Uppsatsen undersöker diskursen om Indien i Teosofisk tidskrift 1891-1894. Efter en introduktion till forskingsfÀlten, vÀsterlÀndsk esoterisk tradition och post-kolonialism, beskrivs den diskursiva framstÀllningen av Indien i de svenska teosofernas tidskrift. Indien representerar en urÄldrig visdom och ett samtida förfall. I den gamla sanskrit-litteraturen finner teosoferna svunna tiders andligt högtstÄende civilisation medan teosofernas samtida Indien Àr förslappat och i behov av revitalisering. Indien utgör Àven en motpol till vÀsterlandet som Àr prÀglat av tvÄ andra sorts förfall: den andliga materialismen och en dogmatisk kyrkoreligion.

Denna studie diskuterar hur kulturarv, i detta fall Friluftsmuseet Gamla Linköping, Àr uppbyggt och hur dess utformning gör att ansprÄk pÄ historisk representation och autenticitet. De tre mÀn som deltog som informanter i denna studie vet att Gamla Linköping Àr konstruerad genom omlokalisering av gamla byggnader till platsen, vilket skapar bilden av en liten stad i början av 1900-talet. Under intervjuerna med informanterna, frÄgade jag om de upplever Gamla Linköping som antingen ett museum eller en stadsdel - och svaret var komplex. I huvudsak ansÄg informanterna att Gamla Linköping Àr ett levande samhÀlle som illustrerar det förflutna.Jag har genomfört denna studie genom semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer pÄ Adventsmarknaden i Gamla Linköping. Genom de deltagande observationerna pÄ Adventsmarknaden blev det möjligt för informanterna att fortsÀtta reflektionen över vad och hur de uppfattar vara representativ och autentiskt i förhÄllande till Gamla Linköping miljön.Studien Àr indelad i fyra delar; Museum eller stadsdel?, DÄtiden i nutiden, Adventsmarknaden, Kulturarv - för vem?.

Syftet med arbetet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt historia brukas och förmedlas inom svensk samtida hiphop och till vilka syften och funktion. UtifrÄn tre olika metoder för textanalys och vidare med historiedidaktiska teorier har jag genomfört en litteraturanalys av Ätta stycken lÄttexter frÄn vÀlkÀnda artister pÄ den svenska scenen. Min teoretiska utgÄngspunkt för arbetet har jag i Peter Aronssons pÄstÄende att ?nÄgon berÀttar nÄgot för nÄgon annan av en anledning?. Hiphopens grund ligger i berÀttelsen och har en tradition av att behandla politiska frÄgor.

Denna studie utreder de motstridiga uppgifter som idag förekommer om Bo Hanssons mest framgÄngsrika album Sagan om Ringens reception i Sverige efter att den gavs ut december 1970. Dess genomslag har i dagens relativt knapphÀndiga receptionsmaterial beskrivits som en omedelbar succé men samtidigt som enbart mÄttlig. Studien innefattar huvudsakligen insamlade och granskade historiska primÀrkÀllor i form av dags- och kvÀllstidningsartiklar frÄn Sveriges fyra största tidningar och styrs av en huvudfrÄga och en följande bifrÄga: I vilken omfattning omskrevs verket och hur formulerades receptionen i dÄtidens svenska press? BifrÄgan grundas i utsagor om en sÀrstÀllning som Bo Hansson idag anses ha erhÄllit jÀmte sin samtida sociokulturella kontext, nÀmligen sjuttiotalets svenska Musikrörelse Àven kallad Proggrörelsen. Studien föranleds av ett biografiskt bakgrundsavsnitt och avrundas med en kort biografisk epilog som syftar till att stÀrka lÀsarens helhetsförstÄelse av uppsatsens centrala artikelstudie.

I denna uppsats behandlas den statliga myndigheten Forum för levande historia. Grunden i dennastudie utgörs av en kartlÀggning av myndighetens verksamhet, sÄ som den gÄr att studera i form avmaterial publicerat pÄ Forum för levande historias hemsida. UtifrÄn exemplet ?det historiskafolkmordet? anvÀnds en rad historiedidaktiska teorier för att svara pÄ frÄgor som berör Forum förlevande historias historieanvÀndning. Med hjÀlp av en historiedidaktisk granskning av hurmyndigheten behandlar det historiska folkmordet diskuteras förhÄllandet mellan denhistorieskrivning som bedrivs och Forum för levande historias uppdrag och verksamhet i nutid.Studien slÄr fast att Forum för levande historia ofrÄnkomligen bedriver en historieförmedling somfÀrgats av det sammanhang som den bedrivs i.

