Det är viktigt för företag att kontinuerligt arbeta med att förbättra arbetsmiljön och minska antalet arbetsolyckor. En ökning av antalet arbetsolyckor under det senaste året har lett till att Holmen önskat undersöka faktorer som påverkar individens beteende i säkerhetsarbetet. Detta fångade vårt intresse varför det blev syftet med vår uppsats. Med hjälp av intervjuer av individer och grupper vid två av Holmens bruk har vi kommit fram till att betoningen på säkerhet inte är tillräcklig. Kommunikationen gällande vikten av säkerhet skulle kunna förbättras och ledningen men i synnerhet arbetsledarna skulle kunna ta en tydligare ledarroll. Vi har noterat att det finns normer och starka band inom gruppen vilka kan påverka individernas beteende på ett sätt det inte borde.

Det övergripande syftet med denna studie var att jämföra volymtillväxten i skog skött enligt principen Naturkultur, genom olika starka höggallringar, med skog skött enligt traditionellt trakthyggesbruk. För att besvara frågeställningarna hur volymtillväxt och inväxning skiljer sig mellan de olika behandlingarna utfördes en fältinventering, under sommaren 2012, av ett försök anlagt 1990-91. Försökslokalen var belägen i Åliden, 64ºN 20ºE, cirka 35 kilometer norr om Umeå. Försöket var anlagt i en sydvästsluttning 155 meter över havet och var tänkt att representera Västerbottens kustland. Försöket i Åliden ingick i en serie om tolv block med fyra behandlingar per block. Behandlingarna var dels två naturkulturbehandlingar där skog lämnats (Gles och Tät), en naturkulturbehandling där 90 procent av skogen avverkats och en behandling enligt traditionellt trakthyggesbruk (Kal och Kont).

Trakthyggesbruket är det idag dominerande skogsskötselsystemet i Sverige. Det finns nackdelar med att sköta skogen med trakthyggesbruk, av både sociala, estetiska och biologiska skäl. Det finns dock alternativa sätt att bruka skogen på, med hyggesfria skogsskötselsystem som bygger på att skogen är fullskiktad. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheter i att omföra enskiktade skogar till fullskiktade genom återkommande gallringar med hjälp av simuleringar. Data som använts för simuleringarna är inventeringsdata från Västergötlands län, inventerat september 2013. Utifrån beståndsdata valdes bestånd ut med olika trädslagsblandning, ålder och bonitet. Simuleringsprogrammet som användes var Heureka StandWise och bestånden simulerades över en 100-årsperiod. Resultaten av simuleringarna visade att det var möjligt att skapa en fullskiktad skog, både i tallbestånd och granbestånd. Tät gallringsmogen skog på bördig mark visade sig vara svårt att konvertera.

Det pågår en ständig debatt mellan olika parter i samhället angående betesskador orsakade av klövvilt. Huvudmålet med dagens viltförvaltning är att anpassa klövviltstammarna efter fodertillgången i landskapet. Syftet med studien var därför att kvantifiera fodermängden för klövvilt i skogslandskapet, undersöka hur olika skötselåtgärder påverkar foderutbudet och analysera kostaderna för dessa. Studien begränsades till ett sammanhängande område i Holmen Skogs distrikt Egen skog. Med hjälp av beslutsstödsprogrammet Heureka PlanVis har foderutfallet för ett antal olika foderskapande skötselåtgärder tagits fram. I de flesta simuleringar var målet att maximera nuvärdet, men det alternativ som skapade absolut mest foder var när målet istället sattes till att maximera biomassan i skogslandskapet.

Tjäderberget i Lycksele och Vindelns kommun är av Länsstyrelsen i Västerbotten identifierad som en lövvärdetrakt. Fem av sex arter som behandlas av åtgärdsprogram för hotade arter på asp och björk har hittats i området. SCA har beslutat att skapa en mångfaldspark i anslutning till Tjäderbergetsnaturreservat för att koncentrera naturvårdsinsatser till ett större sammanhängande område. Målet med vår kandidatuppsats är att skapa skötselalternativ för att öka lövandelen i mångfaldsparken och för att skapa livsmiljöer för de hotade arterna. För att inom Tjäderbergets mångfaldspark skapa 10 % lövrik barrskog och 10 % lövdominerad skog innan år 2030 ska åtgärder utföras på 16 % av mångfaldsparkens produktiva areal. De åtgärder som blir aktuella är frihuggning, röjning/gallring och bränning.

Denna rapport är resultatet av en studie som utförts på initiativ av Holmen Skog och Stora Enso. Syftet har varit att analysera i vilken utsträckning man med hjälp av CTI-teknik (Central Tyre Inflation, som innebär varierbart lufttryck i däcken på lastbilar), på ett kostnadseffektivt sätt, kan öka tillgängligheten på virke under de perioder då vägarnas bärighet är nedsatt.Dåliga vägar skapar stora problem för skogsindustrin främst under perioder av tjällossning eller rikligt regn. Studier visar att med CTI på lastbilar minskar påfrestningarna på vägarna och vägar som normalt inte är framkomliga under tjällossningsperioden kan bli körbara. På så vis förhindras att virke ligger oåtkomligt vid avstängda vägar och lagerhållningen av virke inför tjällossningsperioderna kan minskas.Studien har utförts i tre steg och ett skogsdistrikt i Ludvikatrakten har valts som försöksområde. Först har en analys gjorts av hur mycket virke som trots allt finns tillgängligt under tjällossningsperioderna och hur långt det räcker för att täcka industrins efterfrågan.

Det är viktigt för företag att kontinuerligt arbeta med att förbättra arbetsmiljön och minska antalet arbetsolyckor. En ökning av antalet arbetsolyckor under det senaste året har lett till att Holmen önskat undersöka faktorer som påverkar individens beteende i säkerhetsarbetet. Detta fångade vårt intresse varför det blev syftet med vår uppsats. Med hjälp av intervjuer av individer och grupper vid två av Holmens bruk har vi kommit fram till att betoningen på säkerhet inte är tillräcklig. Kommunikationen gällande vikten av säkerhet skulle kunna förbättras och ledningen men i synnerhet arbetsledarna skulle kunna ta en tydligare ledarroll. Vi har noterat att det finns normer och starka band inom gruppen vilka kan påverka individernas beteende på ett sätt det inte borde.

The purpose of this degree project is to give an overview of the planning system of four Swedish forest companies. The involved companies are ATA TIMBER, SYDVED, BERGS SKOG and VIDA SKOG. The study is based on information from a literature study and by interviews with personals from the four companies. Each company is described to get a better insight of the companies work and what potential they have. The description of the planning process comes after that. The companies are described separate from each other and will be compared later in this essay.

Resignations are common in all business sectors and can also be found among forest machine operators in the forest business. As the industry today faces a lack of forest machine operators it is justified to determine why machine operators choose to quit their jobs. The aim of this study was to a) find out the number of machine operators that have resigned b) identify and analyse the cause for these resignations c) identify the reasons why the machine operators started to work in the forest and d) give suggestions on different measures that will limit resignations amongst forest machine operators. A questionnaire was sent to machine operators who have quit working as employees, contractors or as employees for contractors with Holmen Skog during 2003-2007. 32 machine operators responded to the questionnaire. Interviews were made with 10 machine operators who had answered the questionnaire to gather more qualitative data. The results of the study indicate that fewer forest machine operators change profession than employees in other occupations in Sweden.

This reportcommunicates the processes and results of my degree work in industrial design at candidate level at Umeå Institute of Design.During my degree work I had a cooperation with Svenska Jägareförbundet (Swedish Hunters Assosiation).The aim for my project has been to explore how I could make hunting a safer hobby and undertaking. Every year people get seriously injured and in average 2 people a year dies  due to hunting accidents. My goal is to identify problems within the hunters communication and approach. Through a creative design process I will find a valid  nd realistic solution to these problems. My project will be presented as a conceptual solution  hat will be based on currently existing technology.

