Sök:

Sökresultat:

1017 Uppsatser om Historisk jämförelse, - Sida 12 av 68

DÀr Àr "nolltolerans" : Citatteckenbruk i Polisens förhörsprotokoll

Det hÀr Àr en undersökning om hur skolans vÀrdegrund idag förhÄller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har vÀxt fram före 1900-talet har vi Àven gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framvÀxt.Som metod valdes textanalys av kÀnda utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgÄngspunkt i vÀrdegrunden utifrÄn ett analysschema baserat pÄ vad lÀroplanerna sÀger om vÀrdegrunden.Slutsatsen blev att de Àldre böckerna lÄg lÀngre frÄn dagens vÀrdegrund Àn de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens vÀrdegrund i böckerna..

Att klona en klassiker: En undersökning av klonens kvalitet

I studien ja?mfo?rs de subjektivt upplevda ljudegenskaperna mellan Solid State Logics Console Mixbuss Compressor och en hemmabyggd klon av samma kompressor. Klonen a?r framtagen av Gyraf Audio och ga?r under namnet GSSL. Ja?mfo?relsen gjordes med data fra?n ett lyssningstest da?r syftet var att ta reda pa? om testdeltagarna upplevde na?gon skillnad mellan kompressorerna och i sa? fall vad som skiljer dem a?t.

GymnasieÀmnet historia i styrdokumenten under 1900-talet

Syftet med detta examensarbete har varit att med hjÀlp av litteraturstudier samt empirisk undersökning se huruvida styrdokumenten i gymnasieÀmnet historia pÄverkats av det rÄdande samhÀllsklimatet. Fokus har legat pÄ 1900- talet, men det har Àven ingÄtt en historisk bakgrund, dÄ nuet ej uppstÄr utan ett förflutet. Den regionala historiens betydelse i undervisningen har undersökts med hjÀlp av den empiriska studien som bygger pÄ djupintervjuer, den vetenskapliga metod, som anvÀnts med verksamma historielÀrare. Resultaten visar att styrdokumenten kan ses som en spegling av samhÀllets syn pÄ historia. GymnasieÀmnet historia har anvÀnts för att fostra lojala samhÀllsmedborgare, förr med nationalistiska förtecken, och i vÄr tid demokratiska individer i ett globaliserat samhÀlle..

Vad Àr Anime? : Svensk syn pÄ ett japanskt fenomen

Syftet med min uppsats Ă€r att försöka förmedla hur man ser pĂ„ anime, ett sĂ„ typiskt japanskt fenomen, hĂ€r i vĂ€st? Vidare sĂ„ har jag genom litteraturstudier försökt presentera för lĂ€saren vad anime Ă€r för nĂ„got. Detta görs genom en kort historisk presentation av anime för att sedan djupare visa strukturen i anime, karaktĂ€rer, innehĂ„ll och slutligen huruvida anime Ă„terspeglar nutida oro i det egna samhĂ€llet. Även en viss diskussion förs gĂ€llande anime och dess legitimitet som japanskt kulturarv. Mina informanter fĂ„r ocksĂ„ berĂ€tta hur dom tycker att anime sĂ€rskiljer sig frĂ„n övriga animationer, dĂ„ frĂ€mst frĂ„n vĂ€st samt hur den svenska marknaden och dess tittare stĂ€ller sig till anime..

"Och om tio Är sÄ Àr det konst. Med tiden sÄ." : - Om förÀndringar i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur i undervisningen

 Denna undersökning syftar till att spegla förÀndringar över tid i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur. BildlÀrarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlÀrarna beskriver att de arbetar med populÀrkultur och deras syn pÄ populÀrkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förÀndringar i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur. Det blir dÄ synligt att populÀrkulturens roll i undervisningen inte förÀndrats nÀmnvÀrt, och att bildlÀrarnas syn pÄ populÀrkultur i vissa aspekter Àr oförÀndrad men i andra förÀndrad. Tydligast förÀndringar ligger i bildlÀrarnas mer mÄngfacetterade populÀrkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare instÀllning till populÀrkultur i undervisningen. .

Vad tycker ni egentligen om vÄr historia? / What do you really think of our history?

Den hÀr uppsatsen handlar om hur invandrarelever reflekterar sin uppfattning om vÀsterlÀndsk historia i sin egen. Hur de uppfattar att lÀsa om svensk och europeisk historia och hur det pÄ nÄgot sÀtt pÄverkas av den historiska verkligheten i deras ursprungsland. Vidare försöker den hÀr studien urskilja vilken pÄverkan deras arv har för förstÄelsen av vad som lÀrs ut i deras skolor. Denna uppsats tar Àven en nÀrmare titt pÄ hur de vill att undervsningen ska vara för att mer berika deras lÀroprocess. I anslutning till det, försöker uppsatsen att diskutera möjliga hinder för att uppnÄ sÄdana teoretiska ideér i den nuvarande skoldebatten i Sverige 2013..

