Sökresultat:
1109 Uppsatser om Historiska miljöer - Sida 64 av 74
FörÀndrad markanvÀndning vid biodrivmedelsproduktion : en empirisk undersökning av svenskproducerade biodrivmedels pÄverkan pÄ Äkermarkens anvÀndning
Increasing the use of biofuels is an important part of achieving the EU?s target of 10 percent
renewable energy in the transport sector. However, the competition between biofuels and food
production is an ongoing concern. Also, several studies have indicated a significantly higher
climate impact than was earlier estimated, due to emissions from land use.
In Sweden, both the use and production of biofuels from crops have increased substantially
during the last decade. The purpose of this project is first to present an overview of the Swedish
land use in all sectors.
?Serberna sÀger att vi Àr turkar, men det Àr dom som Àr turkar?. En kvalitativ studie om flyktingskap, integration och trauma
Ă
r 1991 utbröt inbördeskriget i forna Jugoslavien. Kriget pÄgick fram till 1995. Följderna blev mÄnga civila offer, separerade familjer och hundratusentals flyktingar. Till Sverige kom under och efter kriget flyktingar frÄn bland annat Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Serbien. MÄnga av flyktingarna var kraftigt traumatiserade av kriget i hemlandet.
Postoperativ mobilisering vid nedre bukkirurgi : hjÀlpmedel och deras möjliga förbÀttringar
Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över vÀrlden och mÄnga företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebÀr att arbetsförhÄllanden för mÄnga arbetstagare pÄverkas och konsekvenserna för dem Àr inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts pÄ STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhÄllanden och hÀlsa pÄverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns dÀrför ett behov av att kunna mÀta eller uppskatta om nÄgon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartlÀggning av metoder som anvÀnts för att göra detta.UtifrÄn dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanstÀlla metoder som anvÀnts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle ocksÄ testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjÀlp av intervjuguiden och i vilken omfattning den tÀckte in de omrÄden som kommit fram i litteraturstudien.
Erosion vid dagvattendammar : litteratur- och fallstudie om erosionsskydd
Köpenhamns cykelvÀgnÀt har anor sÄ lÄngt som 100 Är tillbaka i tiden och pÄ 1980-talet genomförde stadens cyklister stora demonstrationer för att fÄ politikers och planerares uppmÀrksamhet, som man ansÄg hade förlorat fokus pÄ cykeln i planeringen (Jensen, muntligen, 2011-05-02). I detta arbete presenteras siffror som visar att det idag Àr fler Àn en tredjedel av Köpenhamns invÄnare som cyklar till och frÄn sitt dagliga arbete. Köpenhamns kommun vill öka det antalet och mÄlet idag Àr att bli vÀrldens bÀsta cykelstad Är 2015 (Köpenhamns kommun 2007). För snart tio Är sedan upprÀttade man pÄ Köpenhamns kommun ett dokument, Cycle Policy 2002-2012, innehÄllandes mÄl för att förbÀttra förhÄllanden för stadens cyklister till Är 2012. Detta dokument har studerats nÀrmre i denna uppsats.Som blivande landskapsarkitekt blir jag nyfiken pÄ hur de gÄtt till vÀga.
Inre bilder. Kan de pÄverkas av text- och bildsamtal?
Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om text- och bildsamtal kan vara ett sÀtt att frÀmja förmÄgan att skapa inre bilder och vilken roll dialogen spelar i detta sammanhang.Teori: Arbetet utgÄr frÄn socio-kulturell teori, dÀr sprÄket och dialogen intar en framtrÀdande roll vid lÀrande och utveckling.Metod:Metoden Àr inspirerad av aktionsforskning. Aktionsforskning innefattar en relation mellan tÀnkandet om och handlandet i praktiken. En grupp av Ätta barn i Äk fyra har en gÄng i veckan haft text- eller bildsamtal, c:a en timme varje gÄng, i Ätta veckor. Samtalen har spelats in pÄ band och renskrivits samma dag. Samtidigt har dagbok skrivits med reflektioner över processen, vilket lett till förÀndring av hur nÀsta samtal skulle utföras.
Intellektuellt kapital : En studie om redovisning av det intellektuella kapitalet
 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.
