Syftet med denna uppsats är att undersöka hur homosexuella män konstruerar föräldraskap i ett samhälle dominerat av en heteronormativ diskurs. Genom att presentera icke normativa familjeberättelser hoppas vi kunna öka handlingsutrymmet och antalet möjliga positioner för föräldrar oberoende av kön och sexuell orientering.Frågeställningarna är:Hur konstruerar homosexuella män föräldraskap i förhållande till diskursen om moderskap och diskursen om faderskap? Hur förhåller sig homosexuella män till normer om familjebildning? Vilken betydelse har sexuell orientering för homosexuella mäns föräldraskap? Uppsatsens teoretiska grund utgörs av ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av diskursteori och queerteori med utgångspunkt i Judith Butlers heterosexuella matris. Det empiriska materialet består av sju semistrukturerade intervjuer med åtta homosexuella fäder.

Bakgrund: Vårdpersonal behöver kunskap och förståelse för vårdtagarens livsvärld för att kunna ge ett gott bemötande. En aspekt av en människas livsvärld är dennes sexuella läggning. Idag är diskriminering på grund sexuell läggning olagligt i Sverige. Upprätthållandet av detta försvåras dock av att heterosexualitet är den rådande normen vilket leder till att homosexualitet utgör ett normbrott. Dessa normer föreligger även inom hälso- och sjukvården.

Uppsatsen undersöker skildringen av den kvinnliga samkönade sexualiteten i Agnes von Krusenstjernas romanserie Fröknarna von Pahlen. Den utgår från den queerteoretiska tanken att identiteter är uppbyggda på motsatser och att heterosexualitet behöver homosexualitet för att definiera sig själv. Således är homosexualitetens funktion att vara allt det som heterosexualiteten inte är. Det finns en diskrepans mellan samkönat begär och den homosexuella identiteten, och den homosexuella identitetens uppgift är att hålla den heterosexuella identiteten ren.Jag fokuserar den gräns som Krusenstjerna drar mellan lärarinnan Bell von Wendens homosexuella identitet och hennes elev Angela von Pahlens samkönade begär, samt hur Angelas sexuella identitet, trots hennes samkönade begär, hålls ren genom skildringen av Bells homosexuella identitet.Den gräns som dras mellan Bells homosexuella identitet och Angelas samkönade begär är emellertid inte rigid. Därför är det inte alltid tydligt när Angelas samkönade relationer till Bell, Stanny Landborg och Agda af Sauss går från att vara vänskapsrelationer till att bli kärleksrelationer.

Det senaste årtiondet har inneburit stora förändringar för homosexuella när det gäller lagar och förordningar. Bland annat är rätten till att bli föräldrar numera juridiskt accepterat. Flera homosexuella par väljer därför att skapa familj. Syftet med litteraturstudien var att beskriva lesbiska kvinnors upplevelser i samband med mödravården och förlossning. Sammanställningen resulterade i fem huvudkategorier, Kommunikation, Bekräftelse, Försvar , Kunskap och Öppenhet, vilket bearbetades utifrån Imogene Kings omvårdnadsteori.

Kejneaffären i början av 1950-talet var en så kallad rättsröteaffär där en pastor Kejne anklagade rättstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den här uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framställde homosexualitet och homosexuella män i texter förknippde med Kejneaffärens inledande månader som medial såpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebär rädsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framställdes som "den andre", som ett hot mot det normala samhället. Detta ville jag undersöka närmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om skillnader finns mellan länderna Italien och Frankrike med avseende på deras överväganden kring att skaffa barn med speciellt fokus på moderns anställning samt om det föreligger könsskillnader i det avseendet. Den teoretiska utgångspunkten har varit McDonalds teori om familje- och arbetskonflikt i traditionella kulturer.Analysen har skett genom dels crosstabulaturer samt multipel regressionsanalys. De beroende variablerna har alla varit överväganden kring att skaffa barn och har inkluderat The working situation of the mother, The working situation of the father, Availability of childcare provision, The opportunity to go on parental leave or care leave, To have a supportive partner, The cost of children samt Housing conditions . Kontrollvariablerna i studien är kön, nationalitet, ålder, civilstånd och antal barn.Resultaten ger stöd åt McDonalds teori. Det finns tydliga skillnader mellan länderna vad avser vikten vid moderns arbetssituation.