Detta projekt Àr en ombyggnad av Tyresö Gymnasium till ett bostadskomplex, som bevarar yttervÀggarna och den bÀrande konstruktionen i delen av skolan vald, för att sedan Àndra om planlösningen och dra ett strÄk genom byggnaden. Det ombyggdas gestaltning söker anvÀnda historiska referenser pÄ ett sÀtt som gör att tillbyggnaden kontrasterar den kvarvarande skolan. Eftersom de yttre fasaderna bevaras skapar projektet en sorts oas, eller en gömd glÀnta, i Tyresö.  NÀr ombyggnaden vÀl Àr klar, kommer skillnaden vara nÀst intill omÀrkbar utifrÄn, utom av vissa glimtar, för att locka in förbipasserande att ta en liten omvÀg och gÄ genom den skapade grÀnden. En stor del av det hÀr projektet var vilket förhÄllningsÀtt jag skulle ha till historiska referenser. UtgÄngspunkten var att anvÀnda dem flitigt, nÄgot jag inte var sÄ bevandrad i förut, i synnerhet inte förmodernistiska stilar (speciellt Art Nouveau) vilket var det jag ville anvÀnda. Jag ville varken enbart kopiera rakt av, eller anvÀnda element utan koppling till helheten i en annars modern byggnad.

Syftet med uppsatsen var att studera orsakerna till varför arbetsmarknaden Àr könssegregerad samt varför de flesta personer pÄ ledande befattningar i Sverige Àr mÀn. I bakgrunden presenteras tvÄ perspektiv pÄ vad som Àr manligt och kvinnligt. DÀrefter följer en emperidel som beskriver dagens arbetsmarknad ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vid analysen av orsakerna till bristerna i jÀmstÀlldhet pÄ dagens arbetsmarknad har de tvÄ perspektiven likhetsfeminism samt sÀrartsfeminism anvÀnts. Resultatet visar att de likhetsfeministiska tÀnkarna menar att könssegregationen och mÀnnens dominans har historiska och kulturella orsaker, som Àn idag finns inbyggt i samhÀllssystemet.

Mitt examensarbete Àr en studie i vardagsfotografiet som behandlar behovet och funktionen av denna fotografiska genre samt hur den behandlats i samtidskonsten. Jag undersöker samtida nordiska konstnÀrers metoder i bearbetningen av vardagsfotografiet samt min egen metod utifrÄn den konstnÀrliga gestaltningen. Metoderna analyseras utifrÄn deras relation till minnen, dess effekter och synliggörandet av fotografiska konventioner.Metoderna Äterkopplas i den didaktiska diskussionen dÀr jag behandlar hur man kan arbeta med vardagsfotografiet i bildundervisningen i skolan. Ett Àmne som Àr viktigt för det bildpedagogiska fÀltet dÄ det behandlar en vardaglig praktik och ett medium som ungdomar dagligen anvÀnder.I den gestaltande delen undersöks vardagsfotografier ur mina förÀldrars och farförÀldrars fotoalbum genom att rekonstruera befintliga bilder i form av iscensÀttning. TillvÀgagÄngssÀttet bestod av att Äteruppbygga scenen i fotografiet pÄ den plats dÀr bilden tagits.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Det svenska riket kom genom ett drÄpslag att delas i tvÄ delar vid fredsförhandlingarna en höstdag den 17 september 1809. Genom grÀnsdragningen vid TorneÀlv delades de ursprungliga socknarna i tvÄ delar och Sverige förlorade sin vikigaste handelsstad vid Bottenviken, TorneÄ, till storfurstendömet Ryssland. I och med detta stod Sverige utan nÄgon stad som kunde kontrollera det viktiga handelsomrÄdet lÀngst upp i viken. InrÀttandet av en ny stad startades men var den skulle anlÀggas hade man olika Äsikter om. En del ansÄg att den nya staden skulle ligga vid byn Nikkala emedan andra ansÄg att den skulle uppföras i nÀrheten av TorneÀlven.

