Forest biomass is becoming an increasingly important source of renewable energy, and thereby the demand is increasing. There is currently 213 000 km of forest roads in Sweden that could be suitable for biomass harvesting. Harvest of biomass along forest roads both provides biomass and maintains the quality of the roads. Currently, the volume of biomass along roads can only be assessed post harvest, chipping and industry deliverance. As the decision of whether or not to harvest should preferably be based on more than experience, the TJ-method has been proposed. The TJ-method is a subjective method to quickly determine the dry matter quantity with the assessment being conducted from the roadside.

Naturens betydelse för människan är stor och den tätortsnära skogen utgör en viktig plats i den växande urbana befolkningens närhet. Ungefär två kilometer nordost om Falu centrum ligger Lugnets naturreservat, ett tätortsnära område som nyttjas av allt från motionärer och barnfamiljer till elitidrottare. Syftet med den här studien var att genomföra en syntesanalys över hur skötseln av Lugnets naturreservat kan utformas för att tillgodose så många intressen som möjligt. Genom kvalitativa intervjuer med ett urval av områdets intressenter kartlades deras nyttjande och synpunkter. Tillsammans med befintlig teori inom området utformades generella och specifika skogsskötsel- och förvaltningsförslag för reservatet.

Under de senaste 20 åren har priset på skogsfastigheter ökat dramatiskt. Historiskt sett har priset på skogsfastigheter haft en tydlig koppling till skogens avkastning, men detta samband tycks inte längre gälla. Utöver värdet av skogens ekonomiska avkastning, tillkommer idag värdet av ickemonetära resurser som tidigare hade en begränsad betydelse för fastigheternas pris. Faktorer som bonitet och åldersfördelning påverkar en skogsfastighets avkastning. Men är det självklart att dessa faktorer även påverkar skogsfastigheters pris? Om utvecklingen av fastighetspriset medfört en försvagad koppling mellan avkastning och pris, kan detta då förklaras av att tidigare prispåverkande faktorer inte längre beaktas i fastighetsvärderingarna? Syftet med studien var med bakgrund av detta att undersöka hur ett antal faktorer påverkar fastigheters pris; däribland åldersfördelningen och boniteten.

The Swedish boreal forests are limited by nitrogen (N) availability. While biological N2 fixation by cyanobacteria hosted by pleurocarpous feather mosses are important sources of N input to natural boreal forest ecosystems, little is known about the patterns of N2 fixation in silvicultural systems. This study investigates the biological N2 fixation rates of two boreal feather moss species (Pleurozium schreberi and Hylocomium splendens) along a chronosequence from clear-cut to mature forest, as well as the vegetation characteristics along the chronosequence. Measurements and samples were collected from 32 forest sites that were classified into four age classes (clear-cut, pre-commercially thinned, thinned and mature forest). The sites were located near the city of Arvidsjaur in northern Sweden.

SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrofett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarnasom sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. Endel elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Det pratas omhöga kostnader vid nedgrävning av elledningar men det måste finnas anledning till att ettantal elbolag valt att inte gräva ner sina elledningar.

Branden brukade vara en naturlig del av den boreala skogens dynamik men frekvensen av bränder har minskat kraftigt i Sveriges skogar sedanbörjan av 1900-talet. Detta har lett till svårigheter för flera arter som är beroende av bränder för att överleva. För att se hur stor påverkan brandfrekvensen har på pyrofila insekter samlades ett stort antal arter in efter en brand i Alaska 1999. Man valde Alaska just för att brandfrekvensen där har varit nära ?naturlig? även under 1900-talet.

Den tätortsnära skogen har stor betydelse för människorna i dess närområde. Eftersom Umeå har som mål att expandera till 200 000 invånare år 2020 kommer trycket på de tätortsnära skogarna att öka. Med ökat tryck kommer ofta ökade konflikter, eftersom många intresseområden ska samsas. Den här studien fokuserar på grupperna skidåkare och hundägare i det tätortsnära skogsområdet Stadsliden i Umeå. Hur relationen ser ut mellan dem och om det förkommer någon friktion eller konflikt mellan grupperna.

