Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? på den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan.Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och något som de måste ?gå av?..

En lagändring förmodas antas och börja gälla den första juli i år som ger papperslösa rätt till skola. Många av oss lärarstudenter kommer att möta papperslösa elever och det finns oerhört lite forskning på hur papperslösa elever kan inkluderas i skolan. Men det finns papperslösa elever som sitter på värdefulla kunskaper om hur papperslösas skolgång ser ut. Därför undersöks i detta examensarbete papperslösa formella och substantiella tillgång till gymnasieskolan. En diskussion förs kring vilket sätt elevernas situation som papperslösa påverkar deras tillgång till skola.

AbstraktTitel: Elevers uppfattningar om en skolas trygghetsplan ?Det är väl någonting som skolan har för att alla ska känna sig trygga?Författare: Anna Wängman & Ulrika LindqvistTy av arbete: Examensarbete (10p)Handledare: Ingegerd Gudmundson Examinator: Maud SöderlundProgram: Lärarprogrammet, Högskolan i GävleDatum: December 2007________________________________________SyfteStudiens syfte var att undersöka vad elever vet om skolans trygghetsplan och hur elever uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkningar. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fyra underfrågor som berör området.MetodTvå metoder användes i form av enkätundersökning och gruppintervju. Elever i en klass i år 9 svarade på en enkätundersökning om mobbning och kränkande behandling och förebyggandet av dessa samt skolans trygghetsplan. Tre elever i denna klass deltog sedan i en gruppintervju i ämnet.Resultat8 av 13 elever vet att skolan har en trygghetsplan men de vet inte vad som står i den.

I denna studie har två skolor undersökts, två klasser i år 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgångspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. är att undersöka om det finns några skillnader i elevernas resultat på de Nationella proven för år 5 beroende på vilken typ av undervisning som har bedrivit på respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad är matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen säger att den borde bedrivas. Studien är en kvantitativ studie med en induktiv ansats där t-test har använts för att analysera differenserna.

Bakgrund: I samband med Söderskolans 10-årsjubileum kände skolledning och personal attutvecklingen gått lite i stå och att vi behövde en nystart. Jag föreslog att jagkunde göra en kulturanalys med hjälp av brevmetoden som ett led i minmagisterutbildning.Syfte: Jag vill bidra till skolans utveckling genom att kartlägga och sammanställa olikaförslag och idéer i breven för att hitta lämpliga utvecklingsområden. Från minsynvinkel fanns ytterligare ett syfte och det är att få prova på att själv göra enstudie med hjälp av brevmetoden för att se hur den fungerar i praktiken och attkunna jämföra med aktuell litteratur och min tidigare erfarenhet av skolutveckling.Teori: Den teoretiska basen för detta arbete har jag till stora delar hämtat från professorGunnar Bergs förläsningar och hans två böcker Skolkultur ? nyckeln till skolansutveckling och Att förstå skolan. Även litteratur av Andy Hargreaves har varittill stor nytta och försett mig med tankar och teoretiska modeller, som t ex denrörliga mosaiken, en flexibel organisationsstruktur som kan svara upp motframtidens krav.Metod: Jag använde mig av en modifierad variant av kulturanalys genom brevmetoden,som förklaras utförligt i ovanstående böcker av professor G Berg.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om det finns några för- och nackdelar med samarbetet mellan grundskola och särskolan hur detta samarbete ser ut och om informanterna anser att det går att minska glappet mellan de båda skolgångarna. Arbetet handlar även om vilka konsekvenser det kan innebära, inför vidareutbildning och arbetslivet, för en elev som läser under särskolans kursplan. Jag har intervjuat tre personer som alla arbetar inom skolan. En arbetar i grundskolan, en i särskolan och en arbetar på särskolans inriktning träningsskolan. Frågorna jag ställde till informanterna handlar om för- och nackdelar med integrering av särskoleelever i grundskolan.

KME är förkortningen för huvudämnet Kultur, media, estetik på lärarutbildningen på Malmö högskola. KME-pedagoger strävar efter att i vardagen bearbeta innehåll genom att använda sig av olika former av kommunikation såsom estetiska uttrycksformer. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns något värde i att ha KME-pedagoger i skolan genom att se på vad personer som deltagit i projektet Lära på riktigt anser att det har lett till. Genom att utföra kvalitativa intervjuer två år efter projektet med elever och pedagoger som har arbetat enligt KME:s formuleringar vill vi få kunskap om huruvida denna undervisningsform uppfattas som lek eller lärorik. Vi vill ta reda på om det praktiska arbetet kring filmskapande, som ligger inom ramen för KME:s grundtankar, kan vara en hjälp då det kommer till att förvärva kunskap.

