Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor där mastektomi är en av de kirurgiska behandlingarna som kan utföras som innebär att hela bröstet tas bort. I och med detta kan kroppsbilden förändras radikalt och där har sjuksköterskan ett ansvar att stödja den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av kroppsbilden hos kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet grundades på 10 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom två databaser. Artiklarna har granskats och bearbetats ett flertal gånger för att säkerställa vetenskaplig kvalitet. Artiklarnas resultat resulterade i tre teman: förändrad syn på kvinnlighet, förändrad relation till kroppen och ålderns betydelse för kroppsbilden. Mastektomin påverkade kvinnligheten då bröstet var en symbol för moderskap, fertilititet och amning. Kvinnor som genomgått en mastektomi fick en förändrad kroppsbild och upplevde en stigmatisering och hade svårt att se sig själva i spegeln.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet och det råder politisk enighet om detta. Trots denna enighet är vårt samhälle fortfarande inte jämställt. Varför? Luleå Tekniska Universitet har genomfört en studie av norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och män, med ambitionen att skapa en grund för en bredare diskussion om hur kvinnor och män skildras i media. Studien visade att 72% av alla nyheter handlade om män och 18% handlade om kvinnor.

Syftet med denna rapport är att samla in så mycket kunskap som vi kan om hur pass organiserat det är med människohandel, och just handel med kvinnor. Med hjälp av denna kunskap som vi förskansar oss på detta område ge tankar och reflektioner över vad man som polis i yttre tjänst kan tänka på att göra vid påträffandet av utländska kvinnor som prostituerar sig här i Sverige. I det inledande kapitlet har vi valt att förklara en teori som vi tycker passar in på varför man väljer att ?handla med människor?. Vi har tittat närmare på Strainteorin som Merton skrev på 30-talet.

Syftet med uppsatsen i sin helhet a?r att diskutera och analysera ma?ns och kvinnors syn pa? religion och om de sja?lva ser sig som religio?sa. Arbetet syftar ocksa? att med hja?lp av genusteori fo?rso?ka fo?rsta? och diskutera ma?n och kvinnors bena?genhet till religiositet. Vidare diskuteras ocksa? individens bena?genhet att anva?nda religio?s coping i kris.

Medier speglar inte verkligheten utan förmedlar endast gestaltningar av verkligheten som människor kommer i kontakt med mer eller mindre dagligen. Journalister väljer och väljer bort vad som ska få utrymme och vad som inte ska få det. Bläddrar man igenom dagstidningar får man lätt intrycket att kvinnor får mindre utrymme än män trots att Sverige anses som mer jämställt än de flesta länder.Syftet med den här uppsatsen är att se hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut i tidningen VK när det gäller artiklar och bilder inom områdena sport och kultur & nöje. Uppsatsen ämnar även att se till vilka genusdiskurser som förekommer.För att besvara frågeställningen tillämpas två olika metoder, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys.Studien utgår från dagordningsteorin och gestaltningsteorin som menar att media innehar en makt genom att de bestämmer vad och hur något framställs.Resultaten visar att när det gäller antal artiklar och bilder i de berörda områdena, är kvinnor underrepresenterade, vilket bekräftar det somtidigare forskningvisar. Diskursen präglas av att män framställs som självständiga subjekt som innehar makt medan kvinnor framställs somsjälvkritiska, ej självständiga och passiva..

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på när lönediskriminering juridiskt sett föreligger mellan kvinnor och män. I arbetet har den juridiska metoden använts, vilket innebär att lag förarbeten, praxis och doktrin använts för att lösa problemet. Det har framkommit tydlig statistik som visar på att män tjänar mer än kvinnor, men att skillnaden har minskat de senaste åren. För att lönediskriminering av kön skall föreligga krävs det att en person har missgynnats och att orsaken bakom missgynnandet har samband med könstillhörigheten. Vid bedömningen av om lönediskriminering föreligger utförs en jämförelse med hur en annan arbetstagare har behandlats, eller skulle behandlas i en liknande situation.

