, vilket kan skapas från samhällets förväntningar på kvinnor. Det finns förväntningar om omsorgsfulla kvinnor som samtidigt ska prestera bra både på arbetet och i hemmet, vilket genererar stress. Förväntningar från samhället och kroppens biologi skiljer sig mellan män och kvinnor.

Sexualitet är en unik och viktig del av människors grundbehov. Det finns stereotypa uppfattningar att personer som lever med degenerativa sjukdomar är asexuella. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av sexualitet hos kvinnor som lever med kroniska sjukdomar. En kvalitativ innehållsanalys av 12 artiklar resulterade i 5 kategorier: ?att älska och vara värd att älska för den man är?, ?att den sexuella funktionen förändras av symptom och läkemedel?, ?att relationer och samspel med partnern är viktigt?, ?att vara orolig och bli generad? samt ?att omvärdera och förändra?.

Länge har det inom den svenska integrationsforskningen funnits en efterfrågan på kun­skap om kvinnor med utländsk bakgrund på den svenska arbetsmarknaden. Följande upp­sats avser att besvara denna efterfrågan genom att undersöka kvinnor med utländsk bakgrund, deras arbets­status år 1991 samt karriärsmobilitet mellan åren 1991 och 2000. Studien riktar huvudsakligen fokus mot humankapital i form av utbildningsår och dess samband med arbetsstatus för kvinnor med utländsk bakgrund. Med anledning av famil­j­­en som betydelsefullt socialt kapital riktas även ett särskilt fokus mot föräldrars human­kapital och dess potentiella samband med arbetsstatus. Utifrån levnadsnivåundersökningen (LNU) har studien utgått en urvalsstorlek på 5430 individer för undersökningsåret 1991 samt 4395 individer för undersökningsåret 2000. Genom multi­nomiala logi­s­tiska regressioner redogör uppsatsen för de relativa risk­kvot­er­na mellan arbets­status och sociodemografiska faktorer hos kvinnor med utländsk bak­grund respektive svensk bakgrund samt män med utländsk bakgrund.Resultaten visade att humankapital tycktes vara av mindre betydelse för kvinnor med utländsk bakgrund och deras arbetsstatus år 1991 samt att kvinnor av utländsk bakgrund i högre utsträckning än andra befann sig utanför arbetsmarknaden år 1991.

Sammanfattning: Denna studie handlar om vänskapen mellan en grupp kvinnor. Det finns en hel del forskning och litteratur i ämnet men dock inte inom sociologin samt under 2000-talet vilket varit upptakten till denna studie samt ett starkt intresse i ämnet. Uppsatsen besvarar frågeställningen: Vad är och innebär vänskap för de kvinnor som ingått i denna studie? Förändras vänskap med tiden, i så fall varför och vad påverkas förändringen utav? Vad speglar vänskapen idag under 2000-talet bland de kvinnor som deltagit i denna studie? Metoden bygger på en kvalitativ forskningsmetod där urvalet baserats på en grupp kvinnor över 30 år i syfte att just denna åldersgrupp uppskattats ha hunnit med en hel del genom livet samt att de förväntades ha en stor erfarenhet i ämnet. Denna studie visar att vänskapen är ett behov som hela tiden är i förändring beroende på de behov som uppkommer hos en individ.

Studien syftade till att undersöka hur kvinnor som levt i en våldsam relation beskriver att mannen pratade om våldet samt hur kvinnorna såg på det sätt som mannen pratade om våldet. 32 intervjuer med kvinnor analyserade med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att kvinnorna beskrev att mannen förnekat, förminskat samt skuldbelagt kvinnan för våldet och i några fall hävdat sin rätt att utöva våld. Resultatet visade även att kvinnorna önskade att han hade pratat ärligare och öppnare om våldet, att kvinnorna försökt förstå mannens våld samt att kvinnorna blev påverkade av hur mannen pratat om våldet. Resultaten stämde i hög grad överens med tidigare forskning vilket diskuteras i diskussionen..

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är idag ett omfattande folkhälsoproblem både i världen och i Sverige. Tolv procent av den svenska befolkningen drabbas av dessa sjukdomar. Det finns stora könskillnader i forskningen kring detta område där kvinnor är en grupp som är underrepresenterade. Studier har visat att kvinnor uppsöker vård i ett senare stadium eftersom deras upplevda symtom vid hjärtinfarkt och förståelse för dem är svårare att tolka för kvinnorna själva. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors förståelse och upplevelser av sina symtom vid hjärtinfarkt.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i partnerrelationer är ett stort samhällsproblem och varje år dör ungefär 17 kvinnor till följd av våldet. När kvinnorna besöker hälso- och sjukvården kan en unik möjlighet ges att upptäcka partnervåldet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor som blivit våldsutsatta av en manlig partner upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes som baserades på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnorna upplevde att vårdpersonalen inte vågade ställa frågan om partnervåld, dock hade de flesta positiva upplevelser av att vårdpersonalen satt ner och lyssnade på dem.

