Syfte:Uppsatsen har som mål att inventera de faktorerna som anses vara väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination. Studien har fokus ur ett kundperspektiv. Syftet är att göra en inventering av olika faktorer från teori och empiri för att sedan se vilka faktorer som är väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination. Att göra på det sättet får vi ut om ett köpcentrum har de faktorer som behövs för att kunna anta begreppet turistdestination. Forskningsfråga:Vilka faktorer är väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination? Metod:Vi har använt oss av en deduktiv metod, vilket gjorde att vi utgick från olika teoretiska begrepp som vi sedan jämförde med enkäter och observationer från empirin.

Please see attached files for summaries in English and Swedish..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur tre lärare arbetar med samtal som metod i undervisningen och deras inställning till samtal i undervisningen.För att undersöka detta har vi använt oss av intervju och observation. Vi intervjuade först respektive lärare, för att sedan observera dem under två tillfällen.Resultatet visar att alla lärarna är postivt inställda till samtal i undervisningen. Flera av lärarna använder samtalet i undervisningen men ofta i form av kontrollfrågor, som syftar till att ta reda på vad eleverna kan eller vet. Det finns vissa brister i användandet av samtal som metod, där den viktiga dialogen inte lyfts fram.Resultatet av studien visar att lärarna ofta är medvetna om samtalets betydelse, men det används i olika hög grad i undervisningen av de undersökta lärarna..

Utförandet av komplementära och alternativa metoder styrs av svensk lagstiftning. En viss överlappning mellan komplementära och alternativa metoder och den etablerade sjukvård finns. Någon entydig och helt vedertagen definition på begreppet komplementär och alternativ medicin eller metod finns inte. Det finns en begränsad mängd forskning om intensivvårdssjuksköterskors uppfattning om komplementära och alternativa metoder inom intensivvård. Syftet med den här pilotstudien var att kartlägga intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om komplementära och alternativa metoder inom intensivvård.Den metod som användes var en kvantitativ metod.

Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att ta reda på varför två pedagoger arbetar med en viss modell vid läs- och skrivinlärning. Jag har velat ta reda på varför de använder sig av just den metoden de arbetar med och varför och hur de valt att arbeta med den. Två kvalitativa intervjuer gjordes med pedagoger. Jag har också velat ta reda på hur mycket man använder sig av dator i undervisningen och om man kan se några för och nackdelar med detta. Jag har även genom intervju och genom att tagit del av material undersökt hur en pedagog vidareutvecklat en arbetsmetod och implementerat den som ett nytt arbetssätt och hur det kan göras.

Bakgrund: Många tidigare studier har genomförts där olika objektiva metoder för att ta fram refraktionsvärden utvärderats med den subjektiva refraktionens resultat som guldstandard. Axelläget för astigmatism har dock sällan varit i fokus för dessa studier.Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken objektiv metod av retinoskopi, autorefraktor och keratometri som bäst överrensstämmer med resultaten från subjektiv refraktion när det gäller att hitta axelläget för astigmatism. Studien har undersökt vilken eller vilka av dessa objektiva metoder som bäst kan assistera undersökaren i att få fram en utgångspunkt för sin synundersökning.Metod: Studiens resultat har baserats på undersökningar av 21 försökspersoner med en regelbunden astigmatism på ?-0.75 DC på minst ett öga. De objektiva testerna utfördes först varefter en binokulär subjektiv refraktion genomfördes.Resultat: Resultaten analyserades genom att differensen för avvikelsen i axelläge mellan subjektiv refraktion och varje objektiv metod togs fram.

Bakgrund: Kunskap i teknik är en fråga om demokrati. I vårt samhälle behöver vi ett stort tekniskt kunnande för att kunna delta. Det är viktigt att människor har kunskap för att kunna vara med och fatta beslut om hur teknologin ska utvecklas (Skogh 2001). I arbete med barngrupper i teknik har man funnit att flickor och pojkar som går i skolan har olika arbetsstrategier. Flickor funderar på hur de ska göra, diskuterar och frågar varandra innan de sätter igång med experimentet medan pojkar först brukar granska materialet och konkurrera med varandra om att testa sin lösning på problemet.

