Syftet med denna uppsats var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsÄg vad, hur och varför verksamma lÀrare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade pÄ att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvÀrde, ett nÄgot högre sÄdant Àn de historiska. Samtliga lÀrare pÄtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstÄ att de sjÀlva har en möjlighet att pÄverka hur samhÀllet kan se ut i framtiden. HögstadielÀrarna tenderade att ha en mer fostrande syn pÄ sin undervisning Àn vad gymnasielÀrarna hade, men samtliga lÀrare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstÄnd frÄn antidemokratiska vÀrderingar ? pÄ ett eller annat sÀtt..

Projektet UtstÀllningsdokumentÀr? bestÄr av tvÄ delar: dels den vetenskapligt orienterade studie som redovisas hÀr, dels en praktisk gestaltning i form av en serie experimentella utstÀllningar. Projektets syfte som helhet Àr att belysa utstÀllningsmediets förmÄga att gestalta ett dokumentÀrt innehÄll, samt diskutera och experimentera med dokumentÀra arbetsmetoder i utstÀllningssammanhang. Denna explorativa studie Àr gjord pÄ kvalitativa grunder och bestÄr av intervjuer med professionella dokumentÀrmakare och museimÀnniskor, kortfattade analyser av tre aktuella museiutstÀllningar samt en serie utstÀllningsexperiment. Ett försök görs att lÀgga grunden för ett nytt begrepp och en ny typ av utstÀllningsmetod.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet var att studera vilka likheter och skillnader som finns mellan den historiska synen pÄ kvinnans roll och de nuvarande förvÀntningarna som stÀlls pÄ kvinnor i politiken. BegrÀnsningarna Àr att studera nÄgra utvalda historiska filosofers syn och hur deras synsÀtt kan ha pÄverkat dagens samhÀlle. TvÄ moderna teorier finns med, den feministiska teorin som förklarar varför kvinnor har organiserat sig och betydelsen av detta och hÀrskarteknikerna som visar hur bemötandet av kvinnor kan se ut i politiken. Kvinnliga forskare och politiker har gett sin syn pÄ hur bemötande och synsÀttet pÄ kvinnor kan yttra sig. Resultatet visar att de tidigare filosofernas synsÀtt och vÀrderingar fortfarande Àr aktuella.

I takt med att samhÀllets vÀrderingar förÀndras Àndras ocksÄ synen pÄ stadens historiska, nutida och framtida vÀrden. Hur den rÀtta avvÀgningen görs mellan dessa vÀrden Àr nÄgot som dagligen blir aktuellt för dem som jobbar med stadens förÀndring och utveckling. En avvÀgning mÄste ske pÄ ett sÄdant sÀtt att stadens alla vÀrden fÄr plats och syns. VÀrdena mÄste i sin tur vÀvas samman till en helhet. Det gÀller dÄ att ha en god kunskap vad gÀller staden historia och nuvarande identitet men ocksÄ var staden kommer att befinna sig i framtiden.

PÄ senare Är har den finansiella marknaden vuxit enormt mycket. I samband med vÀrdepappershandel utsÀtts banker och andra finansiella aktörer för risker. För att fÄ en kontroll pÄ lönsamheten och inte utsÀttas för likviditetsproblem, har insikt om riskkontroller förbÀttrats. Value at Risk (VaR) Àr ett mycket erkÀnt och anvÀndbart mÄtt vid riskmÀtningar. VaR definieras som ?den med viss sannolikhet förvÀntade förlusten frÄn ogynnsamma marknadsrörelser över en definierad tidsperiod?.

SAMMANDRAGHistorien kan definieras som vÄr förflutna verklighet. DÀr finns ledtrÄdar till varför vÄr kultur och vÄrt samhÀlle ser ut som det gör. LedtrÄdar till varför revolutioner uppstÄr eller varför dramaserien Rederiet slutade sÀndas. Alla historiska utvecklingslinjer har lett fram till den verklighet vi lever i idag och detta projekt belyser nÄgra ögonblick pÄ vÀgen. Jag upplever att svensk kultur- och samhÀllshistoria ofta presenteras pÄ ett onyanserat och likriktat sÀtt.

Syftet med detta arbete har varit att kartlÀgga, beskriva och förklara de förÀndringar som skett nÀr det gÀller markanvÀndningen under de senaste hundra Ären. Fallstudien har sÀrskilt fokuserat pÄ Àngs- och hagmarken inom byarna Stora Heda, Lilla Heda och Karryd i nordöstra SjösÄs församling.Studien har studerat förÀndringar i omfÄng och anvÀndning av markslagen, sökt de orsakssamband som kan tjÀna till förklaringar och Àven studerat samtida förÀndringar vilka kan ha en pÄverkan pÄ en framtida anvÀndning.Resultatet visar pÄ ett orsakssamband dÀr minskad djurhÄllning krÀver mindre vinterfoder frÄn ÀngsslÄtter. En förÀndring av den plöjda Äkermarken frÄn sÀd till vall. Detta har flyttat skogs- och hagbetet till vallÄkern eller Àngen för att sedan nÀsten helt ha övergett Àngs- och hagmarken. En ytterligare minskning av antalet betande djur har gjort att det idag Àr koncentrerat till vallbÀrande Äker.