Bakgrund: Forskning visar att kvinnor har en fördröjd vårdkontakt vid insjuknandet av en akut hjärtinfarkt. Vid insjuknandet av en akut hjärtinfarkt krävs snabb vårdkontakt för att minska skadan på hjärtmuskeln och risk för död. Den fördröjda vårdkontakten hos kvinnor kan bidra till fysisk och emetionellt lidande.Syfte: Syftet var att beskriva orsaker till fördröjd vårdkontakt hos kvinnor som insjuknat i en akut hjärtinfarkt.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna analyserades utifrån Cronin, Ryan och Coughlans (2008) analysmetod.

Tidigare forskning har visat att kvinnor jämför sig socialt för att utvärdera sig själva vid exponering för medialt idealiserade bilder av kvinnor i TV, tidningar och pornografiskt material. Aktuell studie avsåg att undersöka dessa typer av media och social jämförelses påverkan på kvinnors globala, kroppsliga och sexuella självkänsla. Etthundratjugo kvinnor besvarade en enkät innehållande reliabla skalor samt egenutformade frågor. Resultatet visade signifikanta effekter av social jämförelse på kvinnors globala självkänsla. Huvudeffekt av pornografikonsumtion på sexuell självkänsla påträffades.

Bakgrund: Knäskador är ett problem inom fotboll och en allvarlig knäskada som ofta drabbar unga kvinnor är en främre korsbandsskada. Denna skada sker oftast vid plötsliga inbromsningar, snabba riktningsförändringar eller vid landning efter ett hopp. Rehabiliteringen för främre korsbandsskador är lång och risken att drabbas av artros i det skadade knäet senare i livet ökar.Syfte: Syftet med studien är att se om det hos unga kvinnor som spelar fotboll går att förebygga främre korsbandsskador med hjälp av träningsprogram.Metod: Undersökningen är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visar att de spelare som deltog i de olika träningsprogrammen hade 61 % (OR 0.59, Cl 0.46 ? 0.75) mindre risk att drabbas av främre korsbandsskador jämfört med de spelare som inte deltog i något träningsprogram. Resultatet antydde även att ju längre träningsprogrammen pågått desto mindre är risken att drabbas av en främre korsbandsskada, detta var dock inte signifikant.Diskussion: Träningsprogram som används för att förebygga främre korsbandsskador bör inte enbart bestå av balansträning.

Bakgrund Tidig fosterdiagnostik är en undersökning med syfte att upptäcka eventuella kromosomavvikelser i fostret. Föräldrar kan komma att ställas inför flera svåra val under graviditeten. För att göra ett informerat val avseende tidig fosterdiagnostik krävs god information till de blivande föräldrarna från vårdgivaren. Syfte I denna studie undersöks om paret är överens eller inte avseende informerat val och huruvida det påverkar kvinnans graviditetsrelaterade oro, beslutskonflikt, nöjdhet med informationssamtalet samt om det påverkar hennes beslut att göra tidig fosterdiagnostik.Metod Femtiotre kvinnor, tidigt in i sin graviditet, deltog i studien. Kvinnorna delades upp i två grupper, där den ena var överens med sin partner avseende informerat val och den andra inte.

Bakgrund: En av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor är bröstcancer. I Sverige diagnostiseras 15-20 kvinnor varje dag. För att kunna ge en god omvårdnad behövs det kunskap om kvinnornas olika upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter ställd bröstcancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Varje dag insjuknar mellan 15-20 kvinnor i bröstcancer. Då en fjärdedel av all cancer som drabbar kvinnor är bröstcancer gör det den till den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Drabbade kvinnor försöker på olika sätt hantera de känslor som uppstår efter en cancerdiagnos. Syftet med denna studie är att utifrån vårdvetenskaplig forskning få en överblick över kvinnors upplevelser av vad som hjälper dem hantera sin vardag. Detta sker på olika sätt beroende på person och situation.

Sverige är ett av de få länder där nästan lika många kvinnor som män arbetar idag. Trots detta finns det fortfarande relativt få kvinnliga chefer, framför allt på höga nivåer. Varför finns det då så få kvinnliga chefer? Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för faktorer som främjar höga befattningar för kvinnor. För att uppfylla detta syfte intervjuades åtta högt uppsatta kvinnliga chefer, inom både offentliga och privata sektorn.