I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en Homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Följande faktorer är avgörande för Rambölls innovationssträvanden: Branschlogik.Ramböll verkar i en bransch där aktörerna försöker positionera sig med kvalité, men där priset är den främsta konkurrensfaktorn på en Homogen marknad.Strategi. Ramböll försöker framstå som innovativt men detta når inte ner till medarbetarna, som i första hand styrs av effektivitetskrav. Vinst- och effektivitetskrav påverkar verksamhet i större utsträckning än innovationsambitioner. Ledningen bör göra ett medvetet val om vilken strategi som skall användas..

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frågeställningar:? Går individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? Går det, beroende på akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas inställning till arbete utifrån teorierna om Generation Y?? Går det att ifrågasätta synen på Generation Y som en Homogen grupp?? Om det går att ifrågasätta Generation Y som en Homogen grupp, vad kan det isådana fall bero på?Arbetsmarknaden står inför ett generationsskifte när dagens unga nu gör entré, de såkallade Generation Y. Generation Y profileras som målmedvetna, reflexiva ochsjälvsäkra individer som vågar ställa krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svårighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

Syftet med följande studie är att undersöka de lågpresterande eleverna i årskurs 6 uppfattning om nivågruppering i matematikundervisningen. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om nivågruppering. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och enkäter ville jag se om de lågpresterande eleverna upplever matematikundervisningen som mer lustfylld i en Homogen grupp, samt om den eventuella effekten av stigmatisering i slutändan kommer att hämma deras kunskapsutveckling. Resultaten pekar på att en individualisering av undervisningen i form av nivågruppering ger de lågpresterande eleverna en uppfattning om att de behärskar kunskapsområdet och de upplever därför matematiken som mer lustfylld och intressant och att detta stärker elevernas självtillit..

Syftet med studien var att ta reda på gymnasieelevers attityder gentemot äldre gällande ensamhet och socialt nätverk samt undersöka om elevernas erfarenheter påverkade deras attityder i någon riktning. Metoden för genomförandet var enkäter. Studien visar att eleverna i undersökningen inte har negativa attityder gentemot äldre överlag, utan de tenderar att vara mer positiva än negativa samt visar resultatet på att de uppfattar äldre som olika individer med olika egenskaper, inte som en enda Homogen grupp. Gällande elevernas erfarenheter kunde vi inte finna ett uppenbart samband mellan dessa och attityderna..

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frågeställningar:? Går individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? Går det, beroende på akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas inställning till arbete utifrån teorierna om Generation Y?? Går det att ifrågasätta synen på Generation Y som en Homogen grupp?? Om det går att ifrågasätta Generation Y som en Homogen grupp, vad kan det isådana fall bero på?Arbetsmarknaden står inför ett generationsskifte när dagens unga nu gör entré, de såkallade Generation Y. Generation Y profileras som målmedvetna, reflexiva ochsjälvsäkra individer som vågar ställa krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svårighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

Vi har i vår uppsats kommit fram till att man i stort kan beskriva IKEA-kulturen som Homogen eller enhetlig, då den är baserad på universella värderingar, men med heterogena inslag som en konsekvens av nationella kulturskillnader och lokala omtolkningar av de universella värderingarna. Vi menar att detta påverkar kulturen i egenskap av styrverktyg och påstår med stöd i den dialektiska synen på utveckling att man kan styra med en stark organisationskultur men att det är omöjligt att ha full kontroll över kulturens utveckling då förändring, ur en kulturell aspekt, är något man aldrig fullt ut kan kontrollera..

Resultatet från 2011 års nationella prov visar att problemlösning är det näst svåraste delområdet för elever i årskurs 3. Flertalet forskare samt författare lyfter fram att elever tillägnar sig nya kunskaper genom kommunikationen och samspelet med andra klasskamrater. Utifrån ovanstående resonemang blir det centralt att pedagogen har kunskap om hur han/hon kan skapa optimala gruppsammansättningar vid problemlösningsarbetet. Detta för att elevers prestation och kommunikation skall gynnas. Därigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppkompositioner påverkar elevers kommunikation och prestation.

Vårt examensarbete går ut på att utforska processen kring att producera en artist och sedan presentera denne för skivbolag. Till grund för detta arbete ligger vår förra studie, ?Hur ser musikproducentens roll ut inom svensk populärmusik? och resultatet av den studien har vi i detta arbete omsatt i praktiken. Vi har nu arbetat med ett case, vilket bestod i att producera en sångerska och sammanföra hennes låtar till en Homogen produktion för att slutligen presentera denna för två svenska majorskivbolag. Vid presentationen förde vi en diskussion med respektive A & R angående både vår presentation och artistpresentationer i allmänhet.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk Homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska Homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet Homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

I upphandlingsprocessen ankommer anbud från leverantörer ofta i form av svar på förfrågningsunderlag utskickade av upphandlaren. Hanteringen av svaren är ofta manuell, även om utvärderingen kan underlättas med hjälp av kalkylark. Vi har tittat på möjligheterna att datorisera hela processen. Vi ville skapa ett system där man kunde utforma, besvara och utvärdera förfrågningsunderlag, i en Homogen miljö. För att göra detta har vi undersökt hur förfrågningsunderlag ser ut, och hur svaren kan utvärderas.

I upphandlingsprocessen ankommer anbud från leverantörer ofta i form av svar på förfrågningsunderlag utskickade av upphandlaren. Hanteringen av svaren är ofta manuell, även om utvärderingen kan underlättas med hjälp av kalkylark. Vi har tittat på möjligheterna att datorisera hela processen. Vi ville skapa ett system där man kunde utforma, besvara och utvärdera förfrågningsunderlag, i en Homogen miljö. För att göra detta har vi undersökt hur förfrågningsunderlag ser ut, och hur svaren kan utvärderas. Vi fann flera olika utvärderingsmodeller i användning, och byggde ett system där förfrågningsunderlag kan byggas upp med ett flertal olika modeller. Leverantörer kan ge sina svar i ett webbgränssnitt, och beroende på hur väl man utformat förfrågningsunderlaget kan svaren utvärderas automatiskt. Systemet testades sedan genom att återskapa en riktigt upphandling, och lämna svar med fiktiva leverantörer. Vi diskuterar hur väl det fungerade..

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper och subjektivt välbefinnande. Totalt deltog 108 stycken högskolestudenter, (58 kvinnor och 50 män). Deltagarna besvarade fyra enkäter som mätte optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper utifrån fem-faktor modellen samt subjektivt välbefinnande. En multipel regressionsanalys visade att optimism, neuroticism och samvetsgrannhet förklarar 43.1% av variansen i välbefinnande. Det förelåg ett indirekt samband mellan subjektivt välbefinnande och variablerna kognitiva närmande mål, extroversion och trevlighet, vilket tyder på att de medieras av variablerna i regressionsmodellen.

Studien bygger på en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf Hjältar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag på hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat på att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhället. Studien visar hur invandrare framställs som bland annat en Homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sätts i en stark motsatsbild till ?svenskar? och ?svenskhet?.

Träffsäkerheten på Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett är låg, 40 procent, men enligt tidigare studier är den lägre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyråerna i världen, Big four, marknadsför sig med sin branschkännedom och flera studier pekar på att de har högre revisionskvalité än mindre byråer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns någon skillnad på kvalitén mellan de fyra största och de mindre byråerna. Syftet med denna studie är att pröva om stora byråer har högre kvalité än medelstora och små byråer och om det finns skillnader mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mäter vi i form av GC-varningar och anmärkningar på finansiell stress (eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet).