Sökresultat:
1770 Uppsatser om Historisk undersökning - Sida 21 av 118
Svenskarnas parti och rÀtten att demonstrera : En topikanalys av debatten
I dag arbetar lÀrare i grundskolan med en lÀroplan som ska utveckla elevernas fÀrdighetskunskaper. En sÄdan fÀrdighet i Àmnet historia Àr kausalitet. Kausalitetsbegreppet Àr fundamentalt i historieÀmnet dÄ begreppet bland annat innehÄller förstÄelsen för historiska samband och de faktorer som pÄverkar och skapar de historiska hÀndelserna. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förÀndring och förstÄr historiska samband, för att se hur elevers historiska förstÄelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar frÄn det nationella provet i historia i Ärskurs 6 som anvÀndes 2012/2013 analyserats utifrÄn vad elever identifierar som pÄverkansfaktorer till historisk förÀndring och vilken sambandsförstÄelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstÄ samband utifrÄn den sekventiella förstÄelsen, dÀr orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.
Kalhygge : SkÄpets kÀlla
Mitt examensarbete fra?n Designprogrammet ? ha?llbar utveckling, a?r en under- so?kning av flera dimensioner. Det o?vergripande arbetet a?r ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos inva?nare, kommun och kreato?r. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan na?mnda parterna i skapandet av en ny mo?tes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsomra?de.
V?RDET AV INTERVENTIONER MED DJUR F?R PERSONER MED PSYKISK OH?LSA En systematisk litteraturstudie
Bakgrund Den psykiska oh?lsan i Sverige har ?kat under 2000-talet och v?rdresurserna f?r att
behandla psykisk oh?lsa minskar genom nedsk?rningar inom v?rden p? grund av
l?gkonjunktur och begr?nsningar av statliga medel. Detta s?tter stora krav p? att den
psykiatriska v?rden som ges ska kunna behandla s? m?nga som m?jligt med s? f?
medel som m?jligt. Tidigare forskning har identifierat flera f?rdelar och positiva
h?lsoeffekter med naturbaserade interventioner.
Aktieindexobligationer : För vem Àr aktieindexobligationer en passande investering?
Bakgrund: Sedan introduktionen i början av 1990-talet har utvecklingen av volymen nyemitterade aktieindexobligationerna totalt sett varit positiv vilket tyder pÄ att produkten blivit en populÀr sparform hos svenskar. Detta tillsammans med det faktum att det finns fÄ studier gjorda kring aktieindexobligationer som sparform dÀr ett större perspektiv tas i beaktande gör Àmnet intressant att studera.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och analysera för vilka privata investerare aktieindexobligationer passar som sparform ur ett livscykelperspektiv med utgÄngspunkt i (i) bransch- och rÄdgivningspraxis, (ii) finansiell riskhanteringsteori med fokus pÄ portföljvalsteori och (iii) historisk data avseende risk och avkastning.Genomförande: Studien har genomförts med hjÀlp av att intervjua privatrÄdgivare, kapitalrÄdgivare och personer som arbetar med strukturerade produkter pÄ storbanker och hos mindre finansiella aktörer. Fem stereotyper har anvÀnts som diskussionsunderlag vid intervjuerna. För att kunna föra en djupare analys kring produkten som sparform för privata investerare har en portföljoptimering genomförts för att ta historisk data gÀllande risk och avkastning i beaktande.Slutsats: Studien faststÀller att produkten passar privata investerare som befinner sig i den senare delen av konsolideringsfasen och inte Àr de mest riskbenÀgna. Studien visar att det frÀmst Àr kredit- och marknadsrisken som Àr kopplade till aktieindexobligationer samtidigt som risken i produkten bedöms som lÄg.
Osmoreglera mera - Phaseolus vulgaris under torka. Genotypiska skillnader i osmoreglering som anpassning till torka hos vanlig b?na.
Torka ?r en av de st?rsta begr?nsande faktorerna f?r jordbruksproduktion globalt och med klimatf?r?ndringarna f?rv?ntas b?de f?rekomst och intensitet av torka ?ka. Detta utg?r ett v?xande hot mot livsmedelss?kerhet samtidigt som ?kade krav st?lls p? livsmedelsproduktionen i takt med jordens v?xande befolkning. Den vanliga b?nan (Phaseolus vulgaris) ?r en vidspridd n?ringsk?lla med m?nga olika varianter, som rankas som den mest konsumerade b?nan.
Ădebygdsmusik : att grĂ€va dĂ€r man stĂ„r
Mitt examensarbete fra?n Designprogrammet ? ha?llbar utveckling, a?r en under- so?kning av flera dimensioner. Det o?vergripande arbetet a?r ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos inva?nare, kommun och kreato?r. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan na?mnda parterna i skapandet av en ny mo?tes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsomra?de.
Inflationens avtryck i svenska f?retags finansiella rapporter
Bakgrund och Problem: I och med en ?kad inflationstakt st?lls f?retag i Sverige inf?r en
omst?ndighet som de inte har beh?vt hantera p? mer ?n ett decennium. Generellt sett finns en
tradition av l?g inflation v?rlden ?ver vilket har bidragit till att det finns lite fokus p? detta
utifr?n ett redovisningsperspektiv. Stigande inflation inneb?r nya utmaningar vid uppr?ttandet
av finansiella rapporter och ?kar behovet av vissa upplysningar.
Value at Risk : En jÀmförelse mellan VaR-metoder
Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige sÄ mÄste finansiella institutioner berÀkna sin marknadsrisk pÄ sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar pÄ marknadsrisken. De finansiella instituten fÄr anvÀnda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bÀst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrÄn verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som Àr funktionsdugligast.AvgrÀnsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.
