I nordöstra Lund planeras forskningsbyn Science Village Scandinavia (SVS). Stora avstånd mellan viktiga noder i området ses tillsammans med hårda vindar som utmaningar vid arbetet med att göra SVS attraktivt och besöksvärt under den långa exploateringstiden. På uppdrag av SVS AB och Lunds kommun presenterar detta examensarbete ett förslag för en förplantering av naturlik skogsvegetation på platsen. Ett koncept, där smala vegetationsridåer planteras längs de framtida rörelsestråken i SVS, föreslås i examensarbetet som en strategi för att klimatskydda platsen och samtidigt möjliggöra ett bevarande av vegetation som urban grönska i forskningsbyn. I enlighet med projektets stora hållbarhetsambitioner uttrycker konceptet även målet att presentera möjligheter för att använda avlägsnat växtmaterial som en resurs. Hur kan ett långsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande, enligt det ekologiska tillvägagångssättet, förena värden såsom vindskydd, rekreationsvärden och ett ekonomiskt resursuttag, både tidigt och på lång sikt? En kunskapssammanställning görs kring vegetation som vindskydd samt hur ett långsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande förhåller sig till smalare ridåplanteringar, ett upplevelsemässigt perspektiv, ett tidsperspektiv samt ett växtmateriellt resursuttag.

Studien behandlar hur före detta elever vid naturbruksgymnasiets skogsutbildning ser på sin utbildning och hur verksamheten på skolan uppfattas av dessa personer. Genom en enkätundersökning undersöks det om skolans verksamhet, det pedagogiska arbetet, lärandemiljön med mera håller en god nivå eller om det finns några delar som måste förbättras. Syftet leder fram till frågeställningar som; om studenterna på skolan upplever att utbildningen ger relevanta skogliga och allmänna kunskaper för deras yrkesutövning; om studenterna på skolan upplever att de fått den pedagogiska hjälp de behövt; om det finns några elever som valt att inte arbeta inom skogsnäringen och i sådana fall varför; samt om det finns några skillnader i ovanstående frågor mellan de elever som gått en individuell skolgång (IV-elever) och de elever som gått NB-programmet Skog. De som ingått i enkätundersökningen har avslutat sina studier på skolan år 2003, 2004 och 2005. I de tre årskurserna så var det totalt 55 personer varav 41 svarande.

Varje gång som man tittar på en film påverkas man av olika intryck. Dessa intryck påverkar sedan våra uppfattningar och känslor rörande olika situationer och begrepp. Framförallt kan man säga att film gör värderingar synliga genom de grundläggande bilder de presenterar av olika fenomen. Med utgångspunkt i detta har denna uppsats som sitt syfte att undersöka följande: ?Vilken bild förmedlar film av nutida svensk landsbygd??.

Västra Mark ligger i Karlskrona kommun, norr om centrum, Trossö. Västra Mark utpekas i översiktsplanen som ett viktigt rekreations-område samt utvecklingsområde. Det innehåller en idrottsplats, en ishall, flera tennisbanor, en motorcykelkörbana, skog m.m. Stora delar av området har tidigare fungerat som soptipp och marken är därför förorenad. Del av området har även använts som skjut-bana av militären.

Västra Mark ligger i Karlskrona kommun, norr om centrum, Trossö. Västra Mark utpekas i översiktsplanen som ett viktigt rekreations-område samt utvecklingsområde. Det innehåller en idrottsplats, en ishall, flera tennisbanor, en motorcykelkörbana, skog m.m. Stora delar av området har tidigare fungerat som soptipp och marken är därför förorenad. Del av området har även använts som skjut-bana av militären.

The following thesis is a study of the forest history on the island of Ängsön-Marskär concentrating on the last three hundred years. The island is located in the administrative province of Stockholm, the local community of Haninge and it is situated approximately seven kilometres east of the island Ornö in the south of the Stockholm archipelago. The questions this thesis attempts to answer are: How where the natural resources on Ängsön-Marskär used through the centuries? How has the state of the forests developed since the 16th century? How will the nature develop onwards? The thesis is based on archival sources for Ängsön-Marskär and the surrounding areas. A field study was conducted where the entire island was investigated using an objective forest inventory method. The first map material existing over Ängsön-Marskär is from the year 1711.

