The present study is primarily of historiographical type, but also uses comparative method and qualitative text analysis. It mainly aims to explore how Germany and the issue of guilt have been portrayed in Swedish and German nonfiction literature (excluding teaching materials) during the years 1996-2010, in the context of the Holocaust, but also makes a comparison between these two countries' depictions. Furthermore, it also examines whether it is possible to link the various depictions to specific theories, in this case determinism together with the actor and structural perspectives, as well as to other potential factors such as the authors' personal connections to the Holocaust or the millennium. In addition, overall trends is an aspect which is examined. Despite the fact that the Holocaust has been the subject of extensive research, no study with the same selection as this one has been carried out before.

The study is a qualitative textual analysis comparing how two newspapers fromSmåland reacted to Nazi Germany during the interwar period. The purpose of the studyis to illustrate how newspapers' political orientation may influence its content. Theexamined material is limited to letters to the editor, editorials and columns. The twopapers are of different political orientations, Smålänningen is bourgeois andKronobergaren is social democratic. The theoretical basis is founded in Klas Åmarksperspective on Sweden's position in the war, the so-called small state realistic paradigmand the moral perspective, as well all Kosellecks theory about the written word.

Denna uppsats belyser visualiseringen av nazismens epok i Tyskland och Förintelsen genom de tyska filmatiseringarna som skildras utifrån förövarens perspektiv. De två filmer som analyseras i uppsatsen är Dennis Gansels Führerns elit (2004) och Jo Baiers Attentatet mot Hitler (2004). Det som är intressant med de här filmerna är hur intällningen till nazismens ideologi har ändrats och hur nazismen tacklas med våra nutida värderingar. Metoden sker genom en närläsning av hur filmerna rent visuellt uttrycker den nazistiska ideologin, främst motståndsmässigt. För att få en större inblick i nazismens människo- och samhällssyn är Harald Ofstads definitioner kring de nazistiska värderingarna de tyngsta bland de teoretiska utgångspunkterna.

The Swedish Prime Minister, Tage Erlander, made a speech on the 22 of August 1961 in which he dismissed speculation that Sweden was seeking to abandon its neutral stance and non-alignment in foreign policy with a view to requesting membership of the European Economic Community. The reason was that the EEC was supposed to have a political part where a connection with NATO should have existed. This speech led to a domestic discussion which has been called the most intense debate of foreign affairs in recent history. The purpose of this paper is to analyse the reactions of the other parliamentary parties to Erlander?s speech.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den svenska flyktingpolitiken gentemot det ockuperade Norge under andra världskriget samt att ta reda på hur många flyktingar som kom från Norge till Sverige. Uppsatsen har både en kvalitativ och en kvantitativ metod för att besvara syftet. Syftet ska besvaras med hjälp av litteratur från norska och svenska författare samt med arkivmaterial från Norrbottens minne. Andra världskriget bröt ut den 1 september 1939 när Tyskland anföll Polen. I inledningen av kriget hade nazisterna med sin ledare Adolf Hitler stora framgångar.

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmänheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmänheten, därför är det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frågeställningar som tillsammans täcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka källor har använts? Vilka aktörer har fått komma till tals? Hur frekvent förekommer värdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kärnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger på en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, från den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

Morgonen den 9 april 1940 gick de tyska trupperna till anfall mot Danmark och Norge. Beredskapen i Norge var låg när anfallet kom. Detta eftersom att Norges utrikespolitik hade gått ut på att inte reta upp någon av stormakterna. Därför var den norska regeringen inte beredd på ett anfall från Nazityskland. Mellan åren 1941 och 1945 var det mellan cirka 80 000 och 100 000 sovjetiska krigsfångar som sändes till Norge.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefär 350 år fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag håller dock denna norm på att luckras upp på grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suveräniteten till överstatliga organ som på bättre sätt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen är en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlägga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefär 350 år fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag håller dock denna norm på att luckras upp på grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suveräniteten till överstatliga organ som på bättre sätt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen är en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlägga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier. Genom att analysera hur olika former av nationalism tar sig uttryck i traditionellt nationalistiska partier så kan slutsatser dras om hur riktningen på det europeiska samarbetet kommer att bli.

AbstractThis essay begins with a presentation of the complex set of problems which relate to the interaction between freedom of speech and the ban against discrimination based on a person's race, the colour of their skin or ethnic origin, confession of faith or sexual preference (BrB 16:8, incitement to racial hatred). Can conflicts arise between freedom of speech and the ban against discrimination? To shed light on this question, we have chosen to look at the issue from a new perspective. This perspective is based on the new challenges faced by Swedish society as a result of the changed composition of our population, our membership in the EU and our acknowledgment of certain international conventions concerning human rights.Fifty years ago our population almost solely comprised of ?native Swedes?.