Sökresultat:
881 Uppsatser om Historisk barnavćrd - Sida 20 av 59
Första lÀseboken : En kvalitativ studie i hur första lÀseboken anvÀnds och hur den uppfattas av elever och pedagoger i dagens skola.
I denna studie fokuseras till stora delar den första lÀseboken. För att tillgodogöra oss kunskap kring vilka lÀslÀror som anvÀnds i dagens skola, har vi besökt ett antal skolor och dÀr intervjuat barn och pedagoger om vad de anser om det material som anvÀnds vid den första lÀsinlÀrningen. Vi har ocksÄ gjort en historisk tillbakablick, dÀr vi konstaterat att det tidigare inte lades nÄgon som helst vikt vid sjÀlva lÀsinlÀrningen vid lÀsningen. Idag lÀggs dÀremot tyngdpunkten vid att lÀra barn lÀsa, men det material som anvÀnds ser olika ut pÄ olika skolor. Det vi kommit fram till efter vÄra litteraturstudier Àr, att den kulturella bakgrunden Àr av stor betydelse för barns lÀsutveckling.
LÀromedel som didaktiskt verktyg vid lÀsinlÀrning : En kvalitativ studie av lÀrares val av lÀromedel vid lÀsinlÀrning
Syftet med uppsatsen Àr att studera vad lÀrare i Ärskurs 1 grundar sitt val av lÀromedel vid lÀsinlÀrning. Undersökningen utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka hinder och möjligheter ser lÀrare med lÀromedel? Hur anvÀnds lÀromedel för att möjliggöra lÀsutveckling?För att fÄ en bild av vad lÀsning Àr tar arbetet upp en historisk genomgÄng av hur olika lÀsmetoder har vÀxt fram och anvÀnts och vad lÀsning Àr. LÀromedlets har ocksÄ varit betydelsefullt att belysa. LÀromedlet ska frÀmja eleven att bli en lÀsare och för det krÀvs det bÄde avkodning och förstÄelse.Studien bygger pÄ fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisar i svenska Ärskurs 1.Resultatet visar att lÀrarna i studien anvÀnder lÀromedel som finns pÄ den skola dÀr de Àr verksamma eller material som de samlat pÄ sig genom sina yrkesverksamma Är.LÀrarna Àr positiva till anvÀndandet av lÀromedel.
Om stenar kunde tala : arkeologiska rön och bebyggelsehistorisk kontext av kvarnstensbrottet Ăstra Utsjö i Malung
This paper deals with village history around millstone quarry Eastern Utsjö in Malung, Sweden, in the hope of finding deposits that could date the quarry, in that the quarry in the current situation is dated only by the millstone fragments outside the resort. My purpose was to conduct a discussion on the quarry alone can be dated by deposits outside the resort. I have used FMIS RAĂ:s fornsök and a lot of literature to identify village history. The results showed that it is not possible to date the millstone quarry from village history, but through deposits outside the resort of Malung, which have been found around MĂ€lardalen, Sweden through archaeological excavations, and derived from the millstone quarry Eastern Utsjö, can put an age on the quarry..
SakrÀttsligt skydd vid strukturerad finansiering. SÀrskilt om betydelsen av kravet pÄ rÄdighetsavskÀrande för borgenÀrsskydd vid en helsvensk vÀrdepapperiseringsstruktur
I det hÀr arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder Àr mycket omfattande i bÄda straffrÀtter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten. Jag valde detta Àmne för att fÄ insikt i och förstÄelse för nödvÀrnsrÀtten i tvÄ lÀnder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrÀtt, som bygger pÄ straffrÀtten i tyska och engelska kolonialmakter, pÄverkar olikheten. Brottet definieras i bÄda straffrÀtter.
Personalarbetets utveckling : En historisk genomgÄng i Sverige frÄn början av 1900-talet och framÄt
Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterarnas arbete med att följa upp det familjehemsplacerade barnet, vÄrdnadshavarna och familjehemmet. För att besvara undersökningens syfte anvÀndes kvalitativ metod. Studien grundade sig pÄ intervjuer med fyra barnhandlÀggare och fyra familjehemsekreterare som arbetar inom Ätta olika kommuner. I tidigare forskning framkom att socialtjÀnsten brister i sin uppföljning av det familjehemsplacerade barnet, vÄrdnadshavarna och familjehemmet. För att understryka socialnÀmndens ansvar under pÄgÄende familjehemsplacering har regeringen infört detaljerade bestÀmmelser i 5 kap 1b § SocialtjÀnstförordningen.
Principer i sabotaget mot Vemork : Krigföringens grundprinciper provade mot historien
Denna uppsats Àr skriven som en studie i fyra delar. Första delen bestÄr utav redogörelser för syfte, metod och kÀllmaterial samt hur jag skapat det analysverktyg som anvÀnds i arbetet. I andra delen belyses krigföringens grundprinciper sÄsom de Àr definierade i litteraturen. HÀr redogörs Àven för de faktorer som kommer att anvÀndas vid identifikationen. Tredje delen av min studie inleds utav en historisk Äterblick, dÀr jag ÄterberÀttar hÀndelserna som utspelar sig i Norge under 1942-1943.
Skall mellan dessa höga hus en dag stiga en sÄng? : Om DIVE-analysen och rekordÄrens miljöer som kulturarv
Syftet med uppsatsen Àr att diskutera om rekordÄrens bebyggelse kan med hjÀlp av en DIVE-analys betraktas som en del av kulturarvet. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr observationer och historisk sÄvÀl som samtida litteratur varit grunden till empirin. Detta i enlighet med DIVE som undersökningsmetod. En kvalitativ analys med ett etnologiskt perspektiv har sedan gjorts. Uppsatsen utgÄr ifrÄn Grundad teori och behandlar sÄledes tidigare forskning kring kulturarvet, som begreppets karaktÀr och kulturarvets vÀrden, i det avslutande kapitlet.
LÄt arkiven berÀtta!
Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra vÀrldskriget och Förintelsen. Planeringen Àr avsedd för elever i Ärskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra vÀrldskriget. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att eleverna, med hjÀlp av arkivmaterial, ska fÄ möta verkliga mÀnniskors berÀttelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berÀttelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmÄgor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. UtifrÄn det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgÄr frÄn en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas.
EXCHANGE TRADED FUNDS : en analys av tre svenska börshandlade fonders prestation i förhÄllande till aktivt förvaltade