Titel: Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets återkomst.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Ulrika Lundmark & Violeta JonssonHandledare: Lars EkstrandDatum: 2011 ? 05Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa det karismatiska ledarskapets former samt diskutera förutsättningarna för dess återkomst. Vi kommer också att diskutera dess för- och nackdelar. Mer specifikt söks svar på frågorna: Vilken är definitionen av framtidens karismatiska ledare? Hur ser ledarskapsidealet ut och varför? Finns det någon framtid för den karismatiske ledaren?Metod: Med hjälp av historiska exempel sökte vi efter det karismatiska ledarskapets särdrag.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera processbegreppens utveckling och dess praktiska användning idag. Metod: Studiens angreppssätt är hermeneutiskt och systemteoretiskt abduktivt och dess metod kvalitativ. Det bör förtydligas att den historiska utvecklingen är ett första empiriskt kapitel vilket följs av en teoretisk referensram. Ytterliggare ett empiriskt kapitel följer sedan som beskriver den praktiska användningen av processbegreppet. Detta visar även på vandringen mellan teori och empiri.

I uppsatsen undersöks hur fyra biografiförfattare skildrar Coco Chanels liv genom respektives val av de områden, händelser och attribut som de valt att belysa. Teorierna utgår ifrån Burkes fabrikationsprocess som innebär att fabrikation och mytologisering ofta kan förekomma vid historiska återberättande av personer och händelser. Dessa tillsammans med författarens personliga intressen kan skapa olika versioner av en persons öde. Yvonne Hirdmans tes om att kvinnor, i historiska sammanhang beskrivs på ett särskilt vis används också. Och sist Hermansson Adlers tanke om att det är nästan enbart kvinnor från de högre klasserna som är av intresse.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om geografilärarna som undervisar under grundskolans senare årskurser är behöriga och tagit del av den nationella kursplanen för skolämnet geografi samt om geografilärarna följer kursplanen och hur mycket de låter läroböckerna styra undervisningen.Genom en enkätundersökning undersöktes vilka större moment geografilärarna undervisade om ute på skolorna. Undersökningen drabbades av ett stort bortfall men är ändå vägledande då respondenternas svar är lika varandra. Undersökningen visar att det läggs mindre vikt och tid på de delar av kursplanen som behandlar att eleven skall kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap genom kartjämförelser och att göra egna analyser av olika områden och förhållanden med egna kartor, texter etc..

Uppsatsen är en empirisk studie med en kvantitativ undersökning. Uppsatsen fokuserar på varifrån elever på gymnasiet får sitt historiemedvetande samt hur de värderar de historiska kunskaper som förmedlas av skolan. Den teoretiska delen innehåller litteratur som rör historiedidaktik med fokusering på historiemedvetande samt historieidentitet. Undersökningens resultat har jämförts med två andra studier som rör ungdomars uppfattning av ämnet historia. Den empiriska delen har sin grund i en enkätundersökning som gjordes i tre gymnasieklasser med inriktning på samhällskunskap.

I dagens finansiella marknad utsätts de finansiella aktörerna för risk på sin strävan efter lönsamhet. Balansgången mellan att maximera verksamheten och risk har öppnat ögonen och ökat medvetenheten om behovet av att utvidga sina krav på att täcka upp kapital.Efterfrågan på snabba, pedagogiska och säkra sätt att lätt kunna beräkna risk har därför snabbt ökat. Under de senaste åren har det därför blivit allt populärare att använda sig av riskmåttet ?Value at Risk? vilket kan definieras som; ?En portföljs maximala värdeminskning med en viss sannolikhet inom en viss tidsperiod? Jag har valt att göra en jämförelse mellan de två vanligaste modellerna som används för att räkna fram Value at Risk, Historisk simulering och Varians-/kovarians-metoden. De två modellerna kommer att testas mot tre olika tillgångar, guld, valutakurs Sek/£ samt aktieindex.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka och beskriva historiska fakta inom hårets och frisöryrkets område. Vi ansåg att det saknades ett historiskt underlag i undervisningen på gymnasieskolans frisörutbildning vilket vi bl a upptäckt i samband med vår egen undervisning under våra praktikperioder på lärarutbildningen. Eftersom vi är av den bestämda uppfattningen att det är viktigt för eleverna att ha fördjupade kunskaper om håret och yrkets historia för att därigenom få insikt i och förståelse för de förändringar som sker inom frisyrmodet och av frisöryrket och dess organisationer i nutiden. För vår studie har vi valt att utgå från tidigare forskning, litteratur och Internetkällor. Resultatet av vad vi gjort och sammanställt ligger väl i linje med det tänkte undervisningsmaterial som varit vår utgångspunkt vid arbetets början och vi har fångat de betydelsefulla historiska fakta om håret och frisöryrkets framväxt till ett samlat dokument som varit vårt mål. Tanken är att både som lärare och elev ska kunna använda undersökningens resultat i undervisningen.

Denna studie behandlar det historiska datorspelet Europa Universalis III utifrån en bildanalys. Vår avsikt med arbetet var att undersöka genuskonstruktioner samt se vilken typ av historiebruk som kommer till uttryck genom den västerländska historiekulturen i spelet. I vår bildanalys har vi använt oss av Eva Blomberg och Knut Kjeldstadli. Det vi har kommit fram till är att Europa Universalis III till största del använder sig av historiska markörer och igenkänningsprincipen samt att spelet är ett uttryck för det kommersiella historiebruket. Vidare har vi funnit att datorspelsskaparna genom det kommersiella historiebruket dragit nytta av den västerländska historiekulturen för att göra ekonomiska vinster och locka spelare.

