Sökresultat:
869 Uppsatser om Hjälpande yrke - Sida 6 av 58
BVC-SJUKSKĂTERSKORS ERFARENHETER AV ATT GE STĂD TILL NYBLIVNA FĂRĂLDRAR FĂR ATT FRĂMJA AMNINGEN
Titel: Ishockeyagent som yrke! - Har Du vad som krÀvs, enligt spelarna?Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag.Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller vÀljer att inte göra det?Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha?Metod: VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetoddÀr de primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey pÄ ennivÄ dÀr agenter förekommer (divison 1 och uppÄt i seriesystemen). Undersökningen har haften deduktiv ansats dÀr vi först utgÄtt frÄn forskning och teori för att sedan samla in studiensempiri.Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. DÀribland förhandlingskunskap, rÄdgivning,lyhördhet och förmÄgan att fungera i sociala sammanhang. Studien pÄvisar blandannat att spelarna idag inte ser förhandling som den primÀra kompetensen hos en agent.
BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta immigrerade familjer
Titel: Ishockeyagent som yrke! - Har Du vad som krÀvs, enligt spelarna?Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag.Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller vÀljer att inte göra det?Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha?Metod: VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetoddÀr de primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey pÄ ennivÄ dÀr agenter förekommer (divison 1 och uppÄt i seriesystemen). Undersökningen har haften deduktiv ansats dÀr vi först utgÄtt frÄn forskning och teori för att sedan samla in studiensempiri.Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. DÀribland förhandlingskunskap, rÄdgivning,lyhördhet och förmÄgan att fungera i sociala sammanhang. Studien pÄvisar blandannat att spelarna idag inte ser förhandling som den primÀra kompetensen hos en agent.
Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhÄllanden : utbildning, stöd och en bra chef
Jeppsson, M (2008) Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhÄllanden- utbildning, stöd och en bra chef.C-uppsats, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i GÀvle. Personlig assistent Àr ett yrke som funnits sedan 1994 och sedan dess har de personliga assistenterna blivit fler för varje Är. Det Àr ett yrke dÀr personliga egenskaper bedöms viktigare Àn utbildning. Syftet med den hÀr studien var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocesser uppfattas pÄverka personliga assistenters uppfattning om arbetsförhÄllandena. Undersökningen har inspirerats av en fenomenografisk ansats och intervjuer har anvÀnts för insamlandet av data. Intervjuerna har lyssnats pÄ ett antal gÄnger och dÀrefter transkriberats för att analyseras.
Vad i min packning anvÀnder jag och vad borde jag fÄtt med mig?
Det stÀlls idag större krav pÄ studie- och yrkesvÀgledarna och deras kunskaper dÄ det sker stora förÀndringar i vÄr omvÀrld, arbetsmarknad och utbildningsvÀsende. Vi vill med denna studie klargöra vilka kunskaper inhÀmtade frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet, yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare anvÀnder sig av i sitt yrke inom grund- och gymnasieskola. VÄrt syfte Àr ocksÄ att undersöka vad som möjliggör och begrÀnsar anvÀndandet av dessa kunskaper. Vi kopplar följande frÄgor till vÄrt syfte; Vilka kunskaper frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet anvÀnder vÀgledare sig framförallt av i yrkeslivet pÄ grundskola och gymnasieskola? Vilka faktorer begrÀnsar och möjliggör anvÀndandet av kunskaper som studie- och yrkesvÀgledare besitter? Anser sig studie- och yrkesvÀgledare sakna nÄgon kunskap, som borde ingÄtt i deras utbildning, i sÄ fall vilken? De begrepp och teorier vi anvÀnt Àr Bourdieus Habitusteori, Social Cognitive Career Theory samt begreppen organisationskultur och yrkesroll.
De akademisk utbildades bemötande av Aspergers syndrom inom visst yrke
Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur akademiskt utbildade inom ett visst yrke bemöter personer med Aspergers syndrom samt vilken kunskap de utbildade personerna har inom Àmnet. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod i vÄr uppsats, utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Vi har valt att intervjua akademiskt utbildade som arbetar och möter personer med Aspergers syndrom inom mÀnniskovÄrdÀnde yrken. Dessa akademiskt utbildade personer arbetar pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken myndighet de jobbar pÄ, dÀrför har vi intresserat oss för hur man bör bemöta sina klienter/patienter som professionell utifrÄn ett professionellt etiskt perspektiv. VÄra valda informanter jobbar inom differenta organisationer i NorrtÀljekommun.
