SammanfattningTitel:En kvantitativ studie om kapitalstrukturen i två branscher med olika risknivå ? efter första verksamhetsåret.-Jämförelse mellan bolag i fastighet- och tillverkningsbranschen.Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Christoffer Blomqvist och Martin HammarstenHandledare:Arne Fagerström och Annika LakeDatum:Maj 2013Nyckelord:Företagsfinansiering, kapitalstruktur, soliditet, soliditet 2, skuldsättningsgrad, eget kapital, räntebärande kapital, risk.Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka kapitalstrukturen i tvåbranscher med olika risknivå, för att sedan jämföra branscherna och undersöka om kapitalstrukturen skiljer sig åt mellan dem. Studien undersöker även faktorer som påverkar företagens val av kapitalstruktur i de båda branscherna.Metod:Uppsatsen har sin grund inom det vetenskapliga ämnesområdet företagsfinansiering. Studien har genom en kvantitativ metod utfört en dokumentstudie i databasen retriever, där siffror och nyckeltal har hämtats genom årsredovisningar från bolag inom studiens två branscher. Resultaten från dokumentstudien har kopplats till innehållet i studiensreferensram och sedan analyserats för att komma fram till en slutsats.Resultat och slutsatser:Resultaten från denna studie visar att branschen för uthyrning av fastigheter har en kapitalstruktur som är betydligt mer viktad åt belåning gentemot branschen för tillverkning av maskiner/maskindelar, efter första verksamhetsåret.

Sockerbetsodlingen i Sverige står inför stora förändringar. Europeiska Unionen kommer i juli 2006 att införa en ny marknadsordning för socker som innebär sänkta betpriser på cirka 44 % i Sverige. Lönsamheten i odlingen kommer att minska drastiskt. För att bibehålla lönsamheten i odlingen krävs sänkta kostnader och ökade skördar. SBU startade 2003 ett projekt, Team 20/20 som syftar till att höja avkastningen i sockerbetsodlingen och sänka kostnaderna.

Varför klär sig somliga unga män i kläder som traditionellt anses feminina, använder make up och bär håret i små tofsar i alla möjliga färger? Varför ägnar sig somliga ungdomar åt samkönat hångel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad är det som gör att de väljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för våld på grund av detta? Dessa frågor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta är en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser på genusidentitet och sexualitet för att försöka förstå dess betydelse i konstruerandet av självidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra år.

Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och fysisk forms betydelse för denna. Först görs några allmänna reflektioner om attraktivitet samt en genomgång av olika aspekter av attraktivitet. Därefter görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet består i. Avslutningsvis dras några allmänna slutsatser. Därefter tillämpas på Söder det som framkommit i den generella kunskapsöversikten.

Nyföretagandet är viktigt för förnyelsen av näringslivet, men en stor del av de nya företagen går i konkurs inom ett par år. Som en följd av den höga risken med finansiering av sådana bolag måste kreditgivarna göra en noggrann bedömning av det tilltänkta företagets potential. Då ingen historisk information finns tillgänglig måste kreditgivaren hitta andra vägar att bedöma kreditrisken. Att kreditgivaren sedan har en god uppföljning av beviljade krediter är ett sätt att förmå de nya företagen att överleva den första svåra tiden, då varningssignaler på så sätt upptäcks i ett tidigt skede. Vi har med anledning av ovanstående funnit det intressant att undersöka hur kreditgivaren arbetar med nystartade företag. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kreditgivare agerar när det gäller finansiering av nystartade företag samt föra en diskussion kring hur kreditgivaren kan förbättra sin identifiering och uppföljning av varningssignaler.

Den svenska fondmarkanden har haft en enorm utveckling de senaste tio åren med en kraftigt ökad fondförmögenhet och en börs med både signifikanta upp- och nedgångar. Den höga volatiliteten på marknaden föranleder att både fonderna och deras förvaltare bör analyseras noga, bland annat för att analysera hur fonderna hanterar aktiv avkastning. Ett område som är specifikt intressant att studera i relation till avkastning är hur förvaltare ändrar sin risk som en direkt effekt av förvaltarens prestation. Sambandet antas vara kopplat till hur förvaltare blir kompenserade samt hur fondinvesterare agerar i olika avkastningssituationer. Tidigare studier från den amerikanska marknaden visar på att när en fond presterar relativt sätt ?dåligt? och avviker negativt från sitt jämförelseindex riskerar förvaltaren inte något personligen.