LÄgkonjunktur - Gynnsamt för antalet offer i trafiken? : En tidsserieanalys över antalet omkomna i trafiken i Sverige
Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste Ärtiondena blivit sÄ cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i mÄnga avseenden inte lÀngre betraktas som en produkt av det mÀnskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mÀnskligheten inte lÀngre kan hoppas pÄ nÄgot bÀttre Àn det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillvÀxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhÄllande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgÄr vi ifrÄn uppfattningen att den liberal-kapitalistiska vÀrldsbilden, liksom alla andra vÀrldsbilder, Àr en kognitiv konstruktion.VÄrt syfte Àr att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna vÀrldsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhÀlleliga bakgrunden till det rÄdande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna vÀrldsbilds legitimitet och parametrar.
Att mÀta lean-utveckling : En sammanstÀllning av metoder för att mÀta utveckling inom lean och en fallstudie pÄ ett företag
Lean produktion (LP) etablerades som begrepp i början av 1990-talet och har sedan dess spridit sig över vÀrlden och mÄnga företag vill i dag arbeta efter konceptet. Detta innebÀr att arbetsförhÄllanden för mÄnga arbetstagare pÄverkas och konsekvenserna för dem Àr inte helt klarlagda. Ett forskningsprojekt har inletts pÄ STH/KTH för att undersöka hur arbetsförhÄllanden och hÀlsa pÄverkas över tid vid införande av LP. I detta projekt fanns dÀrför ett behov av att kunna mÀta eller uppskatta om nÄgon utveckling kan relateras till införandet av LP och en önskan om en kartlÀggning av metoder som anvÀnts för att göra detta.UtifrÄn dessa behov blev syftet med föreliggande arbete att genom en litteraturstudie undersöka och sammanstÀlla metoder som anvÀnts för att göra en bedömning eller skattning av ett företags utveckling inom lean. En intervjuguide skulle ocksÄ testas gentemot resultatet av studien för att undersöka om effekter av en lean-implementering kunde synliggöras med hjÀlp av intervjuguiden och i vilken omfattning den tÀckte in de omrÄden som kommit fram i litteraturstudien.
"LikvÀrdighet, hur menar du?" : En diskursanalys av ett flitigt anvÀnt begrepp i skolans vÀrld.
Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste Ärtiondena blivit sÄ cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i mÄnga avseenden inte lÀngre betraktas som en produkt av det mÀnskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mÀnskligheten inte lÀngre kan hoppas pÄ nÄgot bÀttre Àn det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillvÀxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhÄllande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgÄr vi ifrÄn uppfattningen att den liberal-kapitalistiska vÀrldsbilden, liksom alla andra vÀrldsbilder, Àr en kognitiv konstruktion.VÄrt syfte Àr att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna vÀrldsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhÀlleliga bakgrunden till det rÄdande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna vÀrldsbilds legitimitet och parametrar.
Kulturarv och identitet. Vilken roll spelar kulturarvet och dess betydelse för identitetsskapande i gymnasial historieundervisning?
SyfteStudien syftar till att undersöka vilken roll kulturarvet spelar samt dess betydelse för identitetsskapande i gymnasial historieundervisningen. För att nÄ undersökningens syfte kommer historielÀrarnas perspektiv pÄ temat samt deras erfarenhet i arbetet med kulturarv att analyseras. Undersökningen Àr avgrÀnsad till gymnasieskolor i VÀstsverige, huvudsakligen i Kungsbackas och Göteborgs kommuner. Ytterligare ett syfte med uppsatsen Àr att föreslÄ möjliga aktiviteter och genomförbara projekt för att belysa kulturarvet i gymnasieskolan.TeoriI uppsatsen betraktas skolan och det pedagogiska perspektivet samt lÀrandet och bildning utifrÄn en sociokulturell synvinkel. Enligt det sociokulturella perspektivet har interaktionen med den nÀrliggande miljön en fundamental roll i mÀnniskors utveckling och identitetsskapande.
Naturgiven ordning eller ideologisk konstruktion? : Ett försök till dekonstruktion av det liberal?kapitalitiska systemet
Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste Ärtiondena blivit sÄ cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i mÄnga avseenden inte lÀngre betraktas som en produkt av det mÀnskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mÀnskligheten inte lÀngre kan hoppas pÄ nÄgot bÀttre Àn det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillvÀxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhÄllande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgÄr vi ifrÄn uppfattningen att den liberal-kapitalistiska vÀrldsbilden, liksom alla andra vÀrldsbilder, Àr en kognitiv konstruktion.VÄrt syfte Àr att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna vÀrldsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhÀlleliga bakgrunden till det rÄdande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna vÀrldsbilds legitimitet och parametrar.
