Sök:

Sökresultat:

869 Uppsatser om Hjälpande yrke - Sida 50 av 58

En studie i lÀrare och elevassistenters uppfattningar om
elevassistentens yrkesroll och yrkesutövning

Enligt Utbildningsdepartementets lÀroplan frÄn 1994 (Lpo-94) har skolan ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svÄrigheter att nÄ mÄlen för sin utbildning. Undervisningen ska dÀrför anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Detta kan innebÀra att nÄgra eller nÄgon av vÄra elever kommer att behöva ett extra stöd i form av en person, en elevassistent. Vi som lÀrare fÄr dÀrmed ytterligare en person att relatera till i vÄr yrkesutövning. Vi fann dÀrmed ett personligt intresse i att öka vÄra kunskaper kring denna yrkesgrupp och hur den förvÀntas samarbeta med oss lÀrare.

? Jag tÀnkte, Herregud, nu mÄste jag bli nÄnting inom konst.?- En kvalitativ studie om faktorer som har betydelse för elevers val att gÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning

Det övergripande syftet med min uppsats Àr att visa pÄ faktorer som bidrar till att elever vÀljer att gÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sÀtta i relation till vÄr tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag frÀmst genom att anvÀnda mig av Thomas Ziehes teorier, men Àven resonemang hÀmtade frÄn Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever pÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de pÄ sin framtid? Resultatet frÄn min undersökning visar bland annat att det Àr elevernas estetiska intresse samt upplevelsen av lust och glÀdje som varit avgörande för deras val att gÄ det estetiska programmet.

Kvinnliga karriÀrstrategier i revisionsbranschen

SammanfattningTitel Kvinnliga karriÀrstrategier i revisionsbranschen Datum 2012-05-31?Författare Besarta Hulaj & Daniel Nilsson Handledare Sven-Olof Yrjö CollinUtbildning Civilekonomprogrammet - redovisning?Kurs 4FE03E Examensarbete Redovisning ? Civilekonomuppsats 30 hp?Inledning Revisionsbranschen har traditionellt sett varit ett manligt yrke, dÀr normen har varit mannen. Trots att rekryteringen av kvinnor och mÀn till revisionsbyrÄerna Àr lika stor Àr det fortfarande mÀnnen som bara nÄgra Är efter intrÀde nÄr högre positioner och har högre löner Àn sina kvinnliga kollegor. Ett problem som identifierats i dagens byrÄer Àr att kvinnor som inte fÄr ett erkÀnnande frÄn byrÄn uttrycker att de vill lÀmna professionsyrket. Finns det dÄ nÄgot beteende som kvinnor kan ta till sig för att förbÀttra sina möjligheter till en mer framgÄngsrik karriÀr i revisionsbranschen??Problemformulering Kan vi identifiera kvinnliga karriÀrstrategier i revisionsbranschen som pÄverkar certifieringstiden? Kan de kvinnliga revisorernas karriÀrsmÄl och deras demografiska situation förklara valet av karriÀrstrategi och certifieringstid??Syfte Syftet med denna studie Àr att identifiera kvinnliga karriÀrstrategier som pÄverkar certifieringstiden.

FörmÄgor och fÀrdigheter som kompetenser för anstÀllningsbarhet i personalvetaryrket.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur före detta studenter vid Personal- ocharbetslivsprogrammet vid Göteborgs Universitet uppfattar de fÀrdigheter som enkandidatexamen pÄ utbildningen ska ge. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka om dessa uppfattassom anvÀndbara i arbetslivet. För att uppfylla syftet ska följande frÄgor besvaras:? Hur uppfattar före detta studenter vid Personal- och arbetslivsprogrammet vidGöteborgs Universitet att ett antal förmÄgor och fÀrdigheter tillhandahÄlls iutbildningen?? Uppfattar de före detta studenterna att de har nytta av dessa förmÄgor och fÀrdigheter ideras nuvarande yrke?? Hur kan de generella mÄlen i förmÄgor och fÀrdigheter, utifrÄn de före dettastudenternas erfarenheter, förstÄs i relation till begreppet anstÀllnings/anvÀndbarhetoch kompetens?Eftersom tanken med uppsatsen Àr att finna hur tidigare studenter uppfattar ett antal förmÄgoroch fÀrdigheter utifrÄn en redan utförd enkÀtundersökning har uppsatsen en kvantitativ ansats.Det empiriska underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning bland tidigare studenter pÄprogrammet för Personal- och arbetslivsfrÄgor i Göteborg. EnkÀten svarades av 298 personeroch samtliga ingÄr i denna studie.Det framkommer i undersökningen att det finns ett glapp hos tidigare studenter vid Personalocharbetslivsutbildningen i Göteborg och arbetslivet likt den som generellt finns i Sverige.Tidigare studenter upplever att de till stor del Àr nöjda med den fÀrdighetstrÀning utbildningenger.