Vi tror p? att frig?ra tid till mer v?rdeskapande uppgifter
Syfte: HR-chefer utg?r nyckelakt?rer i utvecklingen av HR-funktionens framtid, en framtid som enligt forskningen inneb?r allt mer digitaliserade HR-processer. D?rav ?mnar denna studie att unders?ka hur HR-chefer, inom privat sektor, organiserar det strategiska arbetet med att digitalisera HR-funktionen samt vilka metoder som HR-chefer anv?nder f?r att m?jligg?ra dessa l?ngsiktiga planer.
Teoretisk inramning: AMO-modellen anv?nds f?r att analysera det empiriska materialet. Modellen beskriver att HR-chefer beh?ver arbeta med metoder kopplat till f?rm?gor, motivation och m?jligheter utifr?n ett digitaliserings perspektiv, f?r att skapa f?ruts?ttningar och m?jligheter till prestation inom HR-funktionen.
Ăga för skrĂ€ck : En studie av hur djurögon kan pĂ„verka karaktĂ€rsdesign ur ett skrĂ€ckperspektiv
Syftet med detta examensarbete var att ta reda pa? vilka typer av djuro?gon applicerade pa? en ma?nsklig karakta?r som kan uppfattas som mer eller mindre skra?mmande. Arbetet grundar sig pa? teorier om fiendedesign i skra?ckspel samt o?gonens anatomi. Sex konceptbilder skapades och anva?ndes till 15 semistrukturerade intervjuer.
Giftoman och Bruddok - GiftermÄl som rit i Den poetiska Eddan och Snorres Edda
I uppsatsen studeras förekomsten av giftermÄl som rit i Den Poetiska Eddan och SnorresEdda, med följande frÄgestÀllning: Hur ser förekomsten av giftermÄl som rit ut i Den poetiskaEddan och Snorres Edda, finns det nÄgon skillnad mellan verken? Metoden Àr en textanalys ihistorisk kontext, dÀr analysverktygen bestÄr av nyckelord. Uppsatsen avser en breddning avbegreppet giftermÄl med hjÀlp av följande nyckelord: giftermÄl/bröllop, Àktenskap/Àkta,fria/frieri, brud, brudgum, maka/hustru/fru samt make/man. UtifrÄn nyckelorden valdes aktuellacitat frÄn eddorna. I teoridelen sÀtts giftermÄlet in i en teoretisk kontext och grundas dÀr iFiona Bowie och Catherine Bells ritualteorier.
Rosenlunds Äterfunna formtrÀdgÄrd : bilden av en dold anlÀggning frÄn 1700-talet
En tidigare bortglömd park intill Rosenlunds herrgÄrd i Jönköping pÄtrÀffades i samband med en georadarundersökning Är 2010. Cirka 70 centimeter under mark synliggjordes strukturen av en formtrÀdgÄrd som antas vara anlagd i samband med att herrgÄrden uppfördes omkring 1790. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Rosenlunds formtrÀdgÄrd kan ha sett ut. MÄlet Àr att presentera en illustrationsplan som visar anlÀggningens karaktÀr mellan 1700-talets slut och 1800-talet mitt. Grunden för arbetet Àr en historisk undersökning med litteraturstudier, platsbesök, möten med sakkunniga, jÀmförelser med samtida anlÀggningar samt studier av rapporter om Rosenlund.
Parken pÄ BarsebÀcks gods : en historisk dokumentation
Det hÀr kandidatarbetet handlar om BarsebÀcks gods och dess parks historia.
Godset har en historia som strÀcker sig Ànda tillbaka pÄ 1400-talet och kom i familjen Hamiltons Àgor Är 1743, köparen var Gustaf David Hamilton.
Parken har haft en hel del skepnader under Ärhundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till Är 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men Är 1889 gjordes parken om till den stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var Àven under denna tid som slottet byggdes om.
Jag har sammanstÀllt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl HÄrleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att fÄ ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn pÄ godset samt egna förslag pÄ hur man skulle ha kunnat förbÀttra det.
Den Engelska lustparken tog sin form i England i början pÄ 1700-talet och spred sig över Europa och nÄdde Sverige pÄ 1800-talet.
?Vilken betydelse har Instagram fo?r dig?? : - En kvantitativ underso?kning kring betydelsen av Instagram fo?r kvinnor och ma?n i a?ldern 13-30 a?r
AbstractDenna studie har underso?kt fotodelningsapplikationen och det sociala na?tverket Instagram. Syftet med underso?kningen har tva? utga?ngspunkter men kan relateras till varandra. Dels avser studien att underso?ka hur ofta informanterna anva?nder Instagram samt hur stor vikt de tillskriver applikationen som en del av deras liv.
Kreditbedömning i fastighetsbranschen : Vilken information tar fastighetsbolag hÀnsyn till vid kreditbedömning av aktiebolag som hyresgÀster?
SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur fastighetsbolag vÀrderar historisk ekonomiskinformation och information frÄn kompletterande kÀllor vid kreditbedömning av aktiebolagsom hyresgÀster. UtgÄngspunkten för studien var att de pÄ grund av den komplexakreditgivningen fastighetsbolagen har, sÄ mÄste de ta hÀnsyn till en rad faktorer. Förutom attta hÀnsyn till historisk ekonomisk information, sÄ bör fastighetsbolagen Àven ta hÀnsyn tillickefinansiella kÀllor som t.ex. hyresgÀstens affÀrsidé och hyresgÀstens kompetens somföretagsledare. Vi ville Àven undersöka om det fanns upparbetade rutiner förkreditbedömningen och om fastighetsbolagen gjorde skillnad vid kreditbedömningen avnystartade och etablerade företag.