Bakgrund:Skogsindustrin utgör en stor del av Sveriges ekonomi. En betydande del av Sveriges skogar ägs av publika aktiebolag och den svenska staten. År 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att de svenska skogsföretagen skulle redovisa skogstillgångar till verkligt värde istället för till historiskt anskaffningsvärde.Syfte:Syftet med den här uppsatsen är att ge en ökad förståelse av hur företag inom den svenska skogsindustrin värderar sina skogstillgångar till verkligt värde i enlighet med IAS 41. Dessutom kommer uppsatsen att undersöka hur utförliga upplysningar företagen lämnar i sina årsredovisningar om vär- dering till verkligt värde av sina skogstillgångar.Metod:Uppsatsen följer ett deduktivt tillvägagångsätt, vidare genomförs uppsatsen utifrån en kvalitativ ansats. För att samla in primärdata används öppna in- tervjuer med representanter från fyra svenska skogsbolag, samt en doku- mentundersökning av de fyra svenska skogsföretagens årsredovisningar.Slutsats:Samtliga av de intervjuade företagen tillämpar en nuvärdesberäkning för att beräkna det verkliga värdet på den växande skogen.

This report is an assessment of the feasibility of using aerial photographs to estimate number of stems per hectare in young forest stands, used together with upper height to determine the need for pre-commercial thinning or ordinary thinning cutting. Aerial photo-interpretation was conducted in 2007 on assignment of Stora Enso Skog AB. A mean height function based on stand age produced with data from Bergvik Skog AB?s 2006 forest inventory assessment was used as a proxy for upper height and used together with photo-interpreted number of stems per hectare to determine the need for thinning cutting according to Bergvik Skog AB?s definitions. The test area is located north of Falun on Bergvik Skog AB?s land.Flight altitude was approximately 900 m above ground and the aerial photos were taken by L&L Flygbildteknik AB.

Competition of spruce fiber raw materials has increased dramatically in the last few years, leading to the fact that transportation costs in the current situation represents a much larger share of the total raw material cost. The Holmen-owned pulp industry Hallsta Paper Mill's location on the coast also constitutes a problem, because of the lack of raw material, which is much larger there, than for a pulp mill located in the hinterland. For a coastal industry it?s therefore natural to import much of the raw material by boat or to buy it from the timber terminals, in order to maintain good profitability. The purpose of this study was to analyze how the size of Hallsta Paper Mill timber supply area, without competition, with competition and with terminal use, affects the company ?s transport costs.

Trots att EU-länderna numera har samma formella redovisningsregler hävdar flera forskare att skillnader kvarstår. I denna uppsats undersöker vi skillnader i konservatism mellan länder och kopplar dessa skillnader till varierande ägarstrukturer respektive skiftande kulturella värderingar. Vi har valt att studera en specifik standard, IAS 41, som bland annat reglerar värdering av växande skog. Vi gör en kartläggning av hur skogsbolag från 7 olika länder värderar sin skog. Kartläggningen görs i två steg, för det första undersöker vi vilken värderingsmetod företaget valt (IAS 41 tillåter tre olika) och för det andra undersöker vi värdeförändringarnas storlek år för år.

Syfte och frågeställningar: Syftet med den aktuella studien är att åskådliggöra skillnader mellan invånare i en storstadskommun och en landsortskommun gällande faktorer som rör skogsvistelse. Frågeställningarna för undersökningen var: Hur frekvent besöker invånare i en storstadskommun skogen i jämförelse med invånare i en landsortskommun? Hur skiljer sig synen på vad en skog representerar mellan invånare i en storstadskommun och invånare i en landsortskommun? I vilka syften nyttjar man skogen i en storstadskommun i jämförelse med en landsortskommun?  Metod: En enkät har konstruerats och distribuerats till totalt 146 respondenter i två kommuner. Den ena kommunen var belägen i ett storstadsområde och den andra kommunen var belägen i en landsortsmiljö. Mätmetoden har använts för att få en tillfredsställande mängd data för att kunna uttala sig om de två populationerna.