Undantag frÄn revisionsplikten i Norge och revisionens framtid i smÄ aktiebolag

I dagens samhÀlle blir vi som mÀnniskor dagligen erinrade om olika vÀgar till hur vi ska förÀndra och förnya oss. BÄde genom media och genom konsumtionssamhÀllet hÀvdas det att man som individ blir en bÀttre och lyckligare mÀnniska om man köper nytt och förÀndrar i sitt hem. Detta faktum har fÄngat mitt intresse. Jag stÀller frÄgan hur och vad det Àr i vÄra hem som vi som mÀnniskor vÀrderar och hur vi vÀrderar dem.Syftet med arbetet Àr att beskriva och förstÄ de vÀrden enskilda mÀnniskor tillskriver sina möbler. För att precisera syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: vilken möbel vÀljer den enskilda individen att ta med sig vid en hastig flytt? Vilken betydelse för valet har mÀnniskans Älder, kön, civilstÄnd och yrke i valet? Vilka motiv anges vid beskrivning av valet för möbeln?För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av studier frÄn antropologen Daniel Miller som skrivit om hem och des lagar och regler.

Hot mot svenska journalister : - en kvalitativ studie om pÄverkan i arbete och vardag

Abstract Hot mot journalister Àr inget nytt fenomen. DÀremot Àr debatten kring denna problematik mer aktuell Àn nÄgonsin. Samtidigt rÄder det en viss brist pÄ vetenskapliga undersökningar, som gÄr pÄ djupet vad gÀller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utforska Ätta journalisters upplevelser i samband med sÄdana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrÄn journalistikens uppgifter enligt olika demokratimodeller. Mina teoretiska verktyg bestÄr vid sidan av teorier rörande olika demokratimodeller och deras syn pÄ journalistik av kÀnslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser.

Employer Branding i byggindustrin - En studie av tre svenska företag ur ett genusperspektiv

Byggbranschen Àr en av de mest könssegregerade branscherna pÄ den svenska arbetsmarknaden, vilket innebÀr att mÀn och kvinnor Äterfinns inom olika yrkesgrupper och dÀrmed har olika möjligheter och villkor. Prognoser berÀknar demografiska förÀndringar de nÀrmsta femtio Ären och ett krympande arbetskraftutbud av individer i arbetsför Älder. DÀrmed blir det allt viktigare för arbetsgivare att utforma hÄllbara HR-strategier och en strategi som kan hjÀlpa dem i den hÄrda konkurrensen kring en krympande arbetskraft Àr Employer Branding. Begreppet myntades 1996 av Tim Ambler och Simon Barrow och grundtanken Àr att marknadsföra företaget som den bÀsta arbetsplatsen att arbeta pÄ, bÄde mot anstÀllda och arbetssökande.Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur tre företag inom byggindustrin anvÀnder sig av Employer Branding, samt hur strategin anvÀnds för att anstÀlla kvinnor. Genom min studie vill jag ocksÄ synliggöra den horisontella könssegregering som finns i byggindustrin.

Varför pedagogisk dokumentation? : En intervjustudie av förskollÀrares syn pÄ sitt arbete med pedagogisk dokumentation.

