Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka pojkars egen uppfattning och förklaringar om orsaker till att de når lägre studieresultat i skolan än flickor. Två huvudfrågor är: Vad är pojkars egen uppfattning om orsaker till att de når lägre studieresultat och om varför pojkars medelbetyg är lägre i jämförelse med flickor?Teori: Ett sociokulturellt perspektiv har använts. Efter observationer har frågor formulerats och pojkars subjektiva uppfattning om vad kunskap är har fått utrymme och formulerats (Säljö, 2005). Genusteori är en annan utgångspunkt för detta arbete.

Fritidsgårdar är troligtvis den enda kommunala institutionen som har biljardbord som standardutrustning. Varför och när började man med det? Detta är frågeställningar som legat till grund för min uppsats. Jag sökte de bakomliggande motiven genom studier med följande tre spår: ? Är det för att stilla ungdomarnas behov av att lära sig något som de inte kan få i hemmet och behöver för att klara sig som medborgare i Sverige? Jag har sökt svaret hos Bourdieu och hans tankar om strategier och habitus.

Bakgrund och problem: Sverige har stora skogstillgångar i förhållande till antalet invånareoch skogen har historiskt sett spelat en viktig roll för den svenska ekonomin. Under de senasteåren har branschen kännetecknats av låg lönsamhet. En verksamhetsgren har dock haft enpositivare utveckling - sågverken. Ett av företagen inom den så kallade sågbranschen, RörvikTimber, tillhörde under 2007 en av börsens absoluta kursvinnare. Därefter har börskursenfallit och aktien är idag lägre värderad än vad den var före uppgången.

Rapporten behandlar arbetet med att förfina, utveckla och dokumentera en beräkningsmodell för simulering av biologisk nedbrytning och temperaturförhållanden i luftade dammar. En luftad damm är en enkel typ av biologisk rening där mikroorganismernas biologiska nedbrytningen av oganiskt material påskyndas genom att syre tillförs ? vanligen med hjälp av ytluftare.  Arbetet är ett examensarbete inom ramen för högskoleingenjörsutbildning i kemiteknik vid KTH och har utförts på uppdrag av ÅF Industry AB som har använt beräkningsmodellen sedan 1970-talet. Modellen togs fram med hjälp av tidigare forskning, data från befintliga anläggningar och nedbrytningsförsök utförda i laboratorieskala.I arbetet har ingått att sammanställa och dokumentera erfarenheter och bakgrund till de beräkningsformler och konstanter som används i modellen. Vissa förenklingar har gjorts genom att lösa ut parametrar ur ingående beräkningssamband och genom att avläsningar ur diagram och successiv anpassning har ersatts med beräkning från en kurvekvation.

Syftet med denna rapport var att utföra två riskanalyser. Den ena täcker allmänna vattenledningsnätet med avseende på vattenkvalitet och funktion när sprinkleranläggningar använder det allmänna vattenledningsnätet som vattenkälla via direktkoppling, den andra täcker sprinkleranläggningars funktion när de använder det allmänna ledningsnätet som vattenkälla via direktkoppling.Sprinkleranläggningar har i uppgift att upptäcka och starta bekämpning av en brand i dess initialskede. För att kunna göra detta krävs en vattenkälla som kan leverera ett visst vattenflöde med ett visst tryck under en viss tid. Denna vattenkälla kan utgöras av det allmänna vattenledningsnätet om denna uppfyller de krav en sprinkleranläggning ställer på vattenflöde. Det allmänna ledningsnätet har i primär uppgift att leverera dricksvatten till vattenverkens abonnenter.

Fastän psykologer och psykologins ställning i samhället ofta sägs ha förändrats så finns det väldigt lite forskning gjord på yrket. Särskilt saknas det studier som inriktar sig på att undersöka omdaningar i den svenska psykologprofessionen över tid. Syftet med uppsatsen är att granska, beskriva och analysera den svenska psykologprofessionen mellan åren 1990 och 2010. Studien empiriska material utgörs av de nummer av Psykologtidningen, vilket är Svenska Psykologförbundets officiella tidning, som utgivits under dessa år. Dessa har analyserats med hjälp av en diskursanalytisk ansats som utgår från de metoder och teorier som den franska historikern och filosofen Michel Foucault utarbetade.

Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtätning, särskilt i centrala och vattennära lägen. Området Vilan i Kristianstad är ett verksamhetsområde med dessa förutsättningar. Vilan ligger nära Kristianstads centrum, alldeles intill Helge å och i anslutning till ett våtmarksområde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nämligen den nordöstra delen. Det är en stadsdel med dålig struktur och liten kontakt med den natur och våtmarksområde som området gränsar till.

Syftet är att identifiera vilka problem som försvårar skötseln på kyrkogårdar, särskilt de som har uppstått på grund av projekteringsmissar men även de som uppstått på grund av felaktig skötsel samt att undersöka möjligheten att utveckla lösningar som kan minska/lösa problemen. Målet är att presentera lösningar på de vanligaste och samtidigt de allvarligaste utformningsrelaterade problemen på de utvalda kyrkogårdarna. För att nå målen ska följande frågor besvaras: ? Vilka är de mest förekommande skötselförsvårande problem som finns på de aktuella kyrkogårdarna? ? Vilka av dessa kan relateras till misstag i projekterings- och anläggningsskeden? ? Hur kan problem lösas/minskas utan betydande negativ inverkan på estetisk, kulturhistoriska och ekologiska värden? För att besvara frågorna ovan inventerades tre kyrkogårdar, Lomma kyrkogård, Silvåkra kyrkogård och Toarps kyrkogård. Genom intervjuer av förvaltningspersonal och inventering av kyrkogårdarna upptäcktes skötselförsvårande problem. Dessa sammanställdes och analyserades.

