Sök:

Sökresultat:

878 Uppsatser om Historisk trädgćrd - Sida 52 av 59

En kvantitativ studie om kapitalstrukturen i tvÄ branscher med olika risknivÄ ? efter första verksamhetsÄret : JÀmförelse mellan bolag ifastighet- och tillverkningsbranschen

SammanfattningTitel:En kvantitativ studie om kapitalstrukturen i tvÄ branscher med olika risknivÄ ? efter första verksamhetsÄret.-JÀmförelse mellan bolag i fastighet- och tillverkningsbranschen.NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Christoffer Blomqvist och Martin HammarstenHandledare:Arne Fagerström och Annika LakeDatum:Maj 2013Nyckelord:Företagsfinansiering, kapitalstruktur, soliditet, soliditet 2, skuldsÀttningsgrad, eget kapital, rÀntebÀrande kapital, risk.Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka kapitalstrukturen i tvÄbranscher med olika risknivÄ, för att sedan jÀmföra branscherna och undersöka om kapitalstrukturen skiljer sig Ät mellan dem. Studien undersöker Àven faktorer som pÄverkar företagens val av kapitalstruktur i de bÄda branscherna.Metod:Uppsatsen har sin grund inom det vetenskapliga ÀmnesomrÄdet företagsfinansiering. Studien har genom en kvantitativ metod utfört en dokumentstudie i databasen retriever, dÀr siffror och nyckeltal har hÀmtats genom Ärsredovisningar frÄn bolag inom studiens tvÄ branscher. Resultaten frÄn dokumentstudien har kopplats till innehÄllet i studiensreferensram och sedan analyserats för att komma fram till en slutsats.Resultat och slutsatser:Resultaten frÄn denna studie visar att branschen för uthyrning av fastigheter har en kapitalstruktur som Àr betydligt mer viktad Ät belÄning gentemot branschen för tillverkning av maskiner/maskindelar, efter första verksamhetsÄret.

Upptagningskvalité pÄ sockerbetor :

Sockerbetsodlingen i Sverige stÄr inför stora förÀndringar. Europeiska Unionen kommer i juli 2006 att införa en ny marknadsordning för socker som innebÀr sÀnkta betpriser pÄ cirka 44 % i Sverige. Lönsamheten i odlingen kommer att minska drastiskt. För att bibehÄlla lönsamheten i odlingen krÀvs sÀnkta kostnader och ökade skördar. SBU startade 2003 ett projekt, Team 20/20 som syftar till att höja avkastningen i sockerbetsodlingen och sÀnka kostnaderna.

Genus, kön och sexualitet. En kvalitativ studie i en ungdomsgrupp.

Varför klÀr sig somliga unga mÀn i klÀder som traditionellt anses feminina, anvÀnder make up och bÀr hÄret i smÄ tofsar i alla möjliga fÀrger? Varför Àgnar sig somliga ungdomar Ät samkönat hÄngel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad Àr det som gör att de vÀljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för vÄld pÄ grund av detta? Dessa frÄgor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta Àr en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser pÄ genusidentitet och sexualitet för att försöka förstÄ dess betydelse i konstruerandet av sjÀlvidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra Är.

Ett attraktivt Söder : stadsförnyelse i Helsingborg

Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och fysisk forms betydelse för denna. Först görs nÄgra allmÀnna reflektioner om attraktivitet samt en genomgÄng av olika aspekter av attraktivitet. DÀrefter görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet bestÄr i. Avslutningsvis dras nÄgra allmÀnna slutsatser. DÀrefter tillÀmpas pÄ Söder det som framkommit i den generella kunskapsöversikten.