SammanfattningUppsatsen Àr ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klÀdbutik agerar gentemot kunder och hur de kÀnner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebÀr butiksarbete mycket mer Àn tidigare: numera förvÀntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet ? det rÀcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man mÄste kunna leverera ett leende pÄ utsatt tid och man förvÀntas kunna sÀlja. Dessutom stÀlls mÄnga gÄnger i detaljhandeln krav pÄ att man ska kunna sÀlja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]    I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett Àldre syskon, ibland som rÄdgivare och ibland som vÀn eller kollega.

"Bara för mig" ÅtergĂ„ngsprocessen efter lĂ„ngtidssjukskrivning : kvinnors beskrivning av möten med arbetsgivarringen

Bakgrund: SjukfrÄnvaron i Sverige Àr hög i jÀmförelse med andra EU-lÀnder.LÄngtidssjukskrivning till följd av stressrelaterade sjukdomar domineras av kvinnor.Det finns ett stort behov av en effektivare ÄtergÄngsprocess till arbetslivet efter ensjukskrivning dÀr olika insatser bör prövas och utvÀrderas. I vissa fall kan en neutralpart i form av en oberoende samordnare vara till hjÀlp för den sjukskrivne iÄtergÄngsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter avmöten med arbetsgivarringens representant i ÄtergÄngsprocessen till arbete, efter enstressrelaterad lÄngtidssjukskrivning. Metod: Data insamlades genom kvalitativaintervjuer med tio kvinnor. Inklusionskriterer var att ha varit lÄngtidssjukskriven förstressrelaterade sjukdomar, att ha varit i kontakt med en arbetsgivarring, samt att underÄren 2007-2008 ÄtergÄtt till tidigare arbete eller annat lönearbete i en omfattning avminst 25 procent och ha arbetat under minst sex mÄnader.

GrÀdden pÄ moset möter gamla dinosaurier

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur före detta studenter vid Personal- ocharbetslivsprogrammet vid Göteborgs Universitet uppfattar de fÀrdigheter som enkandidatexamen pÄ utbildningen ska ge. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka om dessa uppfattassom anvÀndbara i arbetslivet. För att uppfylla syftet ska följande frÄgor besvaras:? Hur uppfattar före detta studenter vid Personal- och arbetslivsprogrammet vidGöteborgs Universitet att ett antal förmÄgor och fÀrdigheter tillhandahÄlls iutbildningen?? Uppfattar de före detta studenterna att de har nytta av dessa förmÄgor och fÀrdigheter ideras nuvarande yrke?? Hur kan de generella mÄlen i förmÄgor och fÀrdigheter, utifrÄn de före dettastudenternas erfarenheter, förstÄs i relation till begreppet anstÀllnings/anvÀndbarhetoch kompetens?Eftersom tanken med uppsatsen Àr att finna hur tidigare studenter uppfattar ett antal förmÄgoroch fÀrdigheter utifrÄn en redan utförd enkÀtundersökning har uppsatsen en kvantitativ ansats.Det empiriska underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning bland tidigare studenter pÄprogrammet för Personal- och arbetslivsfrÄgor i Göteborg. EnkÀten svarades av 298 personeroch samtliga ingÄr i denna studie.Det framkommer i undersökningen att det finns ett glapp hos tidigare studenter vid Personalocharbetslivsutbildningen i Göteborg och arbetslivet likt den som generellt finns i Sverige.Tidigare studenter upplever att de till stor del Àr nöjda med den fÀrdighetstrÀning utbildningenger.

VÀgen till ett arbete för arbetslös ungdom med försörjningsstöd

Mitt examensarbete handlar om hur arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd kan se pÄ sin situation, sin framtid och praktik som en sprÄngbrÀda ut i arbetslivet. UppmÀrksamhet lÀggs pÄ de möjligheter och hinder som de ser pÄ sin vÀg. Examensarbetet bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr tre ungdomar intervjuats. Karolina Bozic, ungdomshandlÀggare vid Arbetsmarknadsenheten i Halmstad, har Àven hon intervjuats för att ge en bild av arbetet med de arbetslösa ungdomarna som har försörjningsstöd. Resultatet av mina intervjuer har analyserats utifrÄn de faktorer som enligt Giddens (2003) ger en förstÄelse för hur arbetslösheten kan pÄverka en mÀnniska.