Infertilitet drabbar kvinnor världen över och orsakas av olika faktorer. Att kunna få barn är för de flesta en självklarhet och i vissa länder ses kvinnor utan barn som ofullständiga. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av infertilitet ur ett kulturellt perspektiv. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att granska och analysera utvalda artiklar. Resultatet av analysen resulterade i sex kategorier: Att bära skulden och ansvaret för infertiliteten; Att bestraffas eller välsignas av högre makter; Att stötas ut av släkt och samhälle; Att känna rädsla för att bli lämnad eller utbytt; Att vilja dra sig undan och dölja infertiliteten och Att förlora sin identitet och känna sig ofullständig.

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har påverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhället. Ett ytterligare syfte var att få mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna använder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys.

Urininkontinens hos kvinnor i Sverige och i resten av världen är idag ett växande problem och ett dolt hälsoproblem. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod som användes var en kvalitativ litteraturstudie med vetenskapligt granskade artiklar. Sökningen resulterade i nio artiklar. Vetenskapliga artiklar söktes i CINAHL och LibHub databas.

Tidigare forskning beskriver att stress är en riskfaktor för ohälsa och det är ett arbetsmiljöproblem. Ohälsa bland unga kvinnor ökar i dagens samhälle. Syftet med studien var att finna olika kvalité i stresskänsla hos unga kvinnor och hur deras arbetssituation kan inverka på deras arbetsrelaterade stressupplevelse. För att få mer kunskap kring ämnet stress, har det undersökts hur kvinnor berörs av stress i deras arbetssituation och hur kvinnorna hanterar sin stressupplevelse på deras arbetsplats. Åtta kvinnor som dagligen upplevde arbetsrelaterad stress samt arbetat minst i sex månader, intervjuades.

Kvinnor utgör hälften av Sveriges befolkning och speglar därigenom en stor del av samhället och borde därför finnas med i arbetslivet och skapa en jämn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnämnas som ett av världens mest jämställda länder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet är jämställt. Jämställdhet innefattar frågor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriär företagshierarkin osv. Offentlig sektor är den del av samhällets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsäkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling.

Tidigare forskning visar att kvinnor oftare reser kollektivt och att män kör mer bil till och från arbetet. Det framgår att vanor och miljömedvetenhet förklarar en del av människors resmönster. Studier visar också att kvinnor värderar bilens symbolvärde lägre än män. I samarbete med Eskilstuna kommun genomfördes en enkätundersökning med 2299 anställda vid Eskilstuna kommun, varav 491 män. Syftet med studien var att närmare undersöka motiv bakom bilanvändning och om dessa motiv skiljer sig åt mellan män och kvinnor i Eskilstuna kommun.

SammanfattningBakgrund: Övergrepp mot kvinnor i nära relation är ett globalt problem. Trettio procent av alla kvinnor världen över har någon gång blivit utsatt för övergrepp i nära relation, men det finns många kvinnor som aldrig ger sig till känna. Det finns vidare ingen lag som säger att sjuksköterskan måste anmäla övergreppet, däremot ska en anmälan ske om det finns minderåriga barn i hushållet. Personal inom hälso- och sjukvård kan tycka det är svårt att behålla sitt professionella förhållningssätt när det kommer till övergrepp i nära relation. Därför behövs mer kunskap för både sjuksköterskans och kvinnans skull, om vad övergrepp i nära relation handlar om och hur det kan upplevas utifrån ur bägges perspektiv.Syfte: Att belysa vården av kvinnor utsatta för övergrepp i nära relation.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund:Att skaffa barn allt längre upp i åldrarna har ökat markant de sista årtiondena i Sverige. I Samhället uttrycks en oro kring att nativiteten minskar då barnlösheten ökar beroende på stigande ålder hos kvinnor som vill skaffa barn.Syfte:Syftet med denna studie är att se hur ett antal kvinnor, 35 år fyllda, ser på det nyblivna moderskapet. Ytterligare ett syfte är att göra en jämförelse mellan några av de kvinnor i min studie som både fött barn i unga år och senare i livet.Metod:Studien är en kvalitativ intervjustudie av 8 kvinnor som alla har fött barn efter 35 års ålder.Resultat:Kvinnorna upplever sig inte som ?gamla? förstföderskor vilket är något som uttrycks av samtliga. Det finns en ambivalens ibland de intervjuade kvinnorna som man tydligt kan se, då de samtidigt beskriver ett större lugn som mor vilket de tror beror på att de är mödrar efter 35 år.