Kreditgivning och ekonomisk kris - om nystartade företag ur bankens perspektiv

Nyföretagandet Àr viktigt för förnyelsen av nÀringslivet, men en stor del av de nya företagen gÄr i konkurs inom ett par Är. Som en följd av den höga risken med finansiering av sÄdana bolag mÄste kreditgivarna göra en noggrann bedömning av det tilltÀnkta företagets potential. DÄ ingen historisk information finns tillgÀnglig mÄste kreditgivaren hitta andra vÀgar att bedöma kreditrisken. Att kreditgivaren sedan har en god uppföljning av beviljade krediter Àr ett sÀtt att förmÄ de nya företagen att överleva den första svÄra tiden, dÄ varningssignaler pÄ sÄ sÀtt upptÀcks i ett tidigt skede. Vi har med anledning av ovanstÄende funnit det intressant att undersöka hur kreditgivaren arbetar med nystartade företag. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur kreditgivare agerar nÀr det gÀller finansiering av nystartade företag samt föra en diskussion kring hur kreditgivaren kan förbÀttra sin identifiering och uppföljning av varningssignaler.

Leder Aktiv Avkastning till Aktiv Risk? : PÄverkas svenska aktiefonders risktagande av historisk avkastning

Den svenska fondmarkanden har haft en enorm utveckling de senaste tio Ären med en kraftigt ökad fondförmögenhet och en börs med bÄde signifikanta upp- och nedgÄngar. Den höga volatiliteten pÄ marknaden föranleder att bÄde fonderna och deras förvaltare bör analyseras noga, bland annat för att analysera hur fonderna hanterar aktiv avkastning. Ett omrÄde som Àr specifikt intressant att studera i relation till avkastning Àr hur förvaltare Àndrar sin risk som en direkt effekt av förvaltarens prestation. Sambandet antas vara kopplat till hur förvaltare blir kompenserade samt hur fondinvesterare agerar i olika avkastningssituationer. Tidigare studier frÄn den amerikanska marknaden visar pÄ att nÀr en fond presterar relativt sÀtt ?dÄligt? och avviker negativt frÄn sitt jÀmförelseindex riskerar förvaltaren inte nÄgot personligen.

Vilka variabler har ett samband med aktiekursutvecklingen för nyintroducerade företag pÄ börsen? - En studie av nyintroducerade företag pÄ Stockholmsbörsens A- och O-lista mellan Ären 2000 och 2005

Antalet börsintroduktioner pÄ Stockholmsbörsen har varierat under de senaste Ären. 37 bolag valde att börsnoteras pÄ Stockholmsbörsens A- och O-lista mellan Ären 2000 och 2005, men endast ett fÄtal av dessa hade en positiv aktiekursutveckling under första Äret. Anledningen till att vissa företag blir framgÄngsrika medan andra lyckas mindre bra Àr dock inte sjÀlvklar. Utmaningen Àr att finna vilka dessa faktorer Àr och i vilken riktning de pÄverkar aktiekursen. Tidigare forskning pÄ utlÀndska marknader har funnit troliga samband mellan framgÄngsrika nyintroducerade företag.

Saknas insikt om pedagogisk insikt? En explorativ studie om rektorers och skolchefers tolkningar av begreppet pedagogisk insikt

I det hÀr arbetet belyses begreppet pedagogisk insikt vilket gÄr att finna beskrivit som ett behörighetskrav för anstÀllning till rektorstjÀnst i Skollagen (1985:1100, kap.2 §2, 2009-05-21). Arbetet avser att visa pÄ olika tolkningar av begreppet pedagogisk insikt, detta genom att presentera tolkningar gjorda i tidigare forskning, tidigare undersökningar samt tolkningar frÄn den empiriska undersökning som har gjorts i det hÀr arbetet. I arbetet görs Àven en historisk Äterblick över hur behörighetskravet för rektorer har förÀndrats och dÀrmed Àven hur begreppet pedagogisk insikt framskrivits i Skollagen till den form det har idag. DÄ Skollagen anser att pedagogisk insikt uppnÄs genom utbildning och erfarenhet Àr detta en aspekt som har en central roll i det hÀr arbetet och i de tolkningar av begreppet som har gjorts. Tidigare forskning och undersökningar kring begreppet pedagogisk insikt har visat pÄ att det Àven finns ett samband mellan pedagogisk insikt och personliga egenskaper, dÀrför Àr Àven detta nÄgot som har tagits hÀnsyn till och studerats nÀrmare i den empiriska undersökningen.