Rummets koreografi
Rummets Koreografi Àr en undersökning av sambandet mellan rummets utformning och kroppens rörelser. De Tre första rummen undersöks genom improvisation utifrÄn begreppen möjliga rörelser, planerade rörelser och oundvikliga rörelser. PÄ samma sÀtt som stycken och koreografier föds ur improvisation blir den fjÀrde och sista rumsimprovisationen till en skissprocess dÀr den skapar verktyg för ett framtida yrke som inredningsarkitekt..
Den man (inte) vill vara och den man Àr : En intervjustudie med manliga hem- och konsumentkunskapslÀrare
Bristen pÄ manliga lÀrare i grundskolan har diskuterats i decennier. Hem- och konsumentkunskap (hkk) har beskrivits som kvinnligt kodat och bara var tionde lÀrare i Àmnet Àr man. I uppsatsen undersöks dÀrför hur manliga hkk-lÀrare beskriver vardagen i ett kvinnodominerat yrke. Studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sju informanter.Merparten av mÀnnen har tidigare arbetat i restaurang- eller storkök, och för flera var Àmnet ett biÀmne i lÀrarutbildningen. Informanterna visar glÀdje och stolthet i yrket och framhÄller eleverna som drivkraft.
Gör sju kilometer skillnad? Elevers tankar kring utbildning och sitt framtida yrke
BAKGRUND: Forskning visar att skolan bemöter elever med olika social bakgrund pÄ olika sÀtt. Detta fÄr konsekvenser för hur elever kan tillgodogöra sig skolan som en resurs inför framtiden. I vÄr studie har vi belyst problemet genom att dels ÄskÄdliggöra hur elever med skiftande social bakgrund ser till framtida val av utbildning och yrke, dels hur de gör bruk av det svenska sprÄket som en resurs inför deras framtidsval.SYFTE: Undersökningens syfte Àr att belysa hur elever frÄn tvÄ skolor med skilda sociala förutsÀttningar resonerar kring sin framtida utbildning och yrkesmöjligheter, samt hur de nyttjar sprÄket dÄ de kommunicerar.METOD: Undersökningen Àr genomförd enligt kvalitativ undersökningsmetod och med en fenomenografisk ansats. Det redskap som har anvÀnts Àr fokusgruppintervjuer.RESULTAT: Sju kilometer gör skillnad. Resultatet visar att de olika elevgruppernas resonemang och argumentation skiljer sig pÄ flera punkter.
Handledningens betydelse för personal i arbetet med ensamkommande asylsökande barn
Det Àr ett stort antal barn som söker asyl i Sverige, de Àr pÄ flykt frÄn ett annat land och anlÀnder utan vÄrdnadshavare. DÄ barnen Àr i Sverige ansvarar Migrationsverket och vistelse kommunen för deras vÀlbefinnande. NÀr barnen slussas ut till vistelsekommunernas boende Àr det frÀmst personalen pÄ dessa boenden som har den nÀrmaste kontakten med barnen. De ensamkommande asylsökande barnen har olika bakgrunder och livsöden och Àr i en speciellt utsatt situation. Personal som arbetar med dessa barn har ett yrke som stÀller stora krav pÄ god insikt, kunskap och förstÄelse för barnens situation.
Att vara man i vÄrden : Manliga undersköterskor och vÄrdbitrÀdens upplevelser
Sammanfattning Att ta hand om Àldre och sjuka i samhÀllet har traditionellt sett varit kvinnors ansvar vilket har medfört att arbetet inom vÄrden lÀnge varit ett kvinnodominerat yrke men att det görs fler insatser för att mÀngden mÀn ska öka inom vÄrden. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka attityder och förvÀntningar som den manlige undersköterskan respektive vÄrdbitrÀdet möter i sin yrkesroll. För att ta reda pÄ detta genomförde jag sex kvalitativa intervjuer med manliga vÄrdbitrÀden respektive undersköterskor. Studien bygger pÄ litterÀra teorier och forskning om bland annat genus och andra könsrelaterade teorier av stor mening för Àmnet. FrÄgeomrÄden som har behandlats i studien omfattar bland annat om hur det eventuellt kan kÀnnas av att bemötas annorlunda samt om det finns möjliga nackdelar eller fördelar med att vara i minoritet pÄ respektive arbetsplats.I studien har det framkommit att informanterna mött bÄda positiva och negativa synpunkter och bemötande frÄn sin omgivning, brukarna och kollegor.