Antalet börsintroduktioner på Stockholmsbörsen har varierat under de senaste åren. 37 bolag valde att börsnoteras på Stockholmsbörsens A- och O-lista mellan åren 2000 och 2005, men endast ett fåtal av dessa hade en positiv aktiekursutveckling under första året. Anledningen till att vissa företag blir framgångsrika medan andra lyckas mindre bra är dock inte självklar. Utmaningen är att finna vilka dessa faktorer är och i vilken riktning de påverkar aktiekursen. Tidigare forskning på utländska marknader har funnit troliga samband mellan framgångsrika nyintroducerade företag.

I det här arbetet belyses begreppet pedagogisk insikt vilket går att finna beskrivit som ett behörighetskrav för anställning till rektorstjänst i Skollagen (1985:1100, kap.2 §2, 2009-05-21). Arbetet avser att visa på olika tolkningar av begreppet pedagogisk insikt, detta genom att presentera tolkningar gjorda i tidigare forskning, tidigare undersökningar samt tolkningar från den empiriska undersökning som har gjorts i det här arbetet. I arbetet görs även en historisk återblick över hur behörighetskravet för rektorer har förändrats och därmed även hur begreppet pedagogisk insikt framskrivits i Skollagen till den form det har idag. Då Skollagen anser att pedagogisk insikt uppnås genom utbildning och erfarenhet är detta en aspekt som har en central roll i det här arbetet och i de tolkningar av begreppet som har gjorts. Tidigare forskning och undersökningar kring begreppet pedagogisk insikt har visat på att det även finns ett samband mellan pedagogisk insikt och personliga egenskaper, därför är även detta något som har tagits hänsyn till och studerats närmare i den empiriska undersökningen.

Syftet med vår studie är att jämföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förändringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas på ett socialhistoriskt perspektiv, där idrottslärares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 åren. Studien är därmed avgränsad till ett lärarperspektiv.Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för de historiska förändringsprocesser som sker i samhällen och så även i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fått för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lärarrollen med fokus på ämnet idrott och hälsa är vårt undersökningsområde. Inför vårt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förståelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hälsas undervisning.Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, då vi använt oss av öppna intervjuer.

Syfte:Idag diskuteras både skolan och läraryrket. En ny lärarutbildning ska införas, 2011 får Sverige sannolikt en ny skollag och internationella undersökningar visar att den svenska lärarkåren inte i tillräcklig hög grad lär eleverna den matematik de bör kunna. Att bra lärare är viktiga för elevers resultat är många forskare överens om. Men vad det innebär att vara en bra lärare och hur en lärarutbildning, som utbildar dessa lärare, bäst kan utformas råder det delade me-ningar om. Läraryrket är komplext, vilket inte minst blir tydligt för nyexaminerade lärare i deras möte med praktiken.

Varför klär sig somliga unga män i kläder som traditionellt anses feminina, använder make up och bär håret i små tofsar i alla möjliga färger? Varför ägnar sig somliga ungdomar åt samkönat hångel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad är det som gör att de väljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för våld på grund av detta? Dessa frågor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta är en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser på genusidentitet och sexualitet för att försöka förstå dess betydelse i konstruerandet av självidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra år.

Vellinge är både centralorten i Vellinge kommun och en bostadsförort till Malmö. Orten består till stor del av villabebyggelse. Vellinges expansion kan härledas till två viktiga händelser där den första var järnvägen drogs in till Vellinge. Järnvägen skapade nya förutsättningar för industrier, handel och framförallt nya kommunikationer. Den andra händelsen var bilens starka intåg under 50-talet. Bilen skapade möjligheten att röra sig över längre sträckor vilket också resulterade i att utbyggnaden av Vellinge bredde ut sig över större ytor. Utbredningen nådde sin topp under 70-talet då Vellinge fördubblades i storlek. I centrum genomfördes under samma tid en modernisering där nya centrumbyggnader och stora parkeringsytor anlades.