LÀsprojekt över ÀmnesgrÀnserna : - en studie av tre gymnasieelevers uppfattningar om skönlitterÀr lÀsning inom ramen för ett lÀsprojekt

Syftet med vÄr studie Àr att jÀmföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förÀndringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas pÄ ett socialhistoriskt perspektiv, dÀr idrottslÀrares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 Ären. Studien Àr dÀrmed avgrÀnsad till ett lÀrarperspektiv.Bakgrunden till denna studie Àr vÄrt intresse för de historiska förÀndringsprocesser som sker i samhÀllen och sÄ Àven i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fÄtt för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lÀrarrollen med fokus pÄ Àmnet idrott och hÀlsa Àr vÄrt undersökningsomrÄde. Inför vÄrt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förstÄelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hÀlsas undervisning.Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ, dÄ vi anvÀnt oss av öppna intervjuer.

En matematiklÀrares levda erfarenheter - av didaktisk och social inkludering

Syfte:Idag diskuteras bÄde skolan och lÀraryrket. En ny lÀrarutbildning ska införas, 2011 fÄr Sverige sannolikt en ny skollag och internationella undersökningar visar att den svenska lÀrarkÄren inte i tillrÀcklig hög grad lÀr eleverna den matematik de bör kunna. Att bra lÀrare Àr viktiga för elevers resultat Àr mÄnga forskare överens om. Men vad det innebÀr att vara en bra lÀrare och hur en lÀrarutbildning, som utbildar dessa lÀrare, bÀst kan utformas rÄder det delade me-ningar om. LÀraryrket Àr komplext, vilket inte minst blir tydligt för nyexaminerade lÀrare i deras möte med praktiken.

Genus, kön och sexualitet. En kvalitativ studie i en ungdomsgrupp.

Varför klÀr sig somliga unga mÀn i klÀder som traditionellt anses feminina, anvÀnder make up och bÀr hÄret i smÄ tofsar i alla möjliga fÀrger? Varför Àgnar sig somliga ungdomar Ät samkönat hÄngel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad Àr det som gör att de vÀljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för vÄld pÄ grund av detta? Dessa frÄgor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta Àr en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser pÄ genusidentitet och sexualitet för att försöka förstÄ dess betydelse i konstruerandet av sjÀlvidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra Är.

Vellinge Centrum - Centrumförnyelse

Vellinge Àr bÄde centralorten i Vellinge kommun och en bostadsförort till Malmö. Orten bestÄr till stor del av villabebyggelse. Vellinges expansion kan hÀrledas till tvÄ viktiga hÀndelser dÀr den första var jÀrnvÀgen drogs in till Vellinge. JÀrnvÀgen skapade nya förutsÀttningar för industrier, handel och framförallt nya kommunikationer. Den andra hÀndelsen var bilens starka intÄg under 50-talet. Bilen skapade möjligheten att röra sig över lÀngre strÀckor vilket ocksÄ resulterade i att utbyggnaden av Vellinge bredde ut sig över större ytor. Utbredningen nÄdde sin topp under 70-talet dÄ Vellinge fördubblades i storlek. I centrum genomfördes under samma tid en modernisering dÀr nya centrumbyggnader och stora parkeringsytor anlades.

Utredning av processen för belysningsdesign i kulturmiljöer

Examensarbetets syfte Ă€r att kartlĂ€gga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som Ă€r delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda pĂ„ om det finns nĂ„gon sammanhĂ„llande kraft som sĂ€kerstĂ€ller att objektets vĂ€rden bibehĂ„lls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras i rapporten:? Vem/vilka bĂ€r ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.? Hur ser det ut i dagens samhĂ€lle nĂ€r det gĂ€ller att uppmĂ€rksamma ett kulturminne med belysning?? Vilka riktlinjer/lagar finns det för att sĂ€kerstĂ€lla kvaliteten av arbetet?Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med bestĂ€llaren, ljusdesigners, RAÄ - RiksantikvarieĂ€mbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, LĂ€nsstyrelsen pĂ„ respektive ort samt stadsarkitekter i bĂ„da dessa stĂ€der.PĂ„ vardera platsen genomfördes en observation av dessa anlĂ€ggningar i vilken vi har stĂ€llt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det fĂ€rdiga resultatet.Resultatet visar att det idag inte finns nĂ„gon sammanhĂ„llande kraft/person som sĂ€kerstĂ€ller kvalitet och enhetlighet nĂ€r det gĂ€ller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehĂ„ller snarare restriktioner för hur installationen fĂ„r pĂ„verka de skyddade objekten.

