Sökresultat:
1165 Uppsatser om Historisk framställning - Sida 37 av 78
Den goda matematiklÀraren - Vad gör en bra matematiklÀrare bra?
BakgrundI bakgrunden gör vi först en historisk tillbakablick pÄ lÀraren och lÀrarrollen. DÀrefter beskriver vi kompetens i allmÀnhet och lÀrarkompetens i synnerhet samt de delar som tillsammans formar den helhet som lÀrarrollen innebÀr. Vi berör Àven centrala styrdokument samt andra sociala pÄverkansfaktorer pÄ yrket.SyfteDenna studie avser att öka förstÄelsen för vilka förvÀntningar som matematiklÀrare möter. Har elever, vÄrdnadshavare, matematiklÀrare och skolledare samma syn pÄ vad en god matematiklÀrare Àr?MetodArbetet Àr en kvantitativ studie och som redskap anvÀndes en enkÀtundersökning.
Slöjda med mening : En studie om hantverkets ideologiska drivkrafter
Syftet Àr att genom en textanalys undersöka hur konsthantverk anvÀnds och tolkas som ideologiska och politiska budskap. Fokus ligger pÄ fyra olika tematiker nÀmligen DIY ? Do ityourself, craftivism, vÀlgörenhet och miljöfrÄgor. FrÄgestÀllningar som ska besvaras Àr hurkonsthantverk och slöjd framstÀlls som ideologi i dag och hur man kan förstÄ den ideologiskarörelsen inom konsthantverk som en del av en historisk process.Tidigare forskning ger en bild av hur Àmnet behandlats av olika forskare och en historiskttillbakablick pÄ konsthantverkets roll i samhÀllet.Analysen behandlar texter om nutida rörelser och ideologier inom hantverk och Àr struktureradefter de fyra tematikerna. DIY Àr den första vars vision Àr att uppmuntra den egna kreativaförmÄgan som ett motstÄnd mot dagens konsumtion och massproduktion.
LÀrarens roll i förÀndring
Dagens skola Àr pÄ mÄnga sÀtt en annan skola Àn den som flertalet vuxna lÀrt kÀnna sen de vuxit upp. Dessutom sÄ lever vi i ett utbildningssamhÀlle dÀr förÀndringar pÄgÄr. För att förstÄ dagens skola och lÀrarens förÀndrade roll Àr det nödvÀndigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det Àr Àven viktigt att tillÀgga att den nya lÀroplanens utformning har lett till att arbetssÀttet ute pÄ skolorna har förÀndrats. Vi har studerat hur skolan och lÀrarens roll Àr under förÀndring.
Val av stoff i bild och form grundkurs
Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) Àr en 50 poÀngskurs. Den Àr obligatorisk pÄ Estetiska programmet, bild och formgivning, och pÄ Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmÄlen ge grundlÀggande kunskaper inom bild- och formomrÄdet, analys och tolkning av bild- och formsprÄk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt Àr att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlÀrare pÄ gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda pÄ vad grundlÀggande kunskap i ovan nÀmnda kurs betyder för nÀrvarande i jÀmförelse med ett Àmneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgÄng av Àmnet bild visar pÄ en stor stoffbredd.
Undantaget fra?n uppsa?gningsfo?rbudet i 7 § 3 st. LAS : Tilla?mpningen i svensk ra?tt i fo?rha?llande till o?verla?telsedirektivets a?ndama?l
O?verla?telsedirektivets a?ndama?l a?r att skydda arbetstagares ansta?llning fra?n negativ pa?verkan av en verksamhetso?verga?ng. O?verla?telsedirektivet fo?reskriver sa?ledes ett uppsa?gningsfo?r- bud som inneba?r att arbetsgivare inte fa?r vidta uppsa?gningar av arbetstagare vid en verk- samhetso?verga?ng pa? grund av o?verga?ngen som sa?dan. O?verla?telsedirektivet syftar a?ven till att beakta arbetsgivares intressen.
