Syftet med denna uppsats är att undersöka den kvinnliga representationen i Kalmar läns landskommuners kommunalfullmäktige från 1938 till kommunsammanslagningen 1951. Detta innefattar att söka en översikt över i vilken grad kvinnor är representerade i länets kommunalfullmäktigeförsamlingaroch att undersöka hur dessa kvinnliga ledamöter syns i protokollsmaterial i ett par kommuners fullmäktigeprotokoll. Södra Möckelby och Vickleby kommuner med relativt hög andel kvinnliga ledamöter har valts som exempel.Undersökningen av valstatistiken visar en ökning i både antal kvinnor och antal kommunalfullmäktige med kvinnlig representation under perioden. Länet ligger under riksgenomsnittet, men ökningen är ungefär densamma i relativa termer. Närläsningen av protokoll visar att kvinnor främst omnämns vid frånvaro, vid val till olika uppdrag eller vid uppföljning av dessa val.

Allt fler kvinnor söker för vulva vestibulit (VVS). Tyvärr är det många av dem som inte känner att de får hjälp. De som främst möter dessa kvinnor är läkare och barnmorskor på olika mottagningar. Därför är det viktigt att de har den kunskap som krävs för att kunna stödja kvinnor med vulva vestibulit. Tidigare forskning fokuserar mycket kring orsak, symtom och behandling men har inte beskrivit barnmorskans professionella roll att främja sexuell hälsa och livskvalitet hos kvinnor med VVS.

Syftet med denna studie var att studera skillnader mellan könen avseende attityder till kvinnliga chefer. Det undersöktes på mellanchefsnivå om det fanns köns- och åldersskillnader i attityd till kvinnliga chefer, samt om det fanns en skillnad mellan privat anställda och landstingsanställda på mellanchefsnivå. Orsakerna till att det finns så få kvinnor på toppositioner belystes också, samt de eventuella åtgärder man kan vidta för att öka antalet kvinnor. Undersökningen genomfördes på 39 män och 48 kvinnor på mellanchefsnivå. Deltagarna var jämt fördelade mellan landsting och näringsliv i sydöstra Sverige.

Uppsatsens titel:Svenska kvinnor och hemelektronik - En studie i hur kvinnor upplever servicekvaliteten samt vilka produktaspekter de värderar högst när de handlar i svenska hemelektronikbutiker Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 10 poäng Författare: Peter Burlin, Gunnar Skarman & Miao Yan Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en bättre förståelse för hur kvinnor upplever svenska hemelektronikbutiker och den service de erhåller där. Vi vill även bättre förstå hur kvinnor resonerar när de ska handla hemelektronik, det vill säga vilka aspekter av en produkts kvaliteter de värderar högst. Metod: Metoden är huvudsakligen kvantitativ. Enkäter med slutna svarsalternativ delades ut till 105 personer. Även inslag av kvalitativ metod återfinns i studien.

Denna studie syftar till att titta på bilismen, som bidrar till en stor miljöpåverkan, ur ett genusperspektiv. Den syftar även till att jämföra med tidigare studier för att titta på hur detta stämmer överens med norrköpingsbor. För att ta reda på detta har en kvantitativ studie i form av enkäter utförts med ett urval på 100 respondenter för att på så sätt representera Norrköping. Denna metod hjälpte till att svara på de ställda frågeställningarna. För att titta på sambanden mellan könen och mellan olika frågor i enkäten har ett chitvå-test utförts.Resultatet av studien visade på att förväntningar kring mäns och kvinnors beteende och relation till bilen som fordon existerar i Norrköping, men att vanorna kring bilanvändandet istället speglar en annan bild.

Både nationella och internationella studier har visat att papperslösa kvinnor är enextra utsatt grupp i samhället då de många gånger exkluderas från sina mänskligarättigheter. Vårt syfte med studien har varit att undersöka och beskriva hur ideellakvinnojourer i Västra Götaland arbetar med papperslösa kvinnor i behov av skydd.Detta har vi beskrivit med hänsyn till den sociala kontext de ideella kvinnojourernabefinner sig i. Utifrån våra frågeställningar har vi tagit reda på hur dessa resonerar omatt ta emot papperslösa kvinnor eller inte samt beskrivit hur det praktiska arbetet medatt bemöta papperslösa kvinnor ser ut idag hos kvinnojourerna. Vi har använt oss aven kvalitativ metod och samlat in material genom sex kvalitativa intervjuer medanställda på kvinnojourer. Vi har dragit slutsatsen att samarbetet med socialtjänstenfår som konsekvens att papperslösa kvinnor många gånger exkluderas från deskyddade boendena.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer någon diskursiv diskriminering gentemot hbtq-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan hbtq-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, Västerbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar på en teoretisk utgångspunkt om att identitet är socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehållsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger på två delar, i ett första steg fokuserar den på problemformulering där problem, orsak och lösning kartläggs för att sedan i ett andra steg kartlägga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gärningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingår 246 nyhetstexter som handlar explicit om hatbrott.

