Denna uppsats undersöker, kronologiskt beskriver och analyserar hur betygen utvecklats och förändrats för den svenska grundskolan och dess föregångare samt gymnasieskolan sedan tidigt 1900-tal. Detta genom att ställa frågorna hur betygssystemets kronologiska utveckling ser ut, vilka faktorer som kan ha bidragit till utvecklingen samt vad det finns för likheter respektive skillnader mellan de olika betygssystemen. Metoden är kvalitativt litteraturstudium med fenomenografisk forskningsansats, som syftar till att undersöka differensen mellan vad något är och vad det uppfattas vara. Uppsatsen börjar med en historisk inblick i det absoluta betygssystemet där betygssystemet var sjuskaligt från årskurs ett och tanken att kunskapen överfördes från lärare till elev var gällande. På detta följde det relativa betygssystemet som var femskaligt, sattes efter en normalfördelningskurva och avvikelser var tvungna att motiveras och undersökas.

Undersökningen vilar på två huvudfrågor: Vad är ett materialbibliotek, och varför uppstår de i så stor utsträckning idag? Frågorna besvaras genom samtal med ansvariga på materialbibliotek, främst kommersiella, i Europa och USA och redovisas i en historisk och kronologisk översikt över det senaste decenniet, en tematisk beskrivning av verksamheten samt en diskussion kring materialbiblioteket utifrån begreppen dokument och bibliotek där en allmän biblioteksmodell appliceras på materialbibliotekens verksamhet. Slutligen föreslås en definition av begreppet materialbibliotek.Undersökningen kommer fram till att materialbiblioteket är en informationstjänst som samlar och organiserar materialprover och materialkunskap, och som inte enbart fungerar som tillhandahållare av information utan även strävar efter att i mötet med sina användare skapa ny kunskap om de dokument det behandlar. Materialbiblioteken uppstår ur ett behov av en samordnande central för materialkunskap, och kan placeras inom det nya serviceparadigmet information management. Det finns även ett behov av att känna på material och att skapa en mötesplats för kreatörer och tillverkare inom designområdet.

Detta arbete handlar om hur de isländska sagorna används i den isländska skolan och vilka syften och metoder lärarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har också varit att se vilka implikationer arbetet i den isländska skolan kan ha på den svenska skolan. Lärarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och även elevers och lärarutbildares uppfattningar redogörs för. På plats i Reykjavik har ett antal lärare (5 st), elever (12 st) och lärarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

Våren 2005 förvärvade Föreningssparbanken AB Baltikums marknadsledande bank, Hansabank. Förvärvet innebar en tydlig strategiförändring för FSB då banken tidigare huvudsakligen agerat via en alliansstrategi med ett begränsat ägande. Till följd av denna tydliga strategiförändring har vi funnit det intressant att titta på bankens etableringsprocess i Baltikum. Studiens syfte är att, med utgångspunkt i Rolf Marquardts teori kring bankers etableringsprocesser i utlandet, undersöka hur ett antal nyckelfaktorer påverkat såväl förutsättningarna för, som utformningen av, bankens etablering i Baltikum. De faktorer som undersökts grundar sig i Marquardts undersökningsmodell för svenska bankers internationaliseringsprocess.

I vårt examensarbete har vi studerat gränspunkter som är skapade genom förrättningar och dokumenterade i koordinatsystem som inte längre är aktuella att använda. Vi har studerat kedjan från inmätning av befintliga gränspunkter, till att de är transformerade och införda i Trollhättans Stads databas.Vi har arbetat med tre olika områden i Trollhättan, vilka är Skoftebyn, centrum och Kalltorps By. De har tillkommit vid olika tidsperioder, har olika typer av bebyggelse samt är redovisade i olika typer av koordinatsystem. Genom vårt arbete har vi sett att olika områden i Trollhättan har olika väl bevarade gränsmarkeringar. I de villaområden vi studerat har flertalet av gränspunkterna återfunnits, medan de i centrum varit obefintliga, sånär som på gränsmarkeringar utvisade med hushörn.För att få ett djupare sammanhang har vi gjort en historisk tillbakablick där vi studerat gränser ur en allmän synvinkel.

Denna uppsats belyser visualiseringen av nazismens epok i Tyskland och Förintelsen genom de tyska filmatiseringarna som skildras utifrån förövarens perspektiv. De två filmer som analyseras i uppsatsen är Dennis Gansels Führerns elit (2004) och Jo Baiers Attentatet mot Hitler (2004). Det som är intressant med de här filmerna är hur intällningen till nazismens ideologi har ändrats och hur nazismen tacklas med våra nutida värderingar. Metoden sker genom en närläsning av hur filmerna rent visuellt uttrycker den nazistiska ideologin, främst motståndsmässigt. För att få en större inblick i nazismens människo- och samhällssyn är Harald Ofstads definitioner kring de nazistiska värderingarna de tyngsta bland de teoretiska utgångspunkterna.

Syftet ? Syftet med denna uppsats är att studera hur MTG Radio och TV4 har valt att använda sig av grön marknadsföring. Vidare undersöker vi om företagen har ett helhetsperspektiv med den gröna marknadsföringen, det vill säga om de tydligt arbetar med miljöfrågorna både externt och internt.Design/metodologi/tillvägagångssätt ? Efter en kort historisk bakgrund redogör vi för den teoretiska bakgrunden till hur företag bör utforma den gröna marknadsföringen så att den effektivt når ut till kunder. Vi studerar sedan två företag, MTG Radio och TV4, för att se hur dessa arbetar med grön marknadsföring.