Kund eller patient? ? Till kritik mot en marknadsanpassning av patientbemötandet
Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en analys om lÀkarprofessionens eventuellt förÀndrade syn pÄ patientbemötandet - gÀllande bÄde sin egen och patientens roll - kritisera och kontrastera New Public Management och Service Management angÄende marknadsanpassning av lÀkar- och patientrollen. Vi utgÄr frÄn ett tolkande paradigm och anvÀnder oss av en kvalitativ metod. Vi kritiserar New Public Management och Service Management inom svensk sjukvÄrd huvudsakligen utifrÄn Etienne Wengers teori om sociala grupper i samhÀllet, men Àven utifrÄn Michel Foucaults och Jean Baudrillards teorier. Empirisk data presenteras tillsammans med teorin och tolkas utifrÄn teorin. Empirin hÀrstammar frÄn Ätta intervjuer och en observation, men bestÄr Àven av sekundÀrdata i form av artiklar frÄn lÀkarfackpress.
Att föresprÄka skyddet för barn
Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.
Idrott pÄ pojkars villkor? - en undersökning av elever pÄ högstadiet
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad elever i grundskolans senare del har för instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa nÀr det gÀller intresset för Àmnet och dess innehÄll ur ett genusperspektiv. Hur upplever eleverna de fysiska aktiviteterna under lektionerna? För att fÄ svar pÄ detta har följande problempreciseringar stÀllts: vad har pojkar och flickor för instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa pÄ högstadiet?, Finns det nÄgra skillnader mellan pojkar och flickor nÀr det gÀller val av aktivitet, i sÄ fall vilka?, Deltar flickor pÄ samma villkor som pojkarna pÄ idrottslektionerna?, Vill eleverna att det ska vara samundervisning? Som bakgrund tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund om genusperspektivet i skolan, och elevernas instÀllning till idrott och hÀlsa. I den empiriska delen redovisas bland annat undersökningens upplÀgg och i resultatet visas svaren pÄ enkÀter och observationerna i löpande text och i form av tabeller. I diskussionen och slutsatsen diskuteras resultatet kring undersökningen som visar bland annat att instÀllningen till Àmnet idrott och hÀlsa Àr mer positivt bland pojkarna.
?Jag Àr ju som ganska mycket pÄ min vakt hela tiden...? : En kvalitativ studie som belyser unga kvinnors resonemang kring sexuellt vÄld
Det hÀr Àr en kvalitativ studie som undersöker och belyser unga kvinnors resonemang kring sexuellt vÄld. UtifrÄn detta har vi studerat hur unga kvinnor uppfattar begreppet sexuellt vÄld, vilka attityder och vÀrderingar det framkallar, hur de upplever att mÀns vÄld mot kvinnor pÄverkar deras vardagliga beteenden och kÀnslor. Samt hur de resonerar kring upplevelser av sexuellt vÄld. För att göra detta möjligt har vi genomfört tvÄ stycken fokusgruppsintervjuer dÀr grupperna utgjort en grupp med fyra stycken artonÄringar och en grupp med tre stycken tjugosexÄringar. Resultaten visar att uppfattningen hos respondenterna Àr att sexuellt vÄld handlar om ett grÀnsöverskridande och en historisk syn pÄ mÀns makt i samhÀllet.
Försvarsmaktens professionalisering : PÄverkande faktorer för soldatrekryteringen
Inom kort stundar en av Försvarsmaktens kanske största processer sedan förĂ€ndringen mot ett insatsförsvar pĂ„börjades under 90-talet. Soldatförsörjningen övergĂ„r frĂ„n vĂ€rnplikt till en professionalisering av hela personalstyrkan och soldater skall pĂ„ frivillig bas rekryteras och anstĂ€llas för att fylla upp Försvarsmaktens insatsförband. Med grund i Bernt Ăströms rapport frĂ„n 2008: Soldatförsörjning ? Redogörelse för modellerna i Danmark, NederlĂ€nderna och Spanien studeras de tvĂ„ nationerna Danmark och NederlĂ€nderna för att identifiera pĂ„verkande faktorer inom de bĂ„das soldatförsörjningssystem. De tvĂ„ nationernas försvarsmakter, samt Sveriges, beskrivs övergripande med historisk bakgrund och nulĂ€ge angĂ„ende soldatförsörjning.