Växande samhällskrav gör att unga kvinnor mår allt sämre. Psykiska problem är dubbelt så vanligt bland unga kvinnor jämfört med unga män visar allt fler rapporter. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som mår dåligt.Forskningen har visat att nära hälften av flickorna på högstadiet och gymnasiet ärdrabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk eller sömnproblem. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga elevers psykiska hälsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ändamålet användes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning.

Knowledge about womens experiences that after a myocardial infarction try to comply with dietary recommendation is relatively unknown today. Scientific studies have concentrated on men as a patient and the woman as a partner when it comes to myocardial infarction. There is a need for qualitative studies to investigate womens perceived and actual support after a myocardial infarction..

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst och svårighetsgrad av urininkontinens hos kvinnor och hur det påverkade deras dagliga liv. Syftet var vidare att studera om kvinnorna sökt hjälp för sin urininkontinens och om de var nöjda med den hjälp de erbjudits. Studien utgjordes av en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen i studien omfattade alla de kvinnor över 18 år som under en dag besökte en framlottad vårdcentral i Dalarna. Totalt delades 416 enkäter ut, varav 397 besvarades och 368 inkluderades i studien.

Det psykosociala omvårdnadsbehovet kan vara stort hos kvinnor med bröstcancer. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av kvinnliga bröstcancerpatienter ur ett psykosocialt perspektiv. I litteraturstudien bearbetades tio vetenskapliga artiklar utifrån detta syfte. Resultatet belyste vikten av självhjälp och psykosocialt stöd från närstående i form av coping-strategier samt kommunikation och bemötande. Det belyste även det professionella stödets betydelse genom kommunikation och bemötande samt vikten av ett holistiskt och personcentrerat engagemang.

I samhället finns det en förväntning på att kvinnor och män är olika och de ska åtrå varandra, vilket kan benämnas heteronormativiten. Att följa den förväntade normen innebär att få ta del av privilegier som normbrytare saknar. Genom normkritik kan man granska och ifrågasätta de rättigheter och privilegier som heteronormativiteten innebär. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida sexualitets- och relationsundervisningen i gymnasieskolan bedrevs heteronormativt. Undersökningen ämnade ta reda på hur lärare pratade om homosexualitet, bisexualitet och könsöverskridande identitet och uttryck och huruvida lärarna problematiserar existensen av en heteronorm i samhället.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Beckman, J & Nilsson, M. Symtom och hälsorelaterad livskvalitet med angina pectoris kopplat till kropp-själ, ur ett genusperspektiv. En litteraturstudie. Examensarbete i Omvårdnad. 15 högskolepoäng .Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva symtom och hälsorelaterad livskvalitet med angina pectoris ur ett genusperspektiv kopplat till människodimensionerna, kropp-själ. Metoden som används är sökning av relevant litteratur databas Pubmed och Cinahl, vilket resuterar i ett urval av kvantitativa artiklar som granskas enligt Polit & Beck (2001).

Skönlitterära texter bidrar till att definiera vilka sociala identiteter, och därmed könsroller, som är möjliga i samhället (Fairclough 2010:75). Undersökningen syftar till att medvetandegöra hur könsroller, och maktstrukturer mellan dessa, reproduceras genom den grammatiska kodningen av romanpersoner i spänningslitteratur.Genom en anpassad systemisk-funktionell transitivitetsanalys (Halliday 2004) undersöks mäns och kvinnors dynamiska potential, samt deras processers riktning och agentivitet. Därtill analyseras i vilken utsträckning män och kvinnor nyttjar talarutrymmet i texten.Materialet består av spänningssekvenser ur tre romaner av Camilla Läckberg, Stieg Larsson och Lars Kepler.Resultaten visar att kvinnor i processfördelningen framstår som mer dynamiska än män, men att mäns processer i större utsträckning riktar sig mot yttre deltagare och påverkar dessa. Kvinnor blir oftare föremål för andras processer och påverkas i lika stor mån som de själva kan påverka. Män dominerar även talarutrymmet.Slutsatsen blir att även om kvinnor framstår som mer dynamiska än män, framstår män som mer handlingskraftiga och förmögna till påverkan än kvinnor..