Investeringsprocessen : en fallstudie av Driconeq AB
Investeringsprocessen i Driconeq AB Ă€r en dynamisk och i mĂ„nga avseenden spĂ€nnande process som vi har undersökt med stort intresse. Vi valde att med en kvalitativ metod och induktiv ansats utföra en fallstudie av Driconeq AB. Detta dĂ„ vi ville göra en explorativ undersökning pĂ„ djupet snarare Ă€n att undersöka generella fenomen. Driconeq AB Ă€r enligt sig sjĂ€lva - ett företag med goda ekonomiska och marknadsmĂ€ssiga förutsĂ€ttningar.Ăgarstrukturen i företaget dĂ€r sex av sju lika stora Ă€gare arbetar inom företaget leder till förenklade beslutsprocesser och nĂ€rhet till produktionen, vilket verkar vara en fördel. Vid intervju med Ekonomichef Per Eriksson framgick att just nĂ€rheten till produktionen var en stor bidragande orsak till anvĂ€ndandet av pay-off kalkyler eftersom ledningen Ă€r mer insatta i hur produktionen ?pĂ„ golvet? ser ut.
Gy11 ? FörstÀrkning av skolans sorteringsfunktion? : En studie om ungdomars gymnasieval efter 2011 Ärs gymnasiereform.
 Hösten 2011 infördes en ny gymnasiereform i Sverige (GY11) och förutsÀttningarna pÄ gymnasienivÄ förÀndrades. Eleverna ska nu vÀlja mot en yrkesförberedande eller studieförberedande examen redan i Ärskurs nio. De gemensamma kÀrnÀmnena har minskat, möjligheter att lÀsa in högskolebehörighet pÄ yrkesförberedande program har förÀndrats och det har tillkommit tvÄ nya examensformer. Skolan har, i Sverige, under de senaste tvÄ seklerna förÀndrats, bÄde inom organisationen och gentemot samhÀllsförÀndringar. Skolan har under Ären haft mÄnga olika uppdrag, bland annat som kunskapsförmedlare, förvaringsplats och producent av arbetskraft.
MÀtning av kundlönsamhet : sammanstÀllning av en lönsamhetsmodell
FörÀndringar i företags verksamhet och i omvÀrlden har lett till att det blir allt viktigare för företag att fokusera pÄ och vÄrda sina kundrelationer. Det Àr dÀrför av stor betydelse att företag satsar pÄ ?rÀtt? kunder, det vill sÀga de kunder som Àr lönsamma för företaget. Problem som kan uppkomma om företag inte Àr medvetna om kundernas vÀrde Àr att resurser kan missallokeras och för mycket pengar kan lÀggas pÄ olönsamma kunder. Trots detta Àr det i dagslÀget mÄnga företag som inte berÀknar sina kunders lönsamhet.
Metoder att förhindra vargangrepp pÄ fÄr i vargtÀta omrÄden
FrÄn att ha varit helt utrotade i Sverige har vargen Äterigen funnit vÀgar in i landet och
etablerat en ny svensk vargstam. Vargangrepp pÄ fÄr blir ett allt större problem i och
med det vÀxande antalet vargar i Sverige. Problemen mellan mÀnniska och varg har
pÄverkats av historiska och ekonomiska hÀndelser. Den frÀmsta orsaken till att konflikt
uppstÄr mellan mÀnniska och varg Àr vargarnas predation pÄ mÀnniskans tamdjur.
I en litteraturstudie har vi sammanstÀllt vilka metoder som finns att tillgÄ och som
fÄrÀgare anvÀnda sig av för att förhindra vargangrepp pÄ fÄr. Vilken metod som anvÀnds
beror bland annat pÄ fÄrbesÀttningens storlek, betesmarkens storlek samt betesmarkens
utseende men Àven vargtÀtheten i omrÄdet.
NÄgra metoder som anvÀnds för att förebygga vargattacker pÄ fÄr Àr bland annat olika
sorters stÀngsel, boskapsvaktande hundar, ökad tillsyn, skyddshalsband samt sambete
med nötkreatur eller annan art sÄsom hÀst och lama.