Vi lever i Sverige i en demokrati. PÄ de flesta hÄll i samhÀllet efterstrÀvar man jÀmlikhet mellan grupper sÄvÀl som individer av olika kön, sexuell lÀggning, etnicitet, ekonomisk stÀllning samt kulturell tillhörighet. Detta gÀller framförallt inom den offentliga sektorn och politiken som har en skyldighet att föregÄ med gott exempel. Hur detta arbete ser ut inom kulturomrÄdet har för mig varit okÀnt. Under min utbildning har vi inom det FöremÄlsantikvariska programmet, Högskolan pÄ Gotland, haft ett fÄtal förelÀsningar och lektioner som tagit upp de kvinnliga respektive manliga representationerna inom museerna i samlingar och utstÀllningar.

Syftet med detta examensarbete Àr att visa pÄ möjligheter att förÀndra nedlagda försvarsanlÀggningar för att skapa platser till glÀdje för allmÀnheten. Under 1900-talet har Sveriges militÀrmakt producerat en mÀngd platser som idag Àr övergivna. I den mÄn platserna fÄtt nya funktioner Àr det som historiska museum som pekar pÄ den tidigare anvÀndningen. Myttingelinjen pÄ VÀrmdö ligger i Stockholms skÀrgÄrd och bestÄr av sju batterier i varierande grad av förfall. Detta arbete redovisar översiktligt hur Myttingelinjens ruiner skulle kunna omvandlas till ett rekreationsomrÄde med varierande upplevelser.

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhĂ„ller sig till subjektiv relevans, det vill sĂ€ga till individens personliga nytta av respektive Ă€mne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstĂ„r Ă€mnena nĂ€rmast som understĂ€llda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska anvĂ€ndas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmĂ„ga att orientera sig och ta stĂ€llning. Även tongivande pedagogisk forskning poĂ€ngterar betydelsen av att undervisning utgĂ„r frĂ„n elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del bestĂ„r av en litteraturstudie som diskuterar och jĂ€mför centrala begrepp inom respektive Ă€mnesdidaktiskt omrĂ„de. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lĂ€rares och lĂ€rarstuderandes uppfattningar om Ă€mnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar pĂ„ flera omrĂ„den dĂ€r historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger och logopeder förhÄller sig samt sÀger sig arbeta med barn som har sprÄkstörning. Rapporten bygger pÄ intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot sprÄk.I litteraturgenomgÄngen har vi tagit fram olika synsÀtt kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi har sÀrskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv. De olika lÀroplanernas synsÀtt pÄ integrering har lyfts.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger och logopeder förhÄller sig samt sÀger sig arbeta med barn som har sprÄkstörning. Rapporten bygger pÄ intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot sprÄk. I litteraturgenomgÄngen har vi tagit fram olika synsÀtt kring barn i behov av sÀrskilt stöd.Vi har sÀrskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv.De olika lÀroplanernas synsÀtt pÄ integrering har lyfts. Den litteratur som vi har studerat behandlar sprÄkstörning och betonar faktorer som frÀmjar ett fungerande arbetsÀtt för barn med detta funktionshinder. Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna Àr samsynta kring hur omfattande och för individen unikt funktionshindret kan vara samt vad som krÀvs för att bli antagen till en sprÄkskola. I studien framkommer Àven att pedagogerna sÀger sig tillrÀttalÀgga bÄde miljö och sina metoder för att det sprÄkstörda barnet ska fÄ den hjÀlp som den Àr i behov av.

MÄlet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilken typ av föremÄl som de förstarunorna ristades, i vilken arkeologisk kontext som de har hittats, varruninskriptionen suttit pÄ föremÄlen. Jag hade ocksÄ som mÄlsÀttning att tareda pÄ vilka tolkningar som gjorts till dessa och vilka behov som kan ha legat bakom skapandet och anvÀndandet av runorna, varför det skedde just vid den tidpunkten och vilka personer som kan ha Àgt runmÀrkta ting. PeriodmÀssigt begrÀnsade jag arbetet till ungefÀr de första fyra hundra Ären av vÄr tiderÀkning med inriktning pÄ romersk jÀrnÄlder och inom Skandinavien. Information och intryck om aktuella fynd skaffade jag genom publicerad litteratur, nÄgra fÄ Internetsidor och besök pÄ Lunds historiska museum och Nationalmuseum i Köpenhamn. Eftersom runstenar Àr svÄra att datera valde jag att inte alls ta med nÄgra sÄdana.