SammanfattningMÀnniskans levnadsmiljöer Àr i stÀndig förÀndring. Ett faktum vilket idag kanske tydligast ses i den allt mer exploaterade stadsmiljön. Detta Àr en utveckling som innebÀr att ?gröna? miljöer i form av trÀdgÄrdar, parker och andra ?gröna? element skapade av mÀnniskan mÄste ha grunder som styrker deras bevarande. Det Àr anlÀggningar som har en historik bakom sig och dÀrtill anvÀnds av mÀnniskor.

Problem, syfte och frĂ„gestĂ€llningarI Lgr11 kan följande citat lĂ€sas:Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förstĂ„else för slöjd, hantverk och design frĂ„n olika kulturer och tidsperioder.Liknande formuleringar och mĂ„l finns i tidigare kursplaner för Ă€mnet slöjd och torde innebĂ€ra att det finns och har funnits ett historiskt perspektiv i slöjdundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida slöjdlĂ€rare undervisar sina elever historiska hantverkstekniker, om lĂ€rarna Ă€r medvetna om att de gör det och om de ser ett vĂ€rde i en undervisning som frĂ€mjar hantverkens historiska kontext. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:Är ett historiskt perspektiv vanligt förekommande i slöjdundervisningen i grundskolan? Finns det en medvetenhet om historiska tekniker bland slöjdlĂ€rare i grundskolan?Ser slöjdlĂ€rare nĂ„gra fördelar med att ha ett historiskt perspektiv pĂ„ sin slöjdundervisning?MetodMetoden som valts för denna uppsats Ă€r en kvalitativ sĂ„dan med frĂ„geintervju som form. Nio slöjdlĂ€rare har intervjuats, varav tre av dem behöriga i hela Ă€mnet, tre av dem behöriga enbart i textilslöjd och tre av dem behöriga i enbart trĂ€- och metallslöjd.

Det finns idag lagar och internationella rekommendationer som föresprÄkar barn och ungas rÀttighet och möjlighet till reellt inflytande i processer som rör dess fysiska miljö. Detta examensarbete syftar till att skapa en större förstÄelse för vilka förutsÀttningar dagens kommunala fysiska planeringsprocesser stÄr inför i frÄgan om barn och ungas möjlighet till medverkan och inflytande. För att förstÄ dagens förutsÀttningar sÄ mÄste man förstÄ de historiska aspekterna och dess utveckling som lett oss fram till den syn samhÀllet har pÄ barn som medborgare och aktörer i vÄr fysiska planering. Genom en djupgÄende litteraturstudie lÀggs den teoretiska grunden för de historiska och samtida aspekterna nÀr det gÀller barn och ungas inflytande. Det finns idag mycket forskning, teori och kunskap kring Àmnet som utvecklats under 1900-talet. Mycket av denna forskning och teori kring barns möjlighet till delaktighet och pÄverkan tillhör dock de senaste decenniernas forskning och frÀmst med fokus pÄ ratificeringen av FN:s barnkonvention som föresprÄkar barn som egna individer kapabla att agera i frÄgor som berör dem och dess nÀrmiljö.

Organisationer har olika strategier för sÀrskiljning och konkurrenskraft dÀr kultur, arv och tradition tillÀmpas pÄ olika sÀtt för att profilera sig bÄde mot kunder och medarbetare. Företag vilka bygger och anspelar pÄ lokal tradition Äterfinns inom de flesta sektorer, dock har fÄ studier gjorts pÄ medarbetarens upplevelse av tradition inom en organisation. Kunskapsluckan i traditionens betydelse för medarbetare inom samtida organisationer Àr sÄledes av vikt att studera. Vi vill genom denna undersökning förstÄ hur medarbetaren upplever en eventuell anspelning pÄ lokal tradition inom en organisation. Undersökningen av sambandet mellan lokal tradition och medarbetaren ska bidra till ökad insikt om huruvida lokal tradition har aktualitet och betydelse för en organisationsmedlem.

I fokus för denna uppsats stÄr textfynden och samfundet frÄn Qumran. Huvudsyftet med min uppsats Àr att presentera olika teorier om vem eller vilka som skrivit Dödahavsrullarna, samt att göra en analyserande undersökning av dessa teorier. Vad kan jag hitta för brister i dessa teorier?Uppsatsens delsyfte kan formuleras i nÄgra enkla frÄgestÀllningar. NÄgra av dessa frÄgor kanske kan fÄ utförliga svar, andra frÄgor kanske förblir obesvarade, vilket i första hand vilar pÄ materialtillgÄng.

I takt med att samhÀllets vÀrderingar förÀndras Àndras ocksÄ synen pÄ stadens historiska, nutida och framtida vÀrden. Hur den rÀtta avvÀgningen görs mellan dessa vÀrden Àr nÄgot som dagligen blir aktuellt för dem som jobbar med stadens förÀndring och utveckling. En avvÀgning mÄste ske pÄ ett sÄdant sÀtt att stadens alla vÀrden fÄr plats och syns. VÀrdena mÄste i sin tur vÀvas samman till en helhet. Det gÀller dÄ att ha en god kunskap vad gÀller staden historia och nuvarande identitet men ocksÄ var staden kommer att befinna sig i framtiden.