Flödesoptimering av GROT-flis med beslutsstödet BioMax

Sönderdelning och transport av GROT (grenar och toppar) krÀver dyra maskinsystem samtidigt som efterfrÄgan av sortimenteten varierar kraftigt under Äret. Det Àr dÀrför svÄrt att planera flöden av GROT-flis effektivt och samtidigt vÀlja rÀtt maskinsystem. AB Karl Hedin Àr en sÄgverkskoncern lokaliserad i Bergslagen. De Àger fyra sÄgverk varav tre Àr sverigebaserade. De levererar Àven GROT-flis till flertalet vÀrmeverk och har ett behov av ett beslutsstöd som underlÀttar sortimentets flödesplanering och föreslÄr maskinsystem. Projektets syfte var att skapa ett anvÀndarvÀnligt enperiodsbeslutsstöd med mÄl att maximera den totala vinsten och genom detta kvantifiera GROT-flisflödets förbÀttringspotential. Nio mÄnaders historiska flödesdata kartlades och anvÀndes som jÀmförande testperiod. Genom en fallstudie bestÄende av tvÄ scenarier analyserades optimeringar med mÄnadsvisa, kvartalsvisa och sÀsongsvisa (9 mÄn) optimeringshorisonter: 1.

FrÄn fiktion till historiemedvetande : -En studie kring hur spelfilm kan anvÀndas i historieundervisningen

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar pÄ hur ett antal lÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet förhÄller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framstÀlla en matris för undervisning med hjÀlp av film. För att göra detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebÀr att vi kan förhÄlla oss till ?dÄ-nu-framtid? och applicera tidsperspektivet pÄ vÄra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma sÄvÀl som individuella livserfarenheter blir en del av vÄrt historiemedvetande.

PÄ agendan : En undersökning om Svininfluensans gestaltning i Dagens Nyheter och Expressen

Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.

Undersökningsplikten vid fastighetsköp

Undersökningsplikten har historisk bakgrund. Sedan lÀnge tillbaka har en köpare Älagt en generell undersökningsplikt.UtgÄngspunkten för bedömningen om fel föreligger Àr om felet Àr upptÀckbart. Det betyder att fel föreligger om en normalt kunnig och bevandrad köpare skulle ha kunnat upptÀcka felet vid sin undersökning.Köparens undersökningsplikt kan utökas eller reduceras beroende pÄ vilka uttalanden sÀljaren gör före köpet.Köparen av en fastighet behöver inte anlita en fackman för att undersöka fastigheten utan det rÀcker om han sjÀlv Àr normalt kunnig och bevandrad.Fastigheter sÀljs i befintligt skick och sÀljaren har inte nÄgon generell upplysningsplikt mot köparen..

Fonologi hos svenska förskolebarn i Äldersgruppen 4?5 Är : Referensdata till kortversionen av ett fonologiskt bedömningsmaterial

Fo?religgande studie syftar till att underso?ka fonologisk fo?rma?ga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedo?mningsmaterialet Linko?pingsunderso?kningen (LINUS) fo?r svenska barn i a?ldersgruppen 4?5 a?r. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medela?lder 54 ma?nader). Barnen rekryterades pa? fo?rskolor i omra?den som la?g na?ra det socioekonomiska medelva?rdet fo?r riket.

Mer Àn bara konstnÀr? : Att nÀrma sig en triangelkomposition i begrepp, förutsÀttning och realitet

Syftet Àr att granska relationen mellan konstnÀren och marknaden. Flertalet frÄgor behandlas, sÄsom om konsten och konstnÀrer stÄr inför ett paradigmskifte, varför det Àr fult att sÀga konst och pengar i samma mening och vad verksamma konstnÀrer tycker om situationen.Uppsatsen redogör för begreppet konstnÀr ur ett historisk och sociologiskt perspektiv. FörutsÀttningar för konstnÀren gÄs igenom med fokus pÄ kulturpolitiken frÄn 1974 tills idag, och marknaden. Fyra konstnÀrer har intervjuats för att skapa en bild av den realiteten som de verkar i, hur de ser pÄ konstnÀrskapet och den bÀsta av vÀrldar..

L?rares reflektioner ?ver uttalsundervisningen p? sfi. ?En j?tteviktig bisak?

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Skogsdynamik pa? ha?llmarker pa? Sotena?set i Bohusla?n:fallstudie A?by sa?teri

A?ldern pa? borrprover fra?n tall (Pinus sylvestris) pa? utvalda ha?llmarksberg bela?gna pa? A?by sa?teris gamla utmarker studerades enligt en a?rsringsanalys (korsdatering med peka?r, se t.ex. Niklasson, Zackrisson & O?stlund 1994) i syfte att underso?ka tra?dsuccessionen i lokal skala. Enligt Fries (1951, 1958), som studerade skogssuccessionen i Sotena?s genom pollenanalyser och historiska ka?llor var ha?llmarkerna kala fram till mitten av 1800-talet p.g.a.

MatematiklÀromedel i de första skolÄren : kommunikativt och laborativt arbetssÀtt?

Studien syftar till att besvara frÄgan hur lÀromedelsförfattare tar sig an det kommunikativa och laborativa arbetssÀtt som lÀroplan och kursplan i matematik förordar. Tre lÀromedel i matematik för Är 1-3 har undersökts, angÄende hur ofta och pÄ vilket sÀtt kommunikation eller laboration anvÀnds. BÄde lÀrarhandledningar och elevböcker har undersökts. En historisk tillbakablick har gjorts för att se hur lÀroplanerna har förÀndrats och hur kommunikation och laboration har blivit en del av vÄr lÀroplan idag. Resultatet av studien visar att det i lÀrarhandledningarna gemensamt Àr stor betoning pÄ hur viktig kommunikation och laboration Àr för elevernas lÀrande.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->