Västra Mark ligger i Karlskrona kommun, norr om centrum, Trossö. Västra Mark utpekas i översiktsplanen som ett viktigt rekreations-område samt utvecklingsområde. Det innehåller en idrottsplats, en ishall, flera tennisbanor, en motorcykelkörbana, skog m.m. Stora delar av området har tidigare fungerat som soptipp och marken är därför förorenad. Del av området har även använts som skjut-bana av militären.

Detta arbete har syftat till att utreda vad en naturlik eller naturinspirerad trädgård bör innehålla, både vad gäller växtlighet som andra element som tillför det eftertraktade naturlika intrycket. För att ta reda på detta behövdes en djupare granskning av det mänskliga psykets reaktioner på naturlika intryck, något som det lyckligtvis redan finns många studier om. Inom miljöpsykologin har det länge forskats om hälsofrämjande effekter av naturlika utemiljöer, och många av dessa studier har även kunnat användas i för syftet att ta reda på vad det egentligen är vi människor finner naturlikt. Sammanställningen av fakta kring ämnet naturlik trädgård har lett till ett designförslag för en trädgård där detta tema passar väl in. I förslaget har punkterna som framkommit av den litterära sammanställningen använts både som analysverktyg och i själva designprocessen. Den litterära granskningen sammanfattar relevant historik inom ämnet miljöpsykologisk forskning, samt olika teorier kring vad som bygger upp ett naturlikt intryck och hur man idag använder sig av olika planterings- principer för att få fram den naturlika känslan. Resultatet av litteraturstudien är en lista som fastställts i tabell 1 och består av sexton huvudpunkter och innehåller bland annat flerskiktiga växtmaterial, ståndortsanpassat växtval, artrikedom, djurliv, naturliga dofter mm. Resultatet visade att dessa principer är användbara inom både den egna trädgården såväl som i större offentliga miljöer. De kan användas oavsett storlek på trädgård samt utnyttjas för matproduktion.

Arbetet handlar om en stadsdels exploatering i förhållande till staden som den skiljs från genom ett vattenrum. Stadsdelens placering gör att det är ett avstånd till stadskärnan där alla funktioner såsom handel, service, kommunikationer, nöjen och restauranger med mera finns.Regionförstoringen ställer krav på mindre orter och småstäder när avstånd mäts i tid istället för kilometer, samtidigt som kraven på attraktiva boende- och livsmiljöer ständigt ökar i konkurrensen om nya invånare. Förhållandet mellan stad och land är en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av de städer och orter som inte är dominerande i regionen.Sölvesborg är en småstad med medeltida rötter i Blekinge län som har haft en stor nedgång i sitt näringsliv när den stora arbetsplatsen på orten lade ner under 1980-talet. Sölvesborgs kommun ligger i en expansiv region med stora arbetsgivare i de kringliggande kommunerna vilket har lett till att stora delar av befolkningen pendlar ut ur kommunen för att arbeta. Staden är en trädgårdsstad, som ligger på Sölvesborgsvikens västra sida, som lockar med ett attraktivt boende med närhet till både skog och skärgård.

Jämtkrafts kraftvärmeverk producerar fjärrvärme och el till kunder runt om i Sverige. Råmaterialet för produktionen utgörs övervägande av olika typer av biobränsle med ursprung från skog och myrmark. Produktionsvolymen bestäms av kundernas efterfrågan vilken varierar beroende på säsong och rådande temperatur. Vidare bestäms tillgången på biobränsle av konkurrensen på skogsbränslemarknaden som levererar trädprodukter till flera olika branscher utöver kraftvärmeverk. För att säkra produktionen och tillgodose kundernas behov måste Jämtkraft hålla en viss mängd bränsle i lager och produktionsflödet måste vara flexibelt för att kunna svara snabbt vid hastiga temperaturförändringar.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Småvatten i form av dammar och våtmarker har en viktig funktion i både den terrestraoch akvatiska miljön. De fungerar till exempel som buffert för näringsämnen från attflöda ut i havet och dem ökar den biologiska mångfalden bland växter och djur.De flesta antropogena småvattnen har sitt ursprung från 1800-talet och 1900-taletsbörjan, då näringsrik märgellera grävdes upp från åkrar och hålen på åkrar fylldes uppmed nederbörd. I samband med jordbrukets effektivisering så jämnades många avdessa märgelhålor och antalet småvetten minskade avsevärt. Sedan mitten på 1980-talet har småvatten och våtmarker uppmärksammats i en rad olika miljöprojekt iSkåne.Syftet med denna magister uppsats i ämnet Naturgeografi är att uppskatta samt att i ettlängre perspektiv få reda på hur dessa småvatten förändringar skett de senaste 60 årenoch vilka effekter det haft för omgivningen. Metoden som användes var fjärranalys ikombination med fältbesök samt skärmdigitalisering i ett GIS.

