Sök:

Sökresultat:

869 Uppsatser om Hjälpande yrke - Sida 12 av 58

Drivkrafter för motivation i en gymnasieskola / The Driving Forces of Motivation in a Secondary School

Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka vilka faktorer som motiverar gymnasielever i ÅK 1-3 att studera och lĂ€ra sig mer. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation och motivationsteorier. Med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning ville jag se: 1. Vilka faktorer motiverar elever att lĂ€ra sig? 2. Vilka motivationsfaktorer kan pĂ„verkas av lĂ€rare och vilka ligger utanför lĂ€rares pĂ„verkan? Sammanfattningsvis pekar resultaten pĂ„ att eleverna motiveras av olika faktorer som samspelar med varandra.

KRISREAKTIONER OCH KRISHANTERING BLAND VÅRDPERSONALEN

Att nÀstan varje dag konfronteras genom sitt yrke med t ex tragedier, allvarligt skadade eller dödfall upplevs olika av oss alla. Syftet med föreliggande studie var att beskriva krisreaktioner samt möjligheten till krishantering hos vÄrdpersonalen efter traumavÄrd vid en akutmottagning. En enkÀt anvÀndes för datainsamling. Resultatet visar att personalen upplever krisreaktioner i samband med omhÀndertagandet av skadade barn samt yngre patienter och vid omhÀndertagandet av deras anhöriga. Möjlighet till krishantering finns pÄ arbetsplatsen men alla Àr inte nöjda.

FastighetsmÀklarstudenters förvÀntningar pÄ fastighetsmÀklaryrket

Syfte: VÄr bild av vad fastighetsmÀklaryrket innebÀr och vad det handlar om har Àndrats ganska mycket sedan vi pÄbörjade vÄr utbildning. Med hjÀlp av denna studie vill vi fÄ en bild av studenternas förvÀntningar och se om dessa stÀmmer överens med den bild mÀklarna ger av yrket. Detta för att de som funderar pÄ att studera till fastighetsmÀklare ska fÄ ett bÀttre underlag till sitt val av yrke. Vi vill ocksÄ att branschen ska fÄ en klarare bild av vad mÀklarstudenternas förvÀntningar faktiskt Àr, sÄ att de kan mötas pÄ halva vÀgen och fler som pÄbörjar sina studier faktiskt fullföljer dem och pÄbörjar sin karriÀr inom mÀklaryrket. Metod: Under vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi hade personliga intervjuer med fastighetsmÀklarstudenter och intervjuer via mejl med fastighetsmÀklare. Vi sammanstÀllde det insamlade materialet för att sedan ta upp det till analys och diskussion mot den insamlade teorin som införskaffats genom litteratur och artiklar. Resultat & slutsats: Det visade sig att de förvÀntningar mÀklarstudenterna har pÄ fastighetsmÀklaryrket stÀmmer ganska bra överrens med hur de aktiva fastighetsmÀklarna beskriver yrket.

Social reproduktion - 9 : ors tankar om sitt val till gymnasieskolan

VÄrt syfte med denna undersökning Àr att belysa niondeklassares val till gymnasiet samt vilka olika faktorer som pÄverkar dem. Fokus ligger pÄ den sociala reproduktionen, omgivningens pÄverkan, samt ung-domarnas könstillhörighet. VÄr forskningsfrÄga Àr: hur resonerar ungdomar nÀr de vÀljer gymnasieprogram och vilka faktorer pÄverkar dem? Vi har valt den kvalitativa metoden, strukturerad intervju. VÄrt resultat visar pÄ flera signifikanta faktorer angÄende den sociala omgivningens pÄverkan pÄ individen.

HĂ€lsa - en prioritering i skolan?

Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur skolan idag arbetar med hÀlsa utifrÄn styrdokumenten och se om mÄlen verkstÀlls i skolans verksamhet. I detta arbete kommer begreppet hÀlsa att innefatta fysisk aktivitet och kost. Genom analyser av styrdokument, intervjuer med Barn och UtbildningsnÀmnden, rektorer och pedagoger i verksamheterna samt genom fÀltanteckningar har vi kunnat se hur man i tvÄ kommuner arbetar med hÀlsa. Vi har genom undersökningarna i detta arbete sett att prioriteringarna av hÀlsoarbetet varierat men överlag saknas ett lÄngsiktigt medvetet tÀnkande gÀllande hÀlsa. I vÄrt framtida yrke som pedagoger vill vi arbeta med hÀlsa pÄ ett medvetet sÀtt genom lustfyllda aktiviteter och ökad medvetenhet grundlÀgga goda vanor i tidiga Är..

Ungdomskultur, ungdomsstil, idenitet och kroppsutsmyckning

Syftet Àr att skapa större förstÄelse för och kunskap av ungdomsstilar och ungdomskulturer för att sedan kunna bemöta elever bÀttre i mitt yrke som lÀrare. Jag har undersökt ungdomsstilar som för tillfÀllet tenderar, vilka Àr de mest vanliga klÀdesplagg som ungdomar bÀr och vilka kroppsutsmyckningar har de? Litteraturstudier och kvalitativ metod har anvÀnds i form av observationer och enkÀtundersökning bland gymnasieelever. Ungdomar kÀnner snabbt av förÀndringar och strömningar i samhÀllet vilket gör att nya ungdomsstilar och livsstilar skapas.  Ungdomsstilars skapande har betydelse för ungdomars identitetsarbete dÀr kamrater och gruppÄverkan har stor innebörd. Ungdomar uttrycker till sin omgivning vilken grupp av ungdomsstil de tillhör i form av klÀder, frisyrer, accessoarer, fÀrger, symboler och kroppsutsmyckningar/kroppskonst..

Att utvecklas inom sitt yrke : Om den högre utbildningens inverkan pÄ den erfarna pedagogen

This work is based on qualitative interviews with four educationists who before their university studies lack education in their own field of work. The study aims to explore how higher learning influenced and affected these people. As a theoretical point of view the concept of implicit learning and Aristotle?s epistemological approach was used. The study gives an idea that the concept of knowledge is advanced and can go from practical experience to more theoretical understandings.

Personlig assistans - teori och verklighet. : En komparativ studie om hur implementeringen av LSS lagen genomförs samt hur det fungerar i praktiken i Jönköpings Kommun.

Hur ser personliga assistenter pÄ sitt yrke, vad som Àr rimligt att utföra och tillvÀgagÄngssÀtt egentligen och hur ser deras chefer pÄ det?  Genom att jÀmföra detta med det som framkommer gÀllande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan Àven rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av nÄgon form av klarlÀggande av riktlinjer för att en sÄ bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhÄllanden vilket gynnar bÄde assistenter och brukare..

Fysisk aktivitet : En tvÀrsnittstudie om kompensatoriskt beteende 

Syftet med studien Àr att studera förhÄllandet mellan fysisk aktivitet pÄ arbete och fritid. En tvÀrsnittsstudie genomfördes för att jÀmföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mÀta den fysiska aktivitetsnivÄn. MÀtningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar.

Hur professionella skÄdespelare beskriver sin yrkesverksamhet

Att vara skÄdespelare Àr ett yrke som krÀver stort engagemang, bÄde fysiskt och psykiskt. SkÄdespelaryrket sker i en kreativ process som bygger pÄ samarbete och gemenskap. TeaterförestÀllningar Àr magiska ögonblick som inte gÄr att reproducera. Forskning kring skÄdespelares yrkesverksamhet Àr begrÀnsad. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella skÄdespelare beskriver sin yrkesverksamhet.

Journalistrollen : en studie i skrivande journalisters yrkesroll

Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. ÄndamĂ„let med uppsatsen Ă€r att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebĂ€r och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock sĂ„ viktiga, biroller. Fokus ligger pĂ„ kvalitativa intervjuer med journalister frĂ„n tvĂ„ lokaltidningar och en rikstĂ€ckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn pĂ„ sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begrĂ€nsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras Ă€r att journalistik Ă€r en komplicerad yrkesroll dĂ€r grĂ€nserna för var rollen börjar och slutar Ă€r diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister Ă€r det brinnande intresset för samhĂ€lle och politik, viljan att förĂ€ndra och att ha möjligheten att förbĂ€ttra. .

