Syftet med undersökningen var att undersöka hur de existentiella och andliga behoven uttrycks på vårdcentralen utifrån personalens perspektiv. Vi ser att vården ställer sig positiv till att det finns tydliga existentiella och andliga behov hos människor. Dessa behov är grundläggande i människors liv och när det uppstår kris uttrycks behoven på olika sätt. Om de existentiella och andliga behoven inte tillgodoses kan det ge ett förlängt lidande. Litteraturen och teorin bekräftar vad personalen på vårdcentralerna säger om att det finns existentiella och andliga behov som bör tillgodoses.

Bakgrund: Vårdmiljön har genom tiderna gått från att vara i fokus, till att bli åsidosatt till förmån för den medicintekniska utvecklingen och nu på senare år blir den igen allt mer uppmärksammad. Problem: Sjuksköterskan har en viktig roll i skapandet av en vårdmiljö men hur upplever patienten vårdmiljön? Syfte: Att belysa patientens upplevelser av vårdmiljön. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning med en beskrivande syntes som metod. Resultat: Utifrån patientens upplevelser av vårdmiljön identifierades tre teman med tillhörande subteman.

Palliativ vård är en speciell vårdform som inriktar sig på att ge lindrande vård till patienter som lever med en livshotande sjukdom. Den inriktar sig på att lindra patientens obehag och lidande, öka välbefinnandet och skapa förutsättningar för en förbättrad livskvalité. Själva sjukdomen står inte i fokus i den palliativa vården och den erbjuds därför människor med obotlig livshotande sjukdom. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva faktorer som sjuksköterskor anger upplevelsen av palliativ vård. Metod: För att ge en objektiv och systematiserad sammanfattning av den befintliga kunskapen görs en litteraturstudie.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Denna kvantitativa och kvalitativa studie undersöker vilken information om de sju vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige, som når allmänheten respektive sjukvården. Syftet är att undersöka och diskutera hur stor täckning varje sjukdom får i Svenska Dagbladet och Dagens Medicin samt möjliga faktorer som kan bidra till att sätta dagordningen inom området hjärt- och kärlsjukdomar. Studiens centrala forskningsfrågor är därför hur ofta varje hjärt- och kärlsjukdom förekommer som artiklar i respektive tidning, samt vilka skillnader och likheter som finns avseende artiklarnas innehåll och utformning.Den kvantitativa undersökningen omfattar totalt 3 719 artiklar om hjärt- och kärlsjukdomar under tioårsperioden 2002-10-31 till 2012-10-31. Av dessa har 132 artiklar valts ut för en kvantitativ innehållsanalys. Genom att jämföra 66 artiklar i Svenska Dagbladet med 66 artiklar i Dagens Medicin, har vi undersökt hur frekvent artiklar om de olika sjukdomarna förekommer samt vilka källor, perspektiv och vinklar artiklarna har.

Arbetet handlar om fysioterapi och alternativa behandlingsmetoder (KAM) på häst, och vad hästägarna tycker om dessa metoder. Olika vanliga behandlingsformer har beskrivits och hästägares åsikter kring dessa har kartlagts i kvalitativa intervjuer och en enkätundersökning..

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där 14,7 % av befolkningen består av utrikes födda personer. Människor från andra kulturer kan ha olika tankar och behov som kan resultera i att de har andra förväntningar och beteenden än vad sjuksköterskor vanligtvis möter. Språk- och kulturskillnader kan skapa problem i omvårdnaden. Syfte: Att utifrån sjuksköterskors erfarenheter beskriva faktorer av betydelse vid transkulturell omvårdnad inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga, empiriska studier som kvalitetsgranskades och analyserades.

I växtfamiljen Solanaceae ingår en rad giftiga växter. Några av dessa arter har spelat viktiga historiska roller, som berusningsmedel, läkemedel och heliga växter. I denna rapport behandlas alruna (Mandragora officinarum), belladonna (Atropa belladonna), bolmört (Hyoscyamus niger) och spikklubbor (Datura spp.). Dessa växter har mycket liknande ämnessammansättning, vilket har lett till liknande användning runt om i världen. Många kunniga farmaceuter har hittat relevanta medicinska användningsområden för växterna genom historien, främst som smärt- och spasm-dämpande medel. Andra har hittat religiösa användningsområden för dem, som hallucinogener och religiösa symboler. De så kallade häxorna, sägs ha använt vissa av dessa växter, bland annat till de beryktade flygsalvorna.

Cancer är en sjukdom som drabbar många. Den medicinska behandlingen är ofta invasiv och både sjukdomen och behandling kan lämna djupa spår. Fler och fler komplementära behandlingar blir tillgängliga och en öppenhet från sjukvård och patienter gentemot dessa behandlingar blir tydligare. Studier visar att sjuksköterskor upplever att komplementära behandlingar är användbara i sitt arbete med patienterna, speciellt taktil massage. Det finns dock lite forskning om patienters upplevelse av komplementära behandlingar, ett perspektiv som är viktigt för sjuksköterskan att få ta del av.

Bakgrund: Sexualitet är en del av att vara människa, i och med att många sjukdomstillstånd direkt eller indirekt påverkar sexualitet är detta ett ämne vårdpersonal inte kan bortse ifrån. Trots att sjuksköterskor anser att samtala om sexualitet hör till deras arbetsuppgifter så saknar många patienter information och dialog om detta ämne. För att kunna säga att man bedriver en holistisk omvårdnad krävs det att sjuksköterskor aktivt tar sig an ämnet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskor upplevelse av att samtala om sexualitet med patienten. Metod: Tio kvalitativa empiriska studier har sammanställts och analyserats i en litteraturstudie.

Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Bakgrund Venösa bensår drabbar oftast personer över 65 år. Befolkningen i Sverige lever allt längre, detta kommer antagligen leda till att fler kommer drabbas av venösa bensår. En etiologisk diagnos ställs av en läkare genom anamnes och en klinisk undersökning. Drygt hälften av alla bensår orsakas av venös insufficiens ofta beroende av försvagades kärl eller felande venklaffar. Syfte syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som påverkar läkningen av venösa bensår hos äldre.

Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.

Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.