I undersökningen om ungdomars attityder mot homosexuella ochheterosexuella brottsoffer utfördes ett experiment där 151 deltagare fick svara på en enkät. Det fanns fyra olika versioner av enkäter där brottsoffret varierade mellan hetero- och homosexuell man men även orten där brottet tog plats varierade mellan liten ort och stor stad. Resultatet visade ingen skillnad i ungdomars empati beroende på brottsoffrets sexuella läggning, dock visade det sig att unga kvinnor har något mer empati än unga män. Resultatet gav inte heller någon skillnad i ungdomars empati beroende på ort. Dock upptäcktes en interaktionseffekt i empati mellan ort och sexualitet som visade att om brottet tog plats i Stockholm kände deltagarna mer empati för en homosexuell man än en heterosexuell man samt att empatin blev motsatt i en liten ort.

Examensarbetets syfte är att undersöka påståendet om att homosexuella mäns identitet inte bör representeras i tragedi, på grund av genrens maskulina ideal. Istället bör representationen ske i melodram då genren relaterar till feminina värden. Textanalysen av två teaterpjäser, tragedin The River and the Mountain (Uganda, 2012) och melodramen The Boys in the Band (USA, 1968), visar att tragedin står för en essentialistisk (biologisk) syn på sexuell identitet medan melodramen står för en konstruktivistisk (kulturell och social). Kunskap om homosexuell kultur kan inte ses som en nödvändighet för en homosexuell identitet. Tragedi bör därför inte avfärdas som en politiskt svag genre att representera homosexuella män i.

Syftet med denna studie var att undersöka hur homosexuella flyktingar från Uganda upplever processen att söka asyl i Sverige. Studien har genomförts utifrån kvalitativa intervjuer med två kvinnor och två män från Uganda som sökt asyl på grund av hot mot sin sexuella läggning. Intervjuerna har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv där de olika teoretiska begrepp vi har använt oss av är kön, sexualitet och heteronormativitet, sociala normer, postkolonial teori samt kapital- och klassteori. Resultatet visar att informanterna hamnat i en svår situation då de skulle bevisa för Migrationsverket att de var trovärdiga i sina berättelser. De upplevde att de i flera situationer kände sig misstänkliggjorda och kränkta.

Examensuppsatsen syftar till att undersöka eventuella samband mellan homosexuella mäns psykiska välbefinnande och självobjektifiering, konformitet med stereotypa maskulinitetsnormer, trivsel i den sexuella minoritetskulturen samt ålder. Syftet är ytterligare att undersöka eventuella skillnader i konformitet med maskulinitetsnormer och självobjektifiering mellan män som trivs i gaykulturen och män som inte trivs. En Internetbaserad enkät besvarades av 1113 män i åldern 15-40 år som i huvudsak identifierade sin sexuella orientering som homosexuell. Deltagarnas välbefinnande var lägre jämfört med män i en oselekterad svensk population. De män som inte trivdes i gaykulturen skattade en lägre konformitet med maskulinitetsnormer kring sex och en högre konformitet med maskulinitetsnormen heterosexuell självrepresentation jämfört med de män som trivdes.

Denna uppsats studerar Sodom och Gomorraberättelsen både med avseende på tillkomsthistoria och undersöker även hur den har förmedlats vidare i den judiska tolkningstraditionen. Den centrala frågeställning är huruvida denna denna berättelse handlar om sexuell synd eller ej. Har den alltid används för fördömandet av homosexuella? Det tydliga svaret som undersökningen visar är nej! Uppsatsen behandlar också Leviticus text rörande homosexuella relationer samt ger tolkningsförslag till denna..

Detta är en uppsats baserad på fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benämna stad X för att säkerställa dess anonymitet. Syftet med denna uppsats är attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gällande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stängas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

Tjejer å Tjejer är en dokumentär med ungdomar i åldern 14-17 år som målgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, Växjö. Med filmen vill vi visa unga homosexuella tjejer, eller som de medverkande benämner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man måste leva annorlunda.

