I denna studie har vi sökt svara på frågan angående hur unga kvinnor ser på sig själva och sin roll i samhället. Detta har gjorts utifrån frågeställningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och självbild.Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i åldrarna 17 till 23 som på olika sätt varit i kontakt med organisationenMamita Sthlm, en organisation som fokuserar på personlig utveckling med hjälp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som är en terapeut på Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare.Analysen av fynden har gjorts utifrån Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptäckter vi har gjort visar att informanterna upprätthåller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhället.

De interna faktorerna är vad som huvudsakligen driver kvinnor till att göra karriär och klättra på den hierarkiska stegen. Främst är det de interna faktorerna utmaning, intresse samt målet att utvecklas som är aktuella för respondenterna. Emellertid har även den externa faktorn uppmuntran och beröm visats ha en effekt på drivkraften att göra karriär..

???Syftet med studien är att jämföra matematikläromedel från runt år 1900 skrivna av kvinnor med läromedel skrivna av män. I studien analyseras fem matematikläromedel varav tre skrevs av kvinnor och två skrevs av män. Min frågeställning belyser vad som märker ut de olika läroböckerna, vilka skillnader som finns mellan de olika läromedlen och avslutningsvis vad som förenar böckerna skrivna av kvinnor.Jag fann endast tre kvinnor som gav ut läromedel vid den aktuella tidsperioden, dessa tre kvinnor var Anna Borgström, Anna Kruse och Anna Rönström, vilkas läromedel jag därför valde att studera. Jag valde dessutom att studera läromedel av  Konrad Asperén och Adolf Meyer då jag upplevde att deras läromedel var relevanta i min undersökning.Jag använde mig av metoden textanalys i min undersökning.

Vi har intervjuat sju personer på höga toppositioner i Sverige för att fråga dem omderas syn på hinder, möjligheter och jämställdhet i deras karriärer. Vår urvalsgruppbestår av fyra kvinnor och tre män. Syftet och bakgrunden till vår studie är attundersöka hur begreppet karriär används och varför kvinnor i så pass litenutsträckning finns representerade på högre ledarpositioner. Den teoretiska referensramsom legat till grund för vårt arbete är Rosabeth Moss Kanters glastak (1993), GiseleAsplund (1984) och flera andra uppföljare inom området så som Anna Wahl (2003),Anita Göransson (2004) och Tuija Muhonen (2009). Vi valde en kvalitativ ståndpunktoch har använt oss av semistrukturerade intervjuer i syfte att fånga upp variationen ide olika individernas berättelser.Resultaten visar att både männen och kvinnorna anser sig inte ha gjort karriär då deförknippar begreppet till något negativt.

Syftet med studien var att undersöka skillader mellan förhör via chatt och som förhör ansikte mot ansikte. Evenuella skillnader mellan kvinnor och män undersöktes också. I studien deltog 64 deltagare varav 32 män och 32 kvinnor. Deltagarna var 19 till 32 år (M= 22,89, SD= 2, 92). Deltagarna fick bevittna ett brott via en videosekvens och sedan genomgå ett förhör, antingen ansikte mot ansikte eller via chatt.Förhörsteknikerna gav likvärdiga resultat vad gällde desinformationseffekt och antal korrekta vittnesuppgifter.

Tidigare forskning har visat att kvinnor är förfördelade i vården i jämförelse med män. De får till exempel sämre vård vid symtom av hjärtinfarkt. I hälso- och sjukvårdslagen står det att alla människor ska få likvärdig vård oavsett kön. Studiens syfte var att ta reda på om det fanns skillnader mellan män och kvinnor gällande problem i aktivitetsutförandet och i arbetsterapeutiska interventioner hos patienter med makuladegeneration. Metoden som användes var journalgranskning där journaler med 30 män och 30 kvinnor granskades.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att leva med Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Data inhämtades från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet baserades på 14 evidensbaserade artiklar. Resultat: Kvinnor med Polycystiskt ovariesyndrom hade större risk att utveckla ångest och depression jämfört med normalpopulationen, orsaken till detta är inte klarlagd forskarnas åsikter går isär.

Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka om enhästunderstödd aktivitet med en ridterapeut kan påverka stress- och energinivå samtpositiv och negativ affekt hos individer. Studien belyser om en sådan aktivitet kanfungera som copingstrategi och ge stressreduktion. En utgångspunkt var också att undersöka könskillnader beträffande stressreaktioner. I studien användes Stress- och energitest samt PANAS-test för pre- och post-mätningar. I studien ingick 69 respondenter, 42 kvinnor och 27 män.

Den här uppsatsen är en sociologisk studie där syftet är att öka förståelsen om varför män och kvinnor startar företag tillsammans med andra. Vi har belyst hur stor påverkan omgivning, kön och ålder har på beslutet att starta företag tillsammans. Vi har gjort en kvalitativ studie som består av intervjuer med nyckelpersoner och företagsägare i Norrbotten. Studien är gjord i uppdrag av företaget Coompanion som ger rådgivning åt män och kvinnor som har eller vill starta ekonomiska föreningar. I Sveriges inland och framförallt i Norrbotten läggs arbeten ner och invånare flyttar därifrån för att få jobb.

Vi har studerat tolv avsnitt av den amerikanska dokumentären Kvinnor som mördar. Dokumentären presenterar tolv kvinnors bakgrunder och deras liv fram tills de begår mord och får sitt straff i domstol. Vi har fokuserat på att studera brottslingar av det kvinnliga könet, eftersom detta område inte är lika utforskat som brottslingar av det manliga könet. Vårt syfte med studien är att studera hur dessa kvinnor som mördat sina män/pojkvänner presenteras i dokumentärserien. Då det är ett ovanligt fenomen att kvinnor begår mord, fann vi det intressant att studera detta forskningsområde.Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi studerade och analyserade avsnitten i dokumentärserien, enligt ett materialdrivet tillvägagångssätt.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Våldsutsatta kvinnor kan söka hjälp överallt inom vården. Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor kan vara avgörande för identifiering och adekvat fortsatt vård. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinhal.Totalt tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat.

Syftet med denna studie var att studera skillnader mellan könen avseende attityder till kvinnliga chefer. Det undersöktes på mellanchefsnivå om det fanns köns- och åldersskillnader i attityd till kvinnliga chefer, samt om det fanns en skillnad mellan privat anställda och landstingsanställda på mellanchefsnivå. Orsakerna till att det finns så få kvinnor på toppositioner belystes också, samt de eventuella åtgärder man kan vidta för att öka antalet kvinnor. Undersökningen genomfördes på 39 män och 48 kvinnor på mellanchefsnivå. Deltagarna var jämt fördelade mellan landsting och näringsliv i sydöstra Sverige.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor där mastektomi är en av de kirurgiska behandlingarna som kan utföras som innebär att hela bröstet tas bort. I och med detta kan kroppsbilden förändras radikalt och där har sjuksköterskan ett ansvar att stödja den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av kroppsbilden hos kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet grundades på 10 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom två databaser. Artiklarna har granskats och bearbetats ett flertal gånger för att säkerställa vetenskaplig kvalitet. Artiklarnas resultat resulterade i tre teman: förändrad syn på kvinnlighet, förändrad relation till kroppen och ålderns betydelse för kroppsbilden. Mastektomin påverkade kvinnligheten då bröstet var en symbol för moderskap, fertilititet och amning. Kvinnor som genomgått en mastektomi fick en förändrad kroppsbild och upplevde en stigmatisering och hade svårt att se sig själva i spegeln.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet och det råder politisk enighet om detta. Trots denna enighet är vårt samhälle fortfarande inte jämställt. Varför? Luleå Tekniska Universitet har genomfört en studie av norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och män, med ambitionen att skapa en grund för en bredare diskussion om hur kvinnor och män skildras i media. Studien visade att 72% av alla nyheter handlade om män och 18% handlade om kvinnor.