Leopard (Panthera pardus) räknas som ett av de fem stora kattdjuren inom släktet Panthera, och är den art av de vilda kattdjuren som har störst geografisk spridning i världen. Med avstånd som sträcker sig från Afrika i väst och delar av Ryssland i öst, är det inte så konstigt att flera skilda underarter uppstått. Som helhet är arten leopard klassad som nära hotad av IUCN, International Union for Conservation of Nature, men flera av dess nio underarter är starkt eller akut hotade. Genom litteraturstudier och statusrapporter från IUCN ges i denna undersökning en kort sammanfattning av hur distributionen av leopardens underarter ser ut i världen, samt vad som utgör deras största hot mot en fortsatt överlevnad. Generellt sett har leoparden många egenskaper som talar för en positiv framtid.

Att använda sig av höstkalvning innebär att man ska lämna sina slaktdjur i den period under året som det är högst betalt och störst efterfrågan. Att använda ett stall till just dikor är kanske inte det man tjänar mest pengar på. Likviditeten är inte alls bra i början, men har man bete som måste betas ner och har ett genuint intresse av djur är det ett bra alternativ. Tillvägagångssättet för att få fram information har byggt på intervjuer med lantbrukare som använder sig av höstkalvande dikor, en rapport från Swedish Meats som har räknat på åtgång av foder och kalkyler även de från Swedish Meats som jag har uppdaterat. Om man ska välja höst- eller vårkalvning beror till stor del på vad man har för stallar och hur stora betena är.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Målsättningen med detta projekt var att undersöka vilka trädslag som dominerar vid naturlig föryngring samt vilka faktorer som påverkar föryngringsresultatet. Bakgrunden till projektet är en önskan från Skogstyrelsen i Höör att få en bättre uppfattning om hur situationen ser ut i skogarna då allt fler skogsägare väljer naturlig föryngring på sina marker. Syftet med undersökningen är att skogsvårdsstyrelsen med stöd från våra resultat, ska kunna ge ett bättre stöd och råd till markägare som överväger naturlig föryngring. Projektet ska även kunna ge stöd vid uppföljning och tillrättarvisning av markägare som ej fullgjort sina lagstadgade åtaganden, att något måste göras om de misslyckats med föryngringen.Studien genomfördes i Höör och Hörby kommun i centrala Skåne. Kommunerna ligger på gränsen mellan gran och lövbältet varför de lämpar sig väl för studien.

Litteraturstudien sammanställer tillgängliga kunskaper och erfarenheter om vindkraftens och kraftledningars påverkan på djurlivet, både vilda och domesticerade djurgrupper. Avgränsningar som gjorts är att enbart behandla påverkan på betesdjur. Eftersom litteraturen inom området är mycket begränsad har vi även gjort kopplingar till närliggande områden så som störningar från olika typer av buller samt trafik, jakt, friluftsliv och habitatförändringar vilka uppstår i samband med en etablering. I de fall då faktaunderlag för betesdjur saknats har vi dragit paralleller till andra djurarter och i vissa fall har vi även tittat på hur människan påverkas av effekterna för att kunna få en förståelse för hur djuren upplever eller påverkas av störningen.Det går inte att utesluta att det kan finnas en påverkan på betesdjuren, framförallt på de vilda djurgrupperna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att buller från vindkraftverk kan vara en stressande faktor för djur och långvarig stress kan ge effekter som minskad fertilitet och förhöjd hjärtfrekvens.