Examensarbetets syfte är att kartlägga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som är delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda på om det finns någon sammanhållande kraft som säkerställer att objektets värden bibehålls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frågeställningar besvaras i rapporten:? Vem/vilka bär ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.? Hur ser det ut i dagens samhälle när det gäller att uppmärksamma ett kulturminne med belysning?? Vilka riktlinjer/lagar finns det för att säkerställa kvaliteten av arbetet?Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med beställaren, ljusdesigners, RAÄ - Riksantikvarieämbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, Länsstyrelsen på respektive ort samt stadsarkitekter i båda dessa städer.På vardera platsen genomfördes en observation av dessa anläggningar i vilken vi har ställt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det färdiga resultatet.Resultatet visar att det idag inte finns någon sammanhållande kraft/person som säkerställer kvalitet och enhetlighet när det gäller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehåller snarare restriktioner för hur installationen får påverka de skyddade objekten.

Religiös etik i miljöarbetetUppsatsen bygger på en primär fråga och det är huruvida religion kan bidra med en etisk aspekt i miljöarbetet, jag har även försökt att besvara en sekundär frågeställning som avser hur miljön med hjälp av en religion ur miljöetiskt perspektiv kan förbättras för människor, djur och natur.          För att besvara frågeställningen har jag använt mig av en komparativ studie där jag har jämfört Larry L Rasmussens Earth community, earth ethics och Dalai Lamas Etik för ett nytt millenium. Carolyn Merchants Naturens Död utgör min bakgrund och är det perspektiv jag antagit i undersökningen, jag valde författaren för att få en feministisk historisk analys av de händelser som lett fram till det moderna vetenskapssamhället och problemställningen vi står inför idag.          Resultatet av undersökningen visar att det största ansvaret ligger på individen men att ett etiskt system baserat på världsreligionernas centrala värderingar kan vara till stor hjälp när eget ansvar och etiska överväganden ska avgöras. Kristendomen har genom dualism och mans-centrering skapat ett destruktivt förhållningssätt till naturen och kvinnor vilket bidragit till många av dagens miljöproblem, klassåtskillnader och andra orättvisor, därför måste kristendomen reformeras till att se människan som en del av naturen och ta beslut som har en helhet i åtanke då hela världen samverkar i ett enda system. Det är speciellt viktigt att kristendomen tar ett stort ansvar att förvandla den västerländska världen från en materialistisk till en ansvarstagande kultur, därefter kan den bidra ur ett miljöetiskt perspektiv.          Dalai Lamas etik utgår från invidnivå och eget ansvar som inte förutsätter en religiös övertygelse av den anledningen att religion och andlighet är skilda saker. Religion är bön, ritualer och tro på en metafysisk sfär, andlighet har med den mänskliga andens egenskaper att göra det vill säga medkänsla, tålamod och ansvar.En etik som hjälper människor att ta ansvar och hantera lidande kan vara till stor hjälp för att bidra till psykologisk och emotionell hälsa i västländerna.

Titel: Urval, Bedömning och Beslutsfattande av going concern- En studie ur ett revisorsperspektivNyckelord: Going concern, bedömning, revisionsbevis, hård- och mjuk informationBakgrund och problemdiskussion: I yrkesverksamma revisorers arbetsuppgifter ingår det att uttala sig om företagets förmåga att leva vidare under nästkommande år. Den information som företaget presenterar kan bestå av räkenskapsrelaterad information samt verksamhets- och förvaltningsrelaterad information. Den information som företaget lämnat till revisorn delas in i tre revisionsområden och kan klassificeras som två skilda informationstyper, hård och mjuk information. Den hårda informationen innefattar räkenskapsrelaterad information som ofta är historisk medan information rörande företagets förvaltning och verksamhet består av mjuk information, som ofta kopplas samman med företagets framtid. För att göra en korrekt bedömning ligger det i revisorns uppgift att välja ut korrekt och användbar information som skall ligga till grund för uttalandet i revisionsberättelsen rörande going concern.