Abstrakt I mitt arbete har jag ur olika aspekter analyserat det slutprov (Skåneprovet) på A-kursen i historia, vilket på initiativ av historielärarnas förening genomfördes 2004 på några gymnasieskolor i Skåne. Man ville härmed titta närmare på attityden till provet och skapa en debatt om historieämnets status och vilka möjligheter som finns till en nationell bedömning.290 elever från olika utbildningar deltog i provet, som bestod av fem delar, där det bl.a. ingick analys av och diskussion kring historiska skeenden, samtal utifrån historiskt perspektiv och källkritiska ställningstaganden. Vid konstruktionen av provet hade man naturligtvis utgått från läroplanens målbeskrivning. Syftet med mitt arbete är att ta reda på vad elever och lärare anser om obligatoriska slutprov och huruvida Skåneprovet följer de riktlinjer som gäller för provkonstruktion.

Avelsföreningen Hingstdepå (AHAB) grundades 1975 och är ett helägt dotterbolag till den ideella föreningen Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT). Föreningen riktar sig mot uppfödare av travhästar och är uppbyggt enligt den traditionella kooperationsformen, dvs. den kännetecknas av bl.a. kollektivt ägt eget kapital, öppet medlemskap och demokratisk styrning. Hingstdepåns uppgift är att tillhandahålla avelshingstar för dess medlemmar. Denna studie syftar till att utreda hur olika kooperativa ägandestrukturer påverkar företaget och medlemmarnas nytta av det.

Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtätning, särskilt i centrala och vattennära lägen. Området Vilan i Kristianstad är ett verksamhetsområde med dessa förutsättningar. Vilan ligger nära Kristianstads centrum, alldeles intill Helge å och i anslutning till ett våtmarksområde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nämligen den nordöstra delen. Det är en stadsdel med dålig struktur och liten kontakt med den natur och våtmarksområde som området gränsar till. Syftet med examensarbetet är att utreda hur ny bebyggelse med bostäder, handel, kontor och verksamheter kan utvecklas i ett område nära ett riksintresse för naturvård, ett naturreservat, ett ramsarområde och vatten. Kan bebyggelsen integreras med våtmarksområdet eller kan de existera i varandras närhet? Nordöstra Vilan är min fallstudie och ett exempel på detta.

Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus.

Denna rapport behandlar analyser av kriterierna för skopvåg som används vid raslastningen i Kiirunavaaragruvan. Där historiskt data taget från 1 januari till 3 april 2005 har granskats för att se hur salvorna lastats ut och vidare om förbättringar kring lastningen kan göras då aktiv uppföljning av salvorna utförts från 21 april till 4 maj 2005. För att LKAB ska vara en framgångsrik järnmalmsgruva är det viktigt att kunna bedriva effektiv och konkurrenskraftig brytning. Lönsamheten är en funktion av ett optimalt utnyttjande av malmreserven, att så stora delar som möjligt av de losskjutna malmen lastas ut på snabbast möjliga tid, med minimal gråbergsinblandning. Skopvågen är ett viktigt instrument för att uppskatta hur stora delar av salvan som har lastas ut.

Områden med skyddad skog i norra Fennoskandia, som tidigare beskrivits som orörd urskog, har på senare tid visat sig vara påverkade av långvarigt mänskligt resursutnyttjande. Historiska analyser av ekosystem, där även antropogena störningar beaktas, har därför börjat lyftas fram som en viktig del i naturvårdsarbete (Foster m.fl. 2003). De hjälper oss att förstå hur strukturer och störningsdynamik har förändrats över tiden, vilket kan vara till stor hjälp vid skötselplanering och restaurering. Det övergripande syftet med den här studien var att kvantifiera kulturspår och analysera förekomsterna av kulturvärden i relation till framförallt naturvärden, men även sociala värden, i ett skyddsvärt borealt barrskogsområde. Min avsikt var att försöka exemplifiera hur skogshistoria kan användas för att skapa underlag för skötselplanering i områden med naturvårdsanpassad skogsskötsel.

Syftet med studien var att undersöka vad som krävs för att specialläraren med inriktning utvecklingsstörning ska kunna skapa ett samarbetsklimat inom teamet som ger optimala förutsättningar för elevernas lärande och utveckling. Arbetet har utgått från tidigare forskning kring ledarskap i skolan, träningsskolans pedagogiska praktik och betydelsen av delaktighet och samarbete i arbetslivet. Ett historiskt avstamp har gjorts utifrån synen på hur utvecklingsstörning utvecklats, samt hur särkolan vuxit fram.  Studien har utgått från ett kvalitativt perspektiv, där jag genom en fenomenologisk ansats sökt förståelse kring speciallärarens roll som teamledare. För att undersöka hur speciallärarens sätt att leda och fördela arbetet inom personalteamet kan påverka ansvarsfördelningen, känslan av sammanhang och därmed även möjligheterna till måluppfyllelse för eleverna har jag genomfört gruppintervjuer av befintliga personalteam.