Religiös etik i miljöarbetet : En komparativ studie av Larry L. Rasmussens naturteologi och Dalai Lamas etik ur ett miljöetiskt perspektiv

Religiös etik i miljöarbetetUppsatsen bygger pÄ en primÀr frÄga och det Àr huruvida religion kan bidra med en etisk aspekt i miljöarbetet, jag har Àven försökt att besvara en sekundÀr frÄgestÀllning som avser hur miljön med hjÀlp av en religion ur miljöetiskt perspektiv kan förbÀttras för mÀnniskor, djur och natur.          För att besvara frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en komparativ studie dÀr jag har jÀmfört Larry L Rasmussens Earth community, earth ethics och Dalai Lamas Etik för ett nytt millenium. Carolyn Merchants Naturens Död utgör min bakgrund och Àr det perspektiv jag antagit i undersökningen, jag valde författaren för att fÄ en feministisk historisk analys av de hÀndelser som lett fram till det moderna vetenskapssamhÀllet och problemstÀllningen vi stÄr inför idag.          Resultatet av undersökningen visar att det största ansvaret ligger pÄ individen men att ett etiskt system baserat pÄ vÀrldsreligionernas centrala vÀrderingar kan vara till stor hjÀlp nÀr eget ansvar och etiska övervÀganden ska avgöras. Kristendomen har genom dualism och mans-centrering skapat ett destruktivt förhÄllningssÀtt till naturen och kvinnor vilket bidragit till mÄnga av dagens miljöproblem, klassÄtskillnader och andra orÀttvisor, dÀrför mÄste kristendomen reformeras till att se mÀnniskan som en del av naturen och ta beslut som har en helhet i Ätanke dÄ hela vÀrlden samverkar i ett enda system. Det Àr speciellt viktigt att kristendomen tar ett stort ansvar att förvandla den vÀsterlÀndska vÀrlden frÄn en materialistisk till en ansvarstagande kultur, dÀrefter kan den bidra ur ett miljöetiskt perspektiv.          Dalai Lamas etik utgÄr frÄn invidnivÄ och eget ansvar som inte förutsÀtter en religiös övertygelse av den anledningen att religion och andlighet Àr skilda saker. Religion Àr bön, ritualer och tro pÄ en metafysisk sfÀr, andlighet har med den mÀnskliga andens egenskaper att göra det vill sÀga medkÀnsla, tÄlamod och ansvar.En etik som hjÀlper mÀnniskor att ta ansvar och hantera lidande kan vara till stor hjÀlp för att bidra till psykologisk och emotionell hÀlsa i vÀstlÀnderna.

Urval, bedömning och beslutsfattande av Going Concern : - En studie ur ett revisorsperspektiv

Titel: Urval, Bedömning och Beslutsfattande av going concern- En studie ur ett revisorsperspektivNyckelord: Going concern, bedömning, revisionsbevis, hÄrd- och mjuk informationBakgrund och problemdiskussion: I yrkesverksamma revisorers arbetsuppgifter ingÄr det att uttala sig om företagets förmÄga att leva vidare under nÀstkommande Är. Den information som företaget presenterar kan bestÄ av rÀkenskapsrelaterad information samt verksamhets- och förvaltningsrelaterad information. Den information som företaget lÀmnat till revisorn delas in i tre revisionsomrÄden och kan klassificeras som tvÄ skilda informationstyper, hÄrd och mjuk information. Den hÄrda informationen innefattar rÀkenskapsrelaterad information som ofta Àr historisk medan information rörande företagets förvaltning och verksamhet bestÄr av mjuk information, som ofta kopplas samman med företagets framtid. För att göra en korrekt bedömning ligger det i revisorns uppgift att vÀlja ut korrekt och anvÀndbar information som skall ligga till grund för uttalandet i revisionsberÀttelsen rörande going concern.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->