Warszawa Ă€r en stad som stĂ€ndigt förĂ€ndrats av historiska hĂ€ndelser, den viktigaste har kanske varit andra vĂ€rldskriget. I slutet av kriget var cirka 90% av staden jĂ€mnad med marken. Återuppbyggnaden under efterkrigstiden var under sovjetisk influens och det ledde till en pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt ofördelaktig fysisk struktur och dĂ€rmed transportstruktur. Sedan jĂ€rnridĂ„ns fall Ă„r 1989 utvecklas Polen och Warszawa pĂ„ marknadsekonomiska premisser, vilket har lett till andra typer av problem sĂ„som en starkt rotad ?bilist-kultur?.

Bakgrund: Alkoholcirros Àr en kronisk leversjukdom och den nÀst vanligaste orsaken till levertransplantation. För att utveckla cirros krÀvs ett lÄngvarigt skadligt bruk av alkohol. En patient sÀtts upp pÄ vÀntelistan för transplantation om det innebÀr en betydligt försÀmrad livskvalitét eller arbetsförmÄga och/eller begrÀnsad tid kvar att leva. Den komplexitet som kan ses för gruppen patienter med alkoholbetingad leversjukdom Àr risken att Äterfalla i alkoholberoende. Av patienter som Àr alkoholberoende uppges 40 procent ha en samtida psykiatrisk sjukdom.

VerkstÀlligheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands lÀn karakteriseras huvudsakligen av policyinlÀrning utifrÄn ett instrumentellt synsÀtt dÀr policyns mÄluppfyllelse Àr central. I Kungsbacka kommun har policyinlÀrning till viss del ersatts med policyanpassning utifrÄn den berörda mÄlgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlÀrning kompletterats med internt upprÀttade regler. I Falkenbergs kommun hÀrleds verkstÀllighetens utfall av den spÄrbundenhet som uppstÄtt i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering dÀr politiken i realiteten utformas pÄ förvaltningsnivÄ i mötet mellan byrÄkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet dÄ utrymmet för den individuella bedömningen anses sÄ stor att det Àventyrar rÀttssÀkerheten för den enskilde.TvÄ kommuner har inte kommunalt upprÀttade riktlinjer, i dessa förekommer en grÀnsdragning mellan politik pÄ central nivÄ och förvaltning pÄ lokal nivÄ.

Mitt syfte Ă€r att beskriva de öst- respektive vĂ€stjudiska invandrarnas vĂ€g till integration och tillhörighet i det svenska samhĂ€llet, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett stĂ€llningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta omrĂ„de, dĂ„ det material som finns nĂ€stan uteslutande har Ă„stadkommits genom studier av de judar som invandrade frĂ„n VĂ€steuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede frĂ„n Östeuropa knappt har Ă€gnats nĂ„gon forskning alls. Jag vill dĂ€rmed pĂ„visa de olikheter som dessa bĂ„da invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krĂ€vdes t.ex.

A?ldern pa? borrprover fra?n tall (Pinus sylvestris) pa? utvalda ha?llmarksberg bela?gna pa? A?by sa?teris gamla utmarker studerades enligt en a?rsringsanalys (korsdatering med peka?r, se t.ex. Niklasson, Zackrisson & O?stlund 1994) i syfte att underso?ka tra?dsuccessionen i lokal skala. Enligt Fries (1951, 1958), som studerade skogssuccessionen i Sotena?s genom pollenanalyser och historiska ka?llor var ha?llmarkerna kala fram till mitten av 1800-talet p.g.a.

