Att attrahera kompetent personal a?r mycket avgo?rande fo?r att fo?retag ska prestera va?l i framtiden, och fo?r att lyckas med detta a?r det viktigt att fo?retag har ett bra anseende. Anseende a?r dock en komplex tillga?ng och besta?r av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats a?r att ta reda pa? vilka dimensioner av anseende som a?r viktigast fo?r att attrahera kompetent personal.

Bakgrund: Varje år dör mellan 90 000 och 100 000 personer i Sverige varav en större del behöver vård i livets slutskede. En lugn och värdig död har skildrats med ett holistiskt synsätt där man ser hela människan, där närstående och familj inkluderas. Samtal som berör patientens framtid och sjukdom är av stor betydelse vid i livets slutskede. Smärtlindring och annan form av individuell vård bör beaktas för att upprätthålla livskvaliteten hos patienten i livets slutskede.Syfte: Att belysa hur hälsa och ohälsa beskrivs av patienter i livets slutskede.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys där meningsbärande enheter tagits fram och skapat ett resultat.Resultat: Informanter beskrev att de vill leva så normalt som möjligt trots situationen.

Syfte: Den här uppsatsen avsåg att genom en deskriptiv litteraturstudie beskriva vad litteraturen säger om hur estetiska inslag i vården kan främja hälsa.Metod: Data till studien inhämtades från databaserna Cinahl och Discovery samt via fritextsökningar, vilket resulterade i 16 artiklar.Resultat: Artiklarna tar upp viktiga aspekter gällande hur estetik kan användas som ett komplement till, eller substitut för många olika läkemedel såsom analgetiska preparat samt lugnande och ångestdämpande. Konvalescensen kunde förkortas enbart genom att se till att det fanns fönster med en utsikt samt släppte in solljus. Estetik kunde påverka det psykiska tillståndet, lindra depressioner, rädsla och oro samt höja känslan av glädje och välmående. Avsaknaden av exempelvis naturligt ljus kunde förvärra patientens tillstånd. Estetik visades även kunna skänka copingstrategier till exempelvis barn som inte ännu hunnit utveckla några egna positiva sådana.Slutsats: Estetik kan vara ett potent redskap som ej bör förbises inom vården.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Årligen insjuknar ca 300 barn i någon form av cancer i Sverigel. När ett barn drabbas av cancer, påverkar det hela familjen. Hur det påverkar och vilka erfarenheter det ger de friska syskonen finns det en okunskap om. Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara ett syskon till barn med cancer. Metod: Systematiska litteraturstudie byggd på tre kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Sökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsykINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och inspiration av innehållsanalys anvädes. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats a?r att belysa pa?ga?ende fo?rhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet, med avstamp i Beyonce?s senaste produktioner samt den omga?rdande debatt som dessa genererat. Fo?r att genomfo?ra detta har jag, genom en diskursanalys, la?st sex stycken utvalda la?ttexter samt videor fra?n Beyonce?s sja?lvbetitlade skiva (2013) utifra?n ett antal feministiska teorier. Fokus ligger pa? de olika feministiska diskursernas tolkning utav kropp, sexualitet, struktur, agens och etnicitet i dessa verk.Resultatet av uppsatsen visar att de olika feministiska diskurserna har, ba?de historiskt och samtida, olika uppfattning om hur en kvinna fa?r vara sexuell i dagens medielandskap.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Denna empiriska studie underso?ker om det ga?r att finna ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad transparens i e-handelsklimat. Fo?r att ma?ta fo?rtroende tar studien ha?nsyn till Harrison McKnights fo?rtroendekonstruktion fo?r e-handel (Trusting beliefs) tillga?nglig i hans studie (McKnight, Choudhury & Kacmar, 2002) Fo?r att ma?ta transparens har en transparenskonstruktion utformats (Perceived transparency). Begreppet transparens i studien har sitt ursprung i egen tolkning med tillho?rande modell och konstruktion.

Bakgrund: Venösa bensår var ett vanligt problem hos äldre och konsekvenser som social isolering, smärta och immobilisering påverkade ofta patientens livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsarbete ur patientens och sjuksköterskans perspektiv, att beskriva moment i omvårdnadsarbetet som kunde öka kvaliteten på vården och främja egenvården samt att undersöka i omvårdnadsforskningen ifall omvårdnad av venösa bensår med inriktning att främja egenvården förbättrade hälsan och välbefinnandet jämfört med rent medicinska åtgärder. Metod: En litteraturstudie utfördes som inkluderade åtta kvalitativa artiklar, nio kvantitativa artiklar samt två artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design, publicerade mellan 2000-2012 . Artiklarna valdes ur databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Sjuksköterskorna kände sig osäkra och behövde ökad kunskap vid omvårdnaden av patienter med venösa bensår, medan patienterna efterlyste bättre information, kontinuitet, lyhördhet och engagemang.

Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

I bakgrunden presenteras sjuksköterskans och distriktssköterskans ansvarsområde, att arbetet ska utgå från ett etiskt och holistiskt förhållningssätt och främja hälsa genom exempelvis rådgivning. Forskning beskrev att arbetet med telefonrådgivning upplevdes stimulerande samtidigt som det var svårt att vara både grindvakt och vårdare. Som en hjälp i det arbetet kunde beslutsstöd användas, det sågs som ett skyddsnät som kompletterade sjuksköterskans erfarenheter. Det sågs även som ett kvalitétshöjande instrument samt att rädslan för att ta fel beslut och anmälas minskade. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning utifrån det webbaserade rådgivningsstödet på vårdcentral.

Tidigare forskning visar att nyintroduktioner o?veravkastar den fo?rsta handelsdagen men underpresterar relativt ett ja?mfo?rande index pa? la?ngre sikt. Enligt den effektiva marknadshypotesen a?r det inte mo?jligt att fo?rutse prisro?relser i marknaden med hja?lp av information som redan a?r tillga?nglig fo?r allma?nheten. Denna studie underso?ker om det finns en avvikelse fra?n den effektiva marknadshypotesen pa? den svenska aktiemarknaden fo?r nyintroduktioner beroende pa? bo?rsens trendla?ge.