SyfteStudiens syfte är att undersöka förskoleklassens ursprungliga idéer och förskoleklassen som en mötesplats mellan olika pedagogiska strömningar.MetodUndersökningen är kvalitativ och bygger på observationer och samtal med inspiration av en etnografisk ansats. För att svara på mitt syfte har jag dels läst litteratur, gjort observationer i en förskoleklass och haft ett antal informella samtal med två förskollärare. Jag har även haft formella samtal med två förskollärare, en grundskollärare och en rektor.ResultatResultatet som jag anser att jag har kommit fram till är att förskollärarna i den förskoleklass som jag har undersökt tar tillvara barns intressen och bygger vidare på deras egna erfarenheter. Förskolepedagogiken ser barnen i ett helhetsperspektiv och aktiviteterna är barncentrerade. Förskollärarna använder sig av den lärande leken och ett för barnen meningsfullt innehåll.

Anodisering är en ytbehandlingsteknik på frammarsch som ständigt bryter nya banor såväl inom industrin som hos den småskaliga utövaren. I den här uppsatsen ges en bild av hur en smyckesmed och en industri förhåller sig till ytbehandlingstekniken idag. Det är en jämförelse utifrån en historisk kontext om industrialiseringens framfart och samarbete branscherna emellan. Anodisering är en ytbehandlingsteknik som förstärker aluminiumet funktionellt och/eller estetiskt. Uppsatsen är av kvalitativ natur där material hämtats in för tolkning.

Det finns elever som väljer bort skolan, väljer bort kunskap och social tillhörighet trots den svenska skolplikten. Vissa elever undviker enstaka lektioner andra går inte till skolan alls. Orsakerna är många och komplexa och kan hittas i skolan, hemmet och den omgivning eleverna befinner sig i. Konsekvenserna blir kostsamma för samhället då frånvaron riskerar att medföra ett utanförskap och minskar bidraget till vårt framtida samhälle. Skolan måste här kunna identifiera de riskfaktorer som kan leda elever bort från skolan för att kunna skapa skyddsfaktorer för en högre skolnärvaro. För detta behöver skolan först och främst ha en likvärdig syn på frånvaro som ett riskbeteende, oavsett åldersgrupper på eleverna eller var i landet skolan är belägen.

I denna studie har vi genom observationer undersökt två pedagogers val av metoder gällande läsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslärare i årskurs tre för att på så sätt kunna fokusera på de mål som finns i kursplanen i svenska för just årskurs tre. Syftet med undersökningen var således att se hur dessa lärare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi på hur samtal och samspel användes i undervisningen. Vi antog då ett sociokulturellt perspektiv där vi anser att eleverna lär sig bäst i samspel med varandra.Utifrån de frågeställningar vi hade, där vi frågat oss vad för läsmaterial som används, hur litteraturen används i undervisningen samt huruvida elever och lärare samtalar kring det lästa, fann vi att det såg olika ut från lektion till lektion.

Skollag och läroplaner gör gällande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bättre än manliga i alla ämnen utom idrott och hälsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad än killar stress i skolan. Kön tycks alltså ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i så fall ser ut och vilka konsekvenser de då får.

Skollag och läroplaner gör gällande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bättre än manliga i alla ämnen utom idrott och hälsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad än killar stress i skolan. Kön tycks alltså ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i så fall ser ut och vilka konsekvenser de då får.

Syftet med uppsatsen är att belysa flickors och pojkars olika villkor i skolan samt att undersöka vilka konsekvenser dessa får för den muntliga kommunikationen. Genom uppsatsen vill jag också belysa hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas på olika skolor och i olika klasser. Jag vill dock påpeka att det är jämställdheten mellan elever i skolan som jag har tittat på, inte mellan lärare eller annan personal på skolan. I litteraturgenomgången redovisar jag några olika makt- och dominans processer som finns mellan könen och hur lärare, skolan och elever på olika sätt påverkar könsrollerna. Jag redogör kort för hur språk och makt hör samman och tar upp olika aspekter kring talutrymme och hur det fördelas i klassrummen.