I diskussionen kring hur stater bör förhÄlla sig till varandra nÀr frÀmmande mÀnniskor i andra stater utsÀtts för lidande av sin egen statsledning stÀlls ofta idéer om globala humanitÀra rÀttigheter, som utvecklats efter andra vÀrldskriget och förintelsen, emot normer om staters okrÀnkbarhet och principen om att inte intervenera i andra staters interna verksamhet.Syftet med detta arbete Àr att undersöka i vilken utstrÀckning begreppet Responsibility to Prevent tillÀmpats i FN:s sÀkerhetsrÄds agerande under en samtida konfliktsituation, detta med bakgrund i utvecklingen av det nya tankesÀttet med global humanitÀr rÀtt som ett gemensamt internationellt ansvar. Arbetet behandlar teorierna solidarism, pluralism och realism.För att söka svaret pÄ frÄgestÀllningarna anvÀnds kvalitativ textanalys av skriftliga öppna kÀllor. Insamlingen av empiriska data bestÄr av tryckt media, officiella dokument samt texter och artiklar tagna frÄn internet.Resultatet frÄn arbetet visar att Förenta Nationernas sÀkerhetsrÄd till viss del har agerat i enlighet med begreppet Responsibility to Prevent. Vidare redogör arbetet för att tvÄ inflytelserika, permanenta medlemmar i sÀkerhetsrÄdet har motiverat sitt stÀllningstagande utifrÄn olika synsÀtt pÄ hur konflikten bör hanteras och att deras motiveringar pÄverkats av deras skilda synsÀtt pÄ statssuverÀnitet och intervention.Undersökningen leder Àven fram till slutsatsen att vetorÀtten i sÀkerhetsrÄdet, under konflikten i Syrien 2011-2012, har begrÀnsat utvecklingen och implementeringen av tankesÀttet att sÀkerheten för vÀrldens befolkning ska betraktas som ett gemensamt ansvar..

MÄlet med denna essÀ Àr att tyda den inverkan stadsbyggnadsideologier och typologier har haft och har pÄ det offentliga rummet. Dessutom vill vi försöka reda ut hur vi som [blivande] landskapsarkitekter anvÀnder oss av dessa ideologier och typologier i vÄr egen gestaltning.Avstampet tas i en kvalitativ dokumentanalys dÀr vi försöker sammanfatta och beskriva de stadsbyggnadsideologier som har haft störst betydelse för hur vÄra offentliga rum i, framförallt, europeiska stÀder ser ut.För att fördjupa förstÄelsen och uppnÄ en 1+1=3 effekt har vi valt att komplettera den mer beskrivande delen med en utforskande del i vilken vi i skissform sammanfattar ideologiernas principer. Metoden tycker vi stÀmmer bra överens med att vi de tre första Ären ofta fÄtt höra hur viktigt det Àr för förstÄelsen av en plats delar och helhet, att analysera platsen genom skissande.Till sist tar vi ett omvÀnt angreppssÀtt och söker med utgÄngspunkt i en egen design se spÄr av historiska principer och ideologier. För att göra jÀmförelsen mera överblickbar har vi anvÀnt en och samma plats till samtliga skisser.Slutsatsen blir att vi sjÀlva tar stor hÀnsyn till de principer som konstaterats fungera och att detta till stor del beror pÄ att de teorier som lanseras idag har just detta angreppssÀtt, att samla bra erfarenheter och göra dem Ànnu bÀttre..

Syftet med denna intervjustudie Àr att med en vetenskapligt kvalitativ metod undersöka hur motivation hos elever skapas utifrÄn yrkesverksamma historielÀrares perspektiv, samt hur detta skapande förhÄller sig till motivationsteorier. Sju lÀrare fördelat pÄ tvÄ grundskolor och ett gymnasium, har intervjuats. Svaren frÄn intervjuerna har bearbetats separat och sedan analyserats utifrÄn motivationsteorier. Resultatet visar att lÀrarna ser egenskaperna i rollen som lÀrare vara den primÀra faktorn i skapandet av motivation hos eleverna. Dessa Àr att vara en god berÀttare, engagerad, ha goda Àmneskunskaper och ha förmÄga att kunna beröra elever.

Den föreliggande uppsatsen handlar om lÀroböckernas framstÀllning av imperialismen i gymnasieÀmnet historia mellan 1956 och 2003. GenomgÄngen av lÀroböckerna följer fem teman; diskurs, mÀnniskan, historiesyner, kunskap och lÀrande samt anknytning till lÀroplanen. Dessa fem teman visar att lÀroplanens mÄl inte alltid följs, detta beror frÀmst pÄ författarna som ofta har ett idealistiskt sÀtt att skriva pÄ, förlagens krav pÄ gÄngbarhet spelar hÀr en viss roll. En lÀrarenkÀt visar att lÀrarna intar en mycket ambivalent hÄllning till sina lÀroböcker, de har en stark kritik mot lÀroböckerna men anvÀnder dessa flitigt. Det de mest saknar Àr mentalitetshistoria, lÄnga linjer den lilla mÀnniskan och kvinnan.