SÄ hÀftigt! Det sitter en kvinna bakom ratten. : En studie om kvinnligt tilltrÀde till det mansdominerade lastbilsföraryrket.
Syftet med studien var att fÄ en insikt i vad det Àr som gör att kvinnor söker sig till yrket last-bilsförare, och hur de ser pÄ yrket. För att nÀrma mig syftet har jag under arbetets gÄng anvÀnt mig av deltagande observationer, fokusgruppintervjuer och enkÀter som skickats ut till kvinn-liga lastbilsförare. Dessa tre olika sÀtt att fÄ information pÄ anvÀndes för att ge en övergripande bild pÄ kvinnornas syn pÄ yrket, och vÀgen in i yrket. Sammanlagt har jag varit i kontakt med 35 lastbilsförare, 18 kvinnor och 17 mÀn. Som teoretisk referensram anvÀnde jag mig av teorier baserade pÄ genus och könsmÀrkningsprocess frÄn framför allt Hirdman, Westberg ? Wohl-gemuth.
Yrkesidentitet - att skapa och utveckla
Abstract Yrkesidentitet ? att skapa och utveckla Att vara lÀrare Àr ett mÄngfacetterat yrke med förvÀntningar och krav frÄn mÄnga hÄll. MÄnga lÀrare, framförallt nyexaminerade, kÀnner sig osÀkra och behöver stöd och rÄd. Denna uppsats studerar lÀraryrket utifrÄn perspektivet yrkesidentitet. Centrala frÄgestÀllningar Àr: hur skapar jag en yrkesidentitet som pedagog? Vad ska min yrkesidentitet bestÄ av? Uppsatsen bestÄr av tre huvuddelar.
Konsten att vara : en enkÀtstudie om kvinnliga idrottslÀrares arbetssituation och varaktighet i yrket
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ vilka faktorer som kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa, som har stannat kvar i sin profession i 20 Är eller mer, upplever som betydelsefulla för sin arbetssituation och för varaktighet inom yrket. För att uppfylla vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:- Vilka yttre, arbetsrelaterade faktorer bidrar till att idrottslÀrarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka inre, personella faktorer bidrar till att idrottslÀrarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka faktorer lyfter de undersökta idrottslÀrarna sjÀlva fram som betydelsefulla för att de har stannat kvar i sitt yrke?MetodVi har valt att arbeta med enkÀt som metod. Vi har gjort ett strategiskt urval dÀr vi begrÀnsat oss till att kontakta idrottslÀrare som Àr medlemmar i en ideell intresseförening, Föreningen GCI. Anledningen till att vi bestÀmde oss för att kontakta Föreningen GCI var att vi ville nÄ mÄnga idrottslÀrare som arbetat i ett visst antal Är.
SvensklÀrarens uppgift, kompetens och arbetssituation : En intervjustudie med svensklÀrare i grundskolans tidigare Är
Syftet med studien Àr att undersöka hur tre svensklÀrare ser pÄ sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lÀrarna Àr svenskÀmnets mest centrala innehÄll och hur de ser pÄ sin egen roll. Den andra delen handlar om lÀrarnas erfarenheter av utbildning och deras syn pÄ kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lÀrarna upplever sin egen arbetssituation.
Ungdomars drömmar om studie- och yrkesval
Examensarbetet syftar till att fÄ förstÄelse för hur ungdomar tÀnker och drömmer kring yrken. Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra ungdomar som gÄr i Ärskurs nio och frÄgat dem om deras drömyrken, hur de har förÀndrat och hur de tÀnker kring sina yrkesdrömmar, samt vad som pÄverkar dessa drömmar.
LitteraturgenomgÄngen berör olika pÄverkansfaktorer inför ungdomars yrkesval, sÄsom genus, klasstillhörighet och arbetsmarknad. Den belyser ocksÄ viktiga vÀndpunkter inom karriÀrvalsteorin
De yrken som ungdomarna frÄn början drömde om att bli, förÀndras med tiden och pÄverkas av familj, vÀnner, sina intressen, men Àven av att synen pÄ drömyrket förÀndras genom tiden och av en förÀnderlig arbetsmarknad. En av ungdomarna tyckte att det viktigt att valet gjordes av en sjÀlv och inte nÄgot som bestÀmt av nÄgon annan.