LĂ€raren som ledare i klassrummet.

LÀraren har idag mÄnga olika roller i sitt yrke. Bland dessa Àr lÀrarens ledarskap en mycket viktig del. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ vad olika lÀrare har för syn pÄ ledarrollen i klassrummet.Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fyra stycken lÀrare. I litteraturstudien presenteras nÄgra definitioner av begreppet ledarskap samt nÄgra olika sÀtt att se pÄ ledarskapsprofiler: klassiska ledarstilar med motpolskaraktÀrer, ledarstilar ur ett psykoanalytiskt perspektiv och det situationsanpassade ledarskapet. Resultaten visar pÄ att de intervjuade lÀrarna anser att tryggheten och lugnet Àr det viktigaste att inbringa i klassrummet.

Arbetsrelaterad stress. En kvalitativ intervjustudie om anestesisjuksköterskors upplevelse av stressande situationer i sitt yrke

Anestesisjuksköterskans arbete Àr genom sin karaktÀr och mÄngsidighet psykiskt krÀvande och anestesiologi Àr en specialitet dÀr noggrannhet och en stÀndig mental och fysisk nÀrvaro Àr av största vikt. Arbetet karaktÀriseras idag av ett högt tempo och stÀller krav pÄ hög produktivitet samt innebÀr ofta vÄrd av kritiskt sjuka patienter och krav pÄ förmÄgan att fatta snabba beslut. Dessa faktorer kan ge upphov till negativ stress, vilket i förlÀngningen kan leda till fysiskt och psykiskt lidande för sjuksköterskan sjÀlv men Àven ett vÄrdlidande för patienten eftersom fel och misstag lÀttare begÄs under stressade förhÄllanden. Forskning visar ocksÄ att det finns ett klart samband mellan arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor och brister i patientsÀkerheten. Mot bakgrund av detta Àr det dÀrför viktigt att tydliggöra vad anestesisjuksköterskan upplever som stressande i sitt yrke.

Den goda lÀraren - Ur ett elevperspektiv

AbstractSyftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som utmÀrker den goda lÀraren enligtgymnasieelever. UtifrÄn syftet har vi i litteraturen satt fokus pÄ att definiera dengoda lÀraren ur ett lÀrar- respektive elevperspektiv. Dessutom har vi i teorin lyftlÀrarens Àmneskunskap, ledarroll samt relationen mellan lÀrare och elever. För att fÄsvar pÄ uppsatsens syfte valde vi att genomföra tre fokusgruppsintervjuer medgymnasieelever för att fÄ reda pÄ vad de tycker kÀnnetecknar en god lÀrare. Efter attvi bearbetat resultatet och stÀllt det mot litteraturen kunde vi urskilja att den godalÀraren Àr nÄgon som tar ledarrollen, Àr bestÀmd, Àr rÀttvis, har god Àmneskunskap,har intresse och engagemang för Àmne och yrke samt skapar en god relation medeleverna.

Avdelnings- och klinikchefers upplevelser av ledarskap och dubbla roller

Inom sjukvÄrden Àr det vanligt att chefer har samma yrke som sinamedarbetare och att de dessutom Àr verksamma inom professionensamtidigt med sitt chefsuppdrag. Denna kvalitativa intervjustudie harundersökt hur klinikchefer och avdelningschefer inom svensk sjukvÄrdupplever att dubbla roller pÄverkar ledarskapet och om de Àruppgifts- eller relationsinriktade i sin ledarstil. BÄda kategoriernatycker att det Àr en fördel att ha samma yrkeskompetens ochklinikcheferna uttrycker att det ger pondus Ät besluten. Klinikchefernaupplever att de arbetar för mycket och att det Àr höga krav pÄpositionen. Ledarstilen skiljer sig inte markant mellan gruppernaÀndÄ förefaller klinikchefernas stil att vÀga mer Ät detuppgiftsorienterade hÄllet.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->