Den här uppsatsens syfte är att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förståelsen och beskriva komma ut processens samband med feministiskt engagerade lesbiska kvinnor. Den undersöker hur komma ut processen, dvs. den homosexuella identitetsutvecklingen, relaterar till et feministiskt engagemang hos respondenterna. Som teoretisk grund gällande identitetskonstruktion och socialisation har jag främst använt mig av Berger och Luckmann (1991) men även tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007) samt Giddens. För att få en djupare insikt kring kön/genus och sexualitet använder jag mig av Rubin (1984), Rich (1980) och Butler (2007).

Bakgrund: De senaste årtiondena har attityderna till homo- och bisexuella samt transpersoner ändrats i samhället. 1-10 procent av befolkningen anser sig vara homo- eller bisexuell. Risken för felmarginal var stor då många döljer sin sexuella läggning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder och bemötande till HBTQ-personer i sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie användes med 14 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades.

Tjejer å Tjejer är en dokumentär med ungdomar i åldern 14-17 år som målgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, Växjö. Med filmen vill vi visa unga homosexuella tjejer, eller som de medverkande benämner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man måste leva annorlunda. För att finna våra karaktärer sökte vi i hela södra Sverige.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur socialarbetare i olika kommuner i Sverige resonerar kring homosexuella som vill bli fosterföräldrar. Mina övriga frågeställningar är hur de beskriver ett bra familjehem, och hur de resonerar om barnets perspektiv (när det gäller barn som placeras i samkönade familjehem). Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden genom att telefon-intervjua sju socialarbetare. De teorier som jag har valt, och som jag har använt mig av för att analysera mitt insamlade material är: Socialkonstruktivismen, Gayle Rubins modell om de sexuella hierarkierna, och Queer teorin. Det visar sig att homosexuella fosterföräldrar fortfarande är en minoritetsgrupp. Men trots det betonar socialarbetarna att fosterföräldrarnas sexuella identitet inte ska påverka utredningen.

Uppsatsen handlar om homosexualitet bland män i höga positioner på statliga institutioner. Vi har intervjuat fyra homosexuella män varav tre är yrkesverksamma. Utifrån Bourdieus fältbegrepp har vi försökt förstå chefernas berättelser och försökt skildra vilka sociala koder som man på deras arbetsplatser måste förhålla sig till. Det har visat sig att homosexualitet inte utgjort något större problem för informanterna i deras yrkesliv. Detta kan enligt oss delvis förklaras med att bland annat rationalitet och tolerans utgör centrala aspekter i en normativ intellektuell diskurs som ställer krav på aktörerna inom fältet.

Abstract Syftet har varit att studera attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. De metoder som används har varit en enkätundersökning, som besvarats av bi- och homosexuella ungdomar i åldern 15-20 år och litteraturstudier. Resultatet visar tydligt att ungdomarna tror att det finns yrken som det är enklare respektive svårare att vara öppen med sin läggning inom. Det är olika yrken som upplevs vara svårare respektive enklare beroende på om man är kvinna eller man. Bland de yrken som förkom mest som enklare att vara öppen inom som bisexuell kvinna eller lesbisk var inom mansdominerade yrken som snickare och inom industri.

Den 1 januari 2003 infördes ?sexuell läggning? i lagen om hets mot folkgrupp. Den främsta anledningen till att ändringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på bl.a.

Syftet med studien är att genom intervjuer med lesbiska kvinnor belysa deras förhållningssätt till att vara öppen med sin sexuella läggning inom idrotten. Ansatsen är att undersöka vad som påverkar lesbiska kvinnor att vara öppna och om idrotten är en särskilt accepterande miljö för lesbiska. Fem öppet lesbiska kvinnor, som antingen spelar eller har spelat fotboll eller innebandy, har intervjuats. Som referenser används tidigare studier om Homosexuella kvinnor och lesbisk existens, både inom och utanför idrotten. De teoretiska analysverktygen har varit Erving Goffmans resonemang kring stigma och hur stigmatiserade individer förhåller sig till sitt utanförskap.