Syftet med den här uppsatsen är att koppla samman teorin kring historiemedvetande med ett genusperspektiv på historien. Joan Wallach Scotts olika kategorier av framställning inom kvinnohistorien används för att se hur kvinnohistoria framställs i två av Sveriges mest använda böcker för A-kursen i historia på gymnasiet. Därefter analyseras resultatet utifrån teorin kring historiemedvetandet och Per Eliassons tankar kring hur detta kan fördjupas. Resultatet av analysen av de läroböcker som här har granskats, är att de har mycket brister ifråga om genusdiskussion. De mest framträdande dragen i läroböckerna är att kvinnohistoria antingen osynliggörs eller framställs i en så kallad her-story. Det sistnämnda betyder att kvinnohistoria finns med som ett tillägg till den traditionella historiska berättelsen och inte är en naturlig del av den.

Hasan di Tiro och organisationen Acheh Sumatra National Liberation Front (ASNLF) har varit den drivande kraften i kampen för ett självständigt Acheh, som sedan 1949 varit en del av Indonesien. Deras främsta argument är att när den forna nederländska kolonin upplöstes överläts Acheh till den konstruerade nationen Indonesien, ett land utan några som helst historiska eller kulturella band med Acheh. Syftet med denna uppsats är att utföra en narrativanalys på den dagbok Hasan di Tiro skrev 1976-79 mitt under den pågående frihetskampen. Vi analyserar vilka kognitiva och ideologiska uppfattningar som ligger till grund för konstruktionen av en achehnesisk fiendebild, samt hur di Tiro refererar till Indonesien som "den Andre" i sin narrativa diskurs. Vår analys visar att fiendebilden om Indonesien bygger på en stark förankring i Achehs historiska uppfattning från kolonialtiden, samt på ett resonemang där fienden avhumaniseras och sätts i en underlägsen position i kontrast till den egna identiteten..

Utredning av LKAB, avdelning Yttre Miljö´s nuvarande miljödatasystem med Paradox, Miljö-Flex etc. Introduktion av GIS, samt hur det kan utnyttjas i avdelningens miljöarbete. En jämförelse av de ledande GIS-programvarorna gjordes, samt kostnader för dessa redovisades. Utifrån intervjuerna med personalen gjordes en behovsinventering. Bristerna med det nuvarande systemet kartlades, liksom vilka behov och förväntningar som fanns vid ett byte till ett nytt miljödatasystem.

Begreppet historiemedvetande har länge varit en del av ämnesplanen för historia, men inte förrän 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det är ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvärld, sin historia samt ålägga perspektiv på framtiden. Men det är samtidigt problematiskt eftersom det är motsägelsefullt och svårtolkat. Därför är syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att använda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att använda film med historiskt tema är inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan återge de historiska händelserna exakt som det var.

Mitt examensarbete utgår från mina praktiska erfarenheter av att använda bilder i historieundervisningen. I arbetet analyserar och utvärderar jag mina erfarenheter ur ett historiedidaktiskt perspektiv. Mitt empiriska material utgörs dels av elevernas skriftliga berättelser och tolkningar av bilder, dels mina nerskrivna reflektioner ur VFU-dagboken är mina direkta erfarenheter och upplevelser av metoden åskådliggörs och dels av en enkät där eleverna ger sin syn på undervisningssättet i vilket historiska bilder har en central roll. Detta empiriska material ligger till grund för uppsatsens analys och diskussion. Jag beskriver även de teorier som ligger till grund för hur vi uppfattar bilder och historiska budskap ? bland annat receptionsteori samt vad som ligger i begreppet palimpsestisk historisk medvetenhet.

Begreppet historiemedvetande har länge varit en del av ämnesplanen för historia, men inte förrän 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det är ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvärld, sin historia samt ålägga perspektiv på framtiden. Men det är samtidigt problematiskt eftersom det är motsägelsefullt och svårtolkat. Därför är syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att använda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att använda film med historiskt tema är inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan återge de historiska händelserna exakt som det var.

Syftet med denna undersökning var att genom en jämförelse mellan originalet och nyinspelningen av filmen The Hills Have Eyes (1977 av Wes Craven, 2006 av Alexandre Aja) analysera filmiska representationer av monstrositet. Undersökningen vilade på föreställningen att det monstruösa som en filmisk framställning är beroende av en tolkning som resulterar i en upplevelse av monstrositet, och att denna tolkning är knuten till en social verklighet som ser olika ut i olika historiska skeden. Teoretiska utgångspunkter skapades med förankring i Foucaults idéer kring diskurser, men även i Ulrich Becks beskrivning av risksamhället samt Anthony Giddens och Zygmunt Baumans tänkande beträffande modernitetens villkor. Undersökningen genomfördes som en innehållsanalys som utgick ifrån att välja undersökningsobjekt och att definiera vad undersökningen skulle fokusera på, varpå objekten observerades, observationerna kategoriserades, kategorierna analyserades och resultatet sammanställdes i en rapport. Arbetet ledde fram till tre övergripande slutsatser: 1.