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

Bakgrund: att motivera människor är en stor del av distriktssköterskans hälsofrämjande omvårdnad och bör vara en naturlig del av hälso- och sjukvården. Många människor söker sig till sjukvården på grund av ohälsosamma levnadsvanor. Motiverande samtal är en enkel metod för distriktssköterskor att använda och har visat sig ha positiva effekter på patienter som är i behov av att ändra sin livsstil. Syftet: med studien var att belysa hur distriktssköterskor inom primärvården upplever att använda sig av motiverande samtal som metod i möten med patienter som är i behov av livsstilsförändring. Metoden: som användes hade en kvalitativ ansats.

Inledning: Många företag genomför idag någon form av prognos som underlag för deras beslut.Det kan handla om prognoser för hur mycket marknaden kommer att efterfråga, hur storakostnader företaget förväntas ha eller hur mycket personal som kommer krävas.Problemformulering: Hur använder företag prognoser i sin verksamhet?Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och förklara hur prognoser används i företag.Metod: Den här studien har byggt på en kvalitativ forskningsstrategi. Arbetets forskningsansatshar varierat mellan en induktiv metod och en deduktiv metod. Uppsatsens empiriska material harinförskaffats genom semistrukturerade intervjuer på två utvalda företag; Galenica AB och SAABtraining and simulation.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att företag använder prognoser som grund för attfatta beslut. Prognoser används främst som grund för budgetarbetet, men företag upprättar ävenprognoser över andra faktorer som påverkar företagets framtid.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att identifiera och beskriva de faktorer som kritiskt inverkar på en webbkonfigurators framgång och öka förståelsen kring faktorernas påverkan ur ett företagsperspektiv. Vårt syfte är även att försöka identifiera och beskriva eventuella mönster, som kan ses som generella inom området för webbkonfiguratorer. Metod: Som metod för insamling av empirisk data, har vi använt oss utav enkäter. Dessa har sänts ut via elektronisk post till de medverkande företagen. Vi har även genomfört ett test av de medverkande företagens webbkonfiguratorer.

Detta examensarbete handlar om drama som pedagogik, vad det är, hur man gör och varför man gör det. Mitt syfte med den här uppsatsen är att lyfta fram kunskap om hur vi pedagoger ska kunna hjälpa elever i våra klasser genom att använda drama som metod för kunskap och utveckling. Arbetet innefattar tre intervjuer samt litteraturstudier om ämnet. Individerna som jag har intervjuat är en klasslärare på mellanstadiet, en dramalärare samt en barnteaterförfattarinna. Intervjuerna innehöll frågor som rörde drama som pedagogik och hur de som pedagoger kommer i kontakt med detta, vad de tycker om drama som pedagogik, samt vad man kan använda det till och vilka fördelar som blir följden av användandet.Jag kom fram till att drama som pedagogik är en metod med vilken elever och lärare lär sig mer om sig själva, varandra och världen.

Syfte: Att belysa problem och möjligheter med att uppfölja kostnadsställestruktur så den stöder organisationen, ansvarsfördelningen och ger en struktur som underlag till produktkalkylering.Metod: Vi har använt kvalitativ metod i arbetsprocessen. Genom intervjuer har vi skaffat underlag för fallstudien. Dessutom fick vi tillgång till företagets databas.Resultat & slutsats: Ovako bör minska ner antalet kostnadsställen på varje sektion samt göra en översyn av strukturen så att denna stämmer bättre överens med arbetssättet i hantering av produktkalkyler.Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka om det är lika viktigt för andra företag att följa upp kostnadsställestrukturen och anpassa den till produktkalkyler.Uppsatsens bidrag: Vi har tillämpat teorier inom produktkalkylering på ett tillverkande företag i Sverige (Gästrikland). Dessutom har vi undersökt hur kostnadsställestrukturen påverkar upprättandet av produktkalkyler..

Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Bakgrund: Anledningen till att människor söker sig till sjukvården beror ofta på deras hälsobeteende. De behöver göra en förändring, men vad är det som får människor att göra förändringar? Syfte: Syftet med studien var att beskriva på vilka sätt motiverande samtal (MI) varit en användbar metod för att främja livsstilsförändringar. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Åtta empiriska studier ingick.