Den 1 februari 2003 trädde den lagändring som innebar att homosexuella par fick lov att prövas som adoptivföräldrar i kraft. Inför lagändringen tillsatte regeringen 1999 "Kommittén om barn i homosexuella familjer" som ledde utredningen vilken resulterade i SOU rapporten (2001: 10) "Barn i homosexuella familjer" som jag har valt att analysera.Uppsatsens syfte är att visa på att vad som menas med familj och föräldraskap är en konstruktion. Målet är därför att framhålla att det som antas vara neutrala fakta tvärtom är resultatet av åsikter, normer och värderingar. I anslutning till syftet har huvudfrågeställningen varit att titta på hur familj och föräldraskap konstrueras och (re)produceras i SOU-rapporten.För att besvara frågeställningen har följande underfrågor ställts: hur beskrivs homosexuella familjer och föräldrar i rapporten, hur konstrueras normalitet genom det avvikande samt hur kan man förstå rapporten som en del av kärnfamiljens upplösning?Uppsatsen utgår dels från Foucaults teori om skillnad där begreppen normalitet och avvikande varit vägledande och dels från familjesociologisk teori om familjens individualisering.

Det senaste årtiondet har inneburit stora förändringar för homosexuella när det gäller lagar och förordningar. Bland annat är rätten till att bli föräldrar numera juridiskt accepterat. Flera homosexuella par väljer därför att skapa familj. Syftet med litteraturstudien var att beskriva lesbiska kvinnors upplevelser i samband med mödravården och förlossning. Sammanställningen resulterade i fem huvudkategorier, Kommunikation, Bekräftelse, Försvar , Kunskap och Öppenhet, vilket bearbetades utifrån Imogene Kings omvårdnadsteori.

Homosexuella familjer eller det som också kallasregnbågsfamiljer är en idag växande familjeform. Det är homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket är avrelevans för det sociala arbetet då olika familjeformer idag är framträdandeoch viktigt. Kännedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar våra möjligheter att undersöka vilken värld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvården. Syftet meduppsatsen är att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta när de bildar familj. Det undersöks också om några andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren när de tänker kring familjebildning ochbehandling.

Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt.

Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt.

Bakgrund: Flera rapporter visar en   särskild utsatthet bland homosexuella patienter inom vården och livskvalitén   för denna grupp anses generellt försämrad jämfört med personer som definierar sig som heterosexuella. Äldre homosexuella har levt under en tid då   homosexualitet var mer tabubelagt vilket kan medföra en svår komma-ut-process. I vårdsammanhang finns inte tillräcklig förståelse för äldre homosexuellas historia och upplevelse vilket kan försvåra bemötandet och leda till ett vårdlidande för patienten.Syfte: Syftet är att beskriva äldre homosexuella personers upplevelse av att leva under en tid då deras sexuella läggning   sjukdomsklassades.Metod:Semistrukturerade intervjuer ägde rum med sju personer över 65 år som alla tidigt blivit klara över sin homosexuella läggning.   Analysen genomfördes med kvallitativ innehållsanalys.Resultat:Övergripande beskrev informanterna en problematik kring bemötande och diskriminering från omgivningen. Erfarenheter av negativa känslor kring sin sexualitet uttrycktes, vilket kunde resultera i ett eget ifrågasättande kring sin situation.

Homosexuella familjer eller det som också kallasregnbågsfamiljer är en idag växande familjeform. Det är homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket är avrelevans för det sociala arbetet då olika familjeformer idag är framträdandeoch viktigt. Kännedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar våra möjligheter att undersöka vilken värld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvården. Syftet meduppsatsen är att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta när de bildar familj. Det undersöks också om några andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren när de tänker kring familjebildning ochbehandling.

Bakgrund: En del av människans identitet är sexualiteten. Sedan i mitten av 1900 talet har det hänt mycket med homosexuellas rättigheter. Det finns vissa länder i världen som fortfarande är helt emot homosexualitet. Idag är ca 2-3% av kvinnorna och 3-5% av männen homosexuella i världen. Det finns ett heteronormativt antagande i vården idag där vårdpersonalen antar att alla patienter är heterosexuella.Syfte: Syftet är att undersöka hur homosexuella personer upplever att de bemöts i vården.Metod: Litteraturstudien är en sammanställning av nio kvalitativa originalartiklar som har sökts via tre olika databaser.

Detta är en uppsats baserad på fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benämna stad X för att säkerställa dess anonymitet. Syftet med denna uppsats är attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gällande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stängas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.