Stormskador på skogen är något som alla generationers skogsägare utsätts för och kommer att utsättas för i framtiden.Denna studie redogör för de ekonomiska konsekvenserna som stormskador har för detenskilda svenska familjeskogsbruket och förklarar värderingsmetoder i skogsskadeförsäkringen.Den kvalitativa datainsamlingen till studien gjordes via intervjuer med tre försäkringstjänstemänsamt två skogliga tjänstemän. Frågeguiden bestod av flera frågeställningar kringskogsförsäkringens uppbyggnad och funktion. Beräkningarna av ersättningsnivåerna baseraspå sex gran- och tallbestånd i Götaland. Bestånden har hög, medel och låg bonitet vilka utsättsför skada på sin fulla areal, 1 hektar, vid fyra olika tidpunkter.Resultatet visar att stormskador resulterar i extra arbete och stora förändringar i den skogligaplaneringen både på kort, och lång sikt för skogsägaren. Utifrån deras värderingar får skogsägarenen ersättning som skall täcka delar av skogsägarens förluster.

Buffer zones play an important role for the water quality in our watercourses. When harvesting a forest close to a watercourse a buffer zone should be left. When it's not left, it will lead to radical changes in the environment for the water organisms. The overall purpose of this thesis was to illuminate the production- and environmental thinking when establishing new buffer zones in south of Värmland. The partials goals were to determine choice of tree species, ways of regenerate, occurrence of soil scarification and the occurrence of machine tracks in newly established buffer zones.

Headwater streams are affected by anthropogenic impacts at multiple scales. One aspect of human impact is sediment transport associated to the abundance of stream structures as large woody debris and the composition of the riparian zone from forest to agricultural landscapes. Riparian buffer zones and stream structures like dead wood are considered as generally important structures for protection against an increasing amount of sediment particles in the water. Hence, in this study these structures were quantified in thirty different stream segments on land and in the water. To measure the transport of sediment Whitlock-Vibert boxes were used in three different types of landscapes; forest, transition and fields. The boxes were left in the stream segments for three months, the taken up and dried and weighed. The results showed that the transition-land in Frösvidalsån had the highest sediment transport. The second highest transport of sediment was in Blackstaån at the fields.

Älgstammen orsakar genom bete skador på skog som får negativa effekter för skogsbruket. Skötseln av skogen kan anpassas för att minska omfattningen av dessa skador. Den här studien undersökte två scenarier av skogsskötsel. Det första scenariot, kallat grundskötsel, utformades efter Sveaskogs inställningar för skogsbruk och det jämfördes med ett scenario: betesanpassning. Betesanpassningen innehöll en skogsskötsel med motivet att hålla älgbetesskador vid en lägre nivå. Scenarierna bestod båda två av en simulering och en optimering.

As a student during my studies, I have been told about entrepreneurs who have red numbers in their financial statements, and there is a forest machine operator shortage in Sweden. The basic idea of this thesis was to examine the underlying factors that may have caused the problems described above. The aim of this thesis was to investigate the factors that create stress and job satisfaction as a forest machine operator. The study was performed as a comparison between forest companies own harvesting teams and entrepreneur teams to investigate if there are any differences in stress and job satisfaction between the two different types of team. The study was conducted in collaboration with SCA Skog. The material for this study was collected by doing interviews with SCA's harvesting teams. A total of 27 forest machine operators were interviewed, divided into a total of 10 separate harvesting teams. It was very similar between the different type of teams, which situations the operators experienced stress.

Ekens (Quercus robur) nordgräns sägs gå vid Dalälven, Limes Norrlandicus ? den biologiska Norrlandsgränsen. Ludvikabygden skiljer sig naturgeografiskt och topografiskt från övriga Dalarna och tillhör Mälarens avrinningsområde. Trakten runt sjön Väsman har ett varmare klimat och fler soltimmar än den övriga bygden. För mellan 5.000-8.000 år sedan vandrade eken in i Sverige efter den senaste istiden.

The main purpose of this essay is to interpret possible pattern in social extraction, among future male elementary school teachers, at Karlstads elementary school teachers seminar over time. The questions that intend to concrete the purpose, and describe the possible pattern of social backgrounds are following; Where do the future male elementary school teachers come from? How the social recrutiment is divided in professional categorys, and is there any distinction in the pattern of social recrutiment over time? Which social groups were represented at Karlstads elementary school teachers seminar between the year of 1860-1940, and how they were divided.At the categorization of occupation, class- and social belongings I´ve used Sten Carlssons theory of professional categories (the social transformation in Sweden after 1866) which also was used by Kerstin Skog-Östlin in her dissertation Pedagogical control and authortity.The changes in the pattern of social recruitment of male future elementary school teachers were following; the proportion of students with agricultural backgrounds has decreased between the year of 1860 and the turn of the century. Further there was a substantial reduction of students with agricultural backgrounds between the turn of the century and the year of 1940. Students with agricultural backgrounds had the lowest represented frequency according to the investigation.