Den bebyggda miljön förÀndras och utvecklas stÀndigt. De byggnader och strukturer som under Ären redan har hunnit försvinna Àr det lÀttar att finna vÀrden i, brister och konflikter i historiska ideal Àr enklare att förbise jÀmfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbestÄndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordÄren i Sverige Àr i dagslÀget i behov av renovering och förnyelse, i mÄnga fall Àven de kringliggande utemiljöerna. Det Àr stadsstrukturer som under Ären frÄn det att de byggdes fÄtt utstÄ mycket kritik angÄende framförallt de levnadsmiljöer som Äterfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjÀnt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa omrÄden kan slÄ rot ytterligare. Syftet med detta kandidatarbete Àr att genom analys av Norra FÀladen visa pÄ befintliga kvalitéer, vÀrda att bevara och hur dessa kan förstÀrkas med nya tillskott till omrÄdet, samt att föreslÄ möjliga ÄtgÀrder för konstaterade brister. Vidare syftar arbetet till att utforma ett programförslag för förnyelsen av Norra FÀladen i Lund, ett bostadsomrÄde byggt under rekordÄren.

Att gestalta med ljud inom landskapsarkitektur kan ses som relativt ovanligt. Ljudets inverkan pÄ mÀnniskor och hur detta pÄverkar utemiljöers karaktÀr har det dock experimenterats med sedan antikens Grekland. Man anvÀnde sig av olika ljudinstallationer som producerade ljud med hjÀlp av naturens krafter ? luft och vatten. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka ljudinstallationer som har anvÀnts i historien samt visa exempel pÄ hur de kan anvÀndas i modern tid.

Med utgÄngspunkt i en portrÀttskiss signerad  Schröder tecknas i uppsatsen en bild av konstnÀren Georg Engelhard Schröder och sÀrskilt av hans tid som hovmÄlare 1725-1750.  I uppsatsen diskuteras Schröders portrÀtt av drottning Ulrika Eleonora och den tecknade ansiktsstudiens roll i det samtida portrÀttmÄleriet..

Att lÀsa och tolka olika former av information om omvÀrlden har lÀnge varit en stor del av vÄra liv och att framstÀlla kartor Àr inget nytt fenomen. I dagens samhÀlle sker en stÀndig ökning av informationsflödet och det blir allt viktigare att finna metoder för att kunna utnyttja det pÄ ett bra sÀtt. Geografiska informationssystem (GIS) Àr datoriserade verktyg som anvÀnds för att hantera geografisk information, det vill sÀga information som Àr knuten till ett geografiskt lÀge. Traditionellt har man anvÀnt papperskartor för hantering av geografiska data men GIS erbjuder enklare metoder och ger möjlighet att arbeta mer effektivt och utbrett med geografisk informationsbehandling.Geografisk informationsteknik har utvecklats ur flera ÀmnesomrÄden och forskning inom omrÄdet har en lÄng historia i Sverige som Àven haft betydelse internationellt. GIS har dÀrmed en bred anvÀndarkrets och Äterfinns inom ett flertal tillÀmpningsomrÄden.

Villkoren för krigföring befinner sig i stÀndig förÀndring och tempot med vilket de Àndras ökar. Det hÀr för med sig allt fler faktorer att ta hÀnsyn till nÀr de samtida förutsÀttningarna för krig och konflikter skall förstÄs och hanteras, och bland dessa finns medierna och deras sÀtt att rapportera frÄn konflikter. Tidigare forskning inom omrÄdet har visat att ett lands mediers rapportering frÄn konflikter tenderar att spegla nationens utrikes- och sÀkerhetspolitiska orientering, vilket i sÄdana fall innebÀr att sÀttet pÄ vilket ett lands medier rapporterar frÄn en konflikt kan pÄverka omvÀrldens uppfattning om landet i sin helhet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka om svensk medierapportering alltjÀmt speglar den svenska utrikes- och sÀkerhetspolitiska orienteringen, eller om den tenderar att uppvisa en mer sjÀlvstÀndig roll. Undersökningen sker genom en fallstudie av svensk nyhetsrapportering frÄn en konflikt i Sveriges nÀromrÄde i modern tid. Via metoden framinganalys jÀmförs Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters rapportering frÄn Krimkrisen 2014 med ett antal teman ur svensk utrikes- och sÀkerhetspolitisk orientering, i bÄde historisk och modern tappning.Resultatet visar att nyhetsrapporteringen frÄn den aktuella tidsperioden gÄr i linje med den svenska utrikes- och sÀkerhetspolitiska orienteringen och att det finns tydliga inslag av sÄvÀl historiska drag sÄsom neutralitet och alliansfrihet, som av moderna drag avseende internationalism med betoning pÄ multilateralt samarbete..