FörutsÀttningar för mikrobryggerier i Sverige : hur ser marknaden för mikrobryggerier ut i Sverige idag och i framtiden?

FörÀdlingsmöjligheter av varorna man odlar i ett lantbruk Àr oÀndliga. Det finns oftast en högre vinst i att genomföra förÀdlingen och sÀlja slutprodukten Àn att sÀlja varan direkt efter skörd. Maltkornsodlare sÀljer oftast varan direkt efter skörd eller lagrar en tid för att kanske invÀnta ett bÀttre pris och dÀrefter sÀlja. MÄlet med mitt arbete Àr att visa att det finns förÀdlingsmöjligheter för maltkorn som kan ge bÀttre avsÀttning. Jag har tittat pÄ ölbryggning dÀrför att jag kÀnner att det ligger rÀtt i tiden. För att fÄ insikt i vad förutsÀttningarna Àr för att starta upp en produktion av öl har jag intervjuat tvÄ mindre producenter som bÄda gÄtt igenom uppstartsfasen relativt nyligen. Fokus i min litteraturstudie har legat pÄ hur bryggningen faktiskt gÄr till och Àven kvalitetskraven pÄ rÄvarorna.

Barns tankar om sin framtid - intervjuer med flickor och pojkar i Polen och Sverige

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka och fÄ mer kunskap om sexton barns tankar om sin framtid. Inom begreppet framtid har vi begrÀnsat oss till barnens framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgÄng. Undersökningen utgÄr i grunden frÄn ett barnperspektiv för att öka vÄr förstÄelse för hur barnen tÀnker om sin framtid. Vi vidrör i teoridelen omrÄden som barns uppvÀxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen bestÄr av sexton barn i Äldrarna elva och tolv. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har Àven antagit en kvantitativ ansats.

InfÀrgningens pedagogik: hur integrering mellan
karaktÀrsÀmnen och kÀrnÀmnen kan bidra till en metakognitiv
förstÄelse

Den moderna pedagogiken handlar om att ha en helhetssyn dÀr fokus pÄ inlÀrningssituationen inte enbart avser att en lÀrare med breda kunskaper, eller tillgÄng till fina lÀromedel innebÀr goda lÀrprocesser. Motivationen, miljön, individen, kunskapen Àr alla lika viktiga pedagogiska pusselbitar för att förmedla och befÀsta kunskap. I dagens gymnasieskola finns förutom de rent teoretiska programmen, vilka i sak Àr en förberedande utbildning för elever som Àmnar lÀsa vidare vid universitetet ocksÄ de yrkesförberedande programmen dÀr mÄlare, elektriker, snickare etc. erhÄller en yrkesutbildning. Gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar har i första hand fokus pÄ det efterkommande yrkeslivet, dÀr huvuddelen av utbildningstiden bestÄr av karaktÀrsÀmnesundervisning.

Forskningscirkeln och dess pÄverkan pÄ historieundervisning i en mÄngkulturell miljö

Under tvÄ terminer har vi medverkat i en forskningscirkel pÄ en grundskola som behandlat historieundervisning i en mÄngkulturell miljö. Forskningscirkeln startades i samband med att den aktuella skolan fick ett stort tillskott av elever med invandrarbakgrund. Det ena syftet med detta examensarbete Àr att synliggöra lÀrarnas syn pÄ rollfördelningen inom den aktuella forskningscirkeln. Den rollfördelning vi syftar pÄ Àr framförallt den mellan forskarna och lÀrarna, inte lÀrarna emellan. Det andra syftet Àr att se hur lÀrarna upplever att de pÄverkats av att medverka i forskningscirkeln, och dÄ med fokus pÄ historieundervisning i en mÄngkulturell miljö.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->