De nationella styrdokumenten för gymnasiet påvisar att läraren skall undervisa om samtbedöma elevernas prestationer i språkhistoria. I dagsläget saknas det forskning om hurverksamma lärare skall didaktisera det språkhistoriska momentet i svenskundervisningen.Som konsekvens av detta blir momentet starkt bundet till de läromedel som används, där despråkhistoriska epokerna är tydligt avgränsade till att beskriva utveckling av det svenskaspråket ur en historisk aspekt. Därmed framträder det dilemma som denna studie har somsyfte att belysa.En kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för att sökasvar till hur fem verksamma gymnasielärare i dagsläget undervisar i det språkhistoriskamomentet. Centralt för studiens frågeställningar är hur respondenterna angriper despråkhistoriska epokerna i undervisningen samt hur de tydliggör det faktum attspråkförändring är ett konstant fenomen.Studiens resultat visar att det språkhistoriska momentet får relativt lite utrymme isvenskämnet, möjligen till följd av att den lokala arbetsplanen lyser med sin frånvaro. Denundervisning som existerar är starkt bunden till de läroböcker som respondenterna användersig av i undervisningen, men det blir tydligt att momentet får en erfarenhetspedagogisk prägelnär det sätts i praktiken trots läroböckernas traditionella framställning.

SammanfattningUndersökningen är gjord och skriven i en medelstor sydsvensk stad. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vad det har för värde att förmedla det svenska litterära kulturarvet i vårt flerkulturella samhälle. Det underordnade syftet är att undersöka om svensklärare överhuvudtaget funderar kring vikten av att synliggöra den svenska kulturen i svenskämnet. Med denna studie vill jag uppnå förståelse och kunskap om hur jag som blivande svensklärare med hjälp av den svenska litteraturen faktiskt kan stärka eleverna i deras övergripande kulturella identitet, den svenska. Frågeställningen är: Vad anser svensklärare att det svenska litterära kulturarvet betyder för att stärka den kulturella identiteten?Studien är baserad på nio kvalitativa intervjuer.

Titel: Finns det ett samband mellan omsättningen av aktier och deras betavärden? Seminaridatum: 3. Februari 2006 Uppsatsämne: Finansiell ekonomi, kandidatuppsats, 10 p Författare: Helén Dybing Handledare: Hossein Asgharian Sökord: Aktie, Beta, Omsättning, Konjunktur, Bransch Syfte: Syfte med denna uppsats är att fastställa om det finns något samband mellan omsättningen av aktier och deras betavärde. Vidare är syftet att se hur sambandet ser ut beroende på vilken bransch aktierna tillhör och hur det förhåller sig ur ett konjunkturperspektiv. Metod: Jag valde ut 30 aktier som under min valda tidsperiod, 1990-01-31 till 2003-06-30, fanns registrerade på A-listan.

Historiskt sett har oftast den avkastning som en kapitalförvaltare genererat varit av intresse. Risken som förknippats med den aktuella investeringen har ofta kommit i skymundan. I början på 1990-talet inträffade ett antal olika finansiella kriser och detta medförde att riskmedvetenheten ökade. Nu var inte enbart den erhållna avkastningen intressant. Även den risk som förknippades med investeringen var av stor vikt.

Sammanfattning Vi har gjort en undersökning i hur läromedel från 1960- och 1990-talet har tagit upp och skildrat en specifik historisk händelse. Valet av händelse för vår undersökning blev neutralitetspolitiken som fördes i Sverige under andra världskriget. Vi har valt att delvis se närmare på permittenavtalet mellan Sverige och Tyskland, detta eftersom avtalet hade och har viktig betydelse för den svenska neutralitetspolitikens historia. Utifrån denna specifika historietilldragelse, har vi studerat hur läroböcker förmedlar historien och om läroböckerna syftar till ett historiemedvetande. Vi har undersökt om boken på något vis problematiserar händelsen i olika tidsperspektiv då - nu - framtid och om händelsen synliggörs utifrån olika aktörers synvinklar.

Uppsatsen behandlar riskbedömningen vid förvärv av noterade respektive onoterade bolag ur investmentbolags synvinkel. Vidare undersöktes om det föreligger några skillnader beträffande specifika företagsrisker och marknadsrisker beroende på om de tilltänkta förvärven är noterade eller onoterade bolag. Intervjuer gjordes med investmentbolagen Investor och Ratos. Investor är Sveriges största investmentbolag och investerar nästan uteslutande i noterade företag medan Ratos är ett av de mindre och har en uttalad strategi att bara äga onoterade företag. Den främsta skillnaden mellan noterade och onoterade bolag låg i själva riskbedömningen.

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka den eventuella effekten av strukturerade textsamtal på deltagande elevers läsförståelse. I studien har de för läsförståelsen så viktiga läsförståelsestrategierna undersökts. Dessutom har syftet varit att undersöka vad som kännetecknar processen vid strukturerade textsamtal.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande där lärande sker i en historisk och kulturell kontext och i samspel med andra människor. Studien grundar sig också på en interaktiv syn på läsförståelse.Metod: Studien har en kvalitativ ansats som inspirerats av interventionsstudiens uppläggning. Datainsamling har skett via inspelningar av 6 elevers parvisa samtal kring läsförståelseprov före och efter fem strukturerade textsamtal med hela gruppen.