Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den lÄngsiktiga relationen mellan CO2-utslÀpp per capita och förÀndringar i BNP per capita enligt teorin om miljö Kuznets kurvan (EKC) i Sverige. I uppsatsen anvÀnds tidsserier över CO2-utslÀpp per capita samt BNP per capita som omfattar Ären 1839-2011. Relationen mellan de tvÄ tidsserievariablerna har undersökts med ekonometri, för att se om det finns ett samband som ger stöd Ät teorin om EKC. Resultaten frÄn de ekonometriska testen indikerar pÄ att det finns en relation som stÀmmer med teorin. Detta innebÀr att Sveriges BNP per capita har ökat under hela den undersöka perioden, medan utslÀppen av CO2 per capita har nÄtt en vÀndpunkt frÄn vilken de har minskat.

Det idag vÀldigt populÀra riskmÄttet Value-at-Risk (VaR) kan berÀknas pÄ mÄnga olika sÀtt. En metod som anvÀnder sig av extremvÀrdesteori (EVT) för att estimera VaR utvecklades under 1990-talet som ett alternativ till de traditionella VaR metoderna. EVT fokuserar pÄ fördelningens svans, eftersom det Àr hÀr de extrema observationerna upptrÀder. I denna studie undersöker vi hur framgÄngsrik extremvÀrdesmetoden Àr nÀr det kommer till att estimera VaR för rÄvaror, en typ av tillgÄng som karakteriseras av att vara extremt volatil och dÀrmed speciellt svÄr att riskbedöma. VÄra resultat pekar pÄ att extremvÀrdesteorin erbjuder ett intressant alternativ nÀr man önskar att estimera VaR för volatila rÄvaror.

Den svenska lÀnsindelningen hÀrstammar frÄn 1600-talet och fÄ förÀndringar har skett sedan dess, trots att debatten varit hÀftig. Krav pÄ förÀndringar av lÀnsindelningarna har ofta stÀllts, ofta med ansprÄk pÄ att göra dessa större. Ett stort antal statliga utredningar har under Ärens lopp behandlat frÄgan. Jag har i denna uppsats undersökt fem statliga utredningar under 1990- och 2000-talet, dels utifrÄn vilka förslag man kommit med, dels hur medborgarnas möjlighet till effektivt beslutsfattande och systemens kapacitet att tillgodose medborgarnas önskemÄl har behandlats i utredningarna. Med hjÀlp av Robert A.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva patienter och anhörigas erfarenheter av det dagliga livet med gastrostomi.Metod: En systematisk litteraturstudie anvÀndes som metod.  Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar identifierades; sex av dessa var kvalitativa och en var kvantitativ. En innehÄllsanalys utfördes för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat.Resultat: Patienter och anhöriga saknar adekvata kunskaper initialt i gastrostomibehandlingen. Patienter och anhöriga upplever Àven att kunskaper om gastrostomi saknas hos sjuksköterska och dietist efter sjukhusvistelse.

Vad innebÀr det för företag att vara socialt ansvarstagande? Det Àr en frÄga som studenter, akademiker och utövare lÀnge har försökt att besvara. Definitionerna Àr mÄnga och skiljer sig Ät, och trots att vissa empiriska studier har gjorts inom det hÀr omrÄdet Àr CSR ett Àmne som i större utstrÀckning har debatterats Àn undersökts. SÄledes kan en djupare förstÄelse skapas genom att empiriskt undersöka Àmnet utifrÄn företagens behov och motiv. I denna studie har avsikten dÀrför varit att behandla just företagens instÀllning till och anvÀndande av CSR.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den gudsbild som framkommer i texter skrivna av Àrkebiskop emeritus Desmond Tutu. De texter som behandlats Àr tillkomna mellan Är 1976 och 2010 och hÀrstammar frÄn sÄ vÀl böcker som brev, artiklar, tal, intervjuer samt predikningar. Uppsatsen Àr genomförd i form av en kvalitativ litteraturstudie. I resultatet framkommer att Tutu representerar en gudsförstÄelse dÀr Gud framför allt stÄr för kÀrlek, befrielse, seger och försoning. Tutus Gud uppmanar till vÀrldsligt engagemang och agerar i historiska och politiska situationer. Den Gud som Tutu talar för Àr en Gud som tar stÀllning för de förtryckta och som Àven har en sÀrskild kÀrlek och omsorg för syndaren.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nÀtgemenskap som bland annat Àgnar sig Ät att Äterskapa historiska klÀder. Gruppen heter Vi som syr medeltidsklÀder och Äterfinns pÄ Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen bestÄr av en konstruktivistisk syn pÄ autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier. Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och stÄr högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar ocksÄ att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner pÄverkar konstruktionen av det autentiska Àven hÀr.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att identifiera exempel dÄ datorgrafik har visualiserat historien och diskutera vilken effekt datorgrafik har pÄ museum. Inledningen presenterar varierande hot frÄn mÀnniska och natur mot arkeologiska lÀmningar och motivationen att bevara samt fördelar med att ha en 3D modell. NÀsta kapitel ser tillbaka pÄ uppkomsten av datorgrafik och bakgrunden till museer och vad besökare tycker samt Àr ute efter vid besök av dessa. DÀrefter redogörs metoderna med vilka denna studie bedrivits för att sedan skildra teknikerna genom hela arbetsprocessen för att öka förstÄelsen för icke sakkunniga. Den lÀngre delen spaltar upp exempel pÄ fullbordade projekt; vad som Àr unikt i varje fall och vilka lÀrdomar som framkommit.