StÀndig hunger. Ett nytt sÀtt att visuellt gestalta Selma Lagerlöf pÄ
?Jag har ju en stor begÄvning, det Àr inte vÀrt att krusa med, men min sjÀl Àr just dÀrföri en stÀndig hunger och den behöver allt det strÀnga arbetets spÀnning för att vara iro. Och om jag inte har arbete sÄ behöver jag kÀrlek eller stor framgÄng.? ? SelmaLagerlöf, 1903.Den svenska författaren och Nobelprisvinnaren Selma Lagerlöf Àr modernareÀn nÄgonsin, men den visuella gestaltning av henne Àr lika traditionell som tidigare.MÄnga moderna forskningsprojekt om Selma arbetar intensivt för att tvÀtta bortmyten om henne som en gammal sagoberÀtterska framför eldstaden. Den nya Selmamytenpresenterar en kvinna som kunde Àlska passionerat och hade nÀra till skrattoch tÄrar, men ocksÄ en medveten och mÄlmedveten författare som med matematiskprecision tog sig ann konstnÀrliga problem.Detta arbete beskriver försöket att hitta ett sÀtt att skapa en visuell gestaltningav den moderna Selma-myten, som har samma progressivitet som de forskningstexterden Àr satt att kommunicera.
Webbsökning: En genvÀg till ett idiomatiskt sprÄkbruk för frÀmmandesprÄksinlÀrare?
Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.
Detsvenska lÀroverket skildrat hos nÄgra skönlitterÀra författare
Studentexamen som företeelse fanns pÄ lÀroverken i 100 Är och betydde mycket, inte bara för studenterna utan ocksÄ för deras familjer och hela det omgivande samhÀllet. Syftet med studien har varit att studera hur lÀroverken, dess lÀrare och elever och det omgivande samhÀllet skildras i nÄgra skönlitterÀra verk. Arbetet bestÄr av en historisk bakgrund och en genomgÄng av skönlitteratur som skildrar lÀroverk. Tidsperioden för studien Àr runt sekelskiftet 1800-1900 dÄ mycket hÀnde kring lÀroverken. De skönlitterÀra verken som studerats Àr Vad rÀtt du tÀnkt (E Bengtson), Flickan i frack (Hj Bergman) Markurells i Wadköping (Hj Bergman), Snörmakare Lekholm fÄr en idé (G Hellström) samt Paul Hoffman lÀroverksadjunkt (H Swensson).
Nytta VS Frihet. Vill eleverna verkligen g? ut?
Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.
Ungerns demokratiska konsolidering. Demokratisering utifrÄn tre överlappande arenor
Uppsatsen behandlar frÄgan huruvida dagens Ungern bör kunna betraktas som en konsoliderad demokrati. FrÄgan utgÄr ifrÄn teorin om för att ett lyckat demokratiskt samhÀlle ska kunna uppnÄs mÄste fem dimensioner vara uppfyllda: ett vÀl fungerande och demokratiskt institutionaliserat civilsamhÀlle, politiskt samhÀlle och ekonomiskt samhÀlle samt en rÀttstat och statsbyrÄkrati. Uppsatsen tar tre av dessa samhÀlleliga arenor i beaktande samt medborgarnas och politikernas attityder och utgÄr i huvudsak frÄn artiklar, böcker och tidsskrifter. För att ÄskÄdliggöra Ungerns utveckling frÄn demokratisk transition till dagens situation har en viss historisk tillbakablick varit nödvÀndig för att ge perspektiv Ät landets sociala, politiska och ekonomiska hÀndelseförlopp..