I takt med att industrisamhÀllets fabriker tystnar övergÄr vi till ett informationssamhÀlle dÀr rÄvarorna Àr idéer som förÀdlas till upplevelser. Samtida diskursiva skeenden som ett förpackande av och en estetisering kring Àldre miljöer kan förklara den förvirring som rÄder kring vad som egentligen Àr autentiskt. Begreppet autenticitet Àr i sig dock lika förvirrande. Genom att vÀnda bort blicken frÄn mÀnniskors anvÀndning av begreppet per se och istÀllet undersöka de kvaliteter som relaterar till begreppet, möjliggörs ett perspektiv för att förstÄ kreativa processer, utveckling av idéer, vÀrderingar, trosförestÀllningar och mÄlsÀttningar. Upplevelseindustrin kan dÄ förknippas med andra former av utbyten Àn ekonomiska transaktioner, dÀribland kreativ utveckling och existentiella kÀnslor av att vara med i ett större sammanhang.

I det hÀr arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder Àr mycket omfattande i bÄda straffrÀtter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten. Jag valde detta Àmne för att fÄ insikt i och förstÄelse för nödvÀrnsrÀtten i tvÄ lÀnder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrÀtt, som bygger pÄ straffrÀtten i tyska och engelska kolonialmakter, pÄverkar olikheten. Brottet definieras i bÄda straffrÀtter.

Sveriges landskap har en lÄng historia som gÄr hela vÀgen tillbaka till forntiden. Fram till 1600-talet verkade landskapen som egna riken i landet Sverige. Landskapen hade en egen kung och följde egna lagar. NÀr lÀnen bildades och övertog rÀtten att bestÀmma lokalt, förlorade landskapen sin egentliga funktion. Trots det lever landskapen kvar i bland annat hantverk, symboler och dialekter.

Arbetet har som ambition att försöka belysa VISK-projektets (VÀrlden i skolan) betydelse för undervisningen i globala frÄgor. Jag har ocksÄ undersökt hur olika ÀmneslÀrare, som deltagit i projektet, har anvÀnt sina erfarenheter i sin undervisning. Resultatet av min undersökning visar att lÀrarna har blivit mer medvetna om att det internationella-, det historiska-, det etiska- och miljöperspektiven ska prÀgla undervisningen. Arbetet med globala frÄgor genom de fyra perspektiven pÄgÄr stÀndigt i dagens skola och Àr alltsÄ inget nytt. Men genom arbetet i projektet VISK, har detta blivit tydligare för de lÀrare som ingÄtt i projektgruppen.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka genom hermeneutisk analysprocess hur fornnordisk mytologi, samhĂ€lle och kultur har inspirerat The Elder Scrolls V: Skyrim. Uppsatsen börjar med en övergripande genomgĂ„ng av den historiska epok som kallas för vikingatiden. HĂ€r fĂ„r lĂ€saren en inblick i vikingarnas vardag, som innefattade jordbruk, handel och sjöröveri. Även samhĂ€llets uppbyggnad och dess klassindelningar nĂ€mns för att lĂ€saren skall fĂ„ lite av den generella kunskap som behövs för att följa med i analysen som denna uppsats baseras pĂ„. Även grundlĂ€ggande beskrivning av den religiösa kulten tas upp och ett antal av gudarna beskrivs.

Syftet med studien var att öka kunskapen kring hur företag genom annonsens uppbyggnad kan pÄverka sin image. En kvalitativ studie har genomförts genom insamling av primÀrdata. Annonser frÄn tre företag valdes ut, varpÄ semistrukturerade intervjuer genomfördes med sÄvÀl företrÀdare för företagen som sexton respondenter. Studien visar att konsumenters tidigare kunskap och erfarenheter pÄverkar deras utvÀrdering av annonser. Annonser som uppfattas som mainstream kan bÄde vara nÄgot positivt och negativt.

Det hÀr Àr en jÀmförande studie av tvÄ skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar pÄ bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lÀrare uppfattar förhÄllandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn dÀr det gÄr att göra bedömningar utifrÄn strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som krÀver tolkningar. Elevers och lÀrares syn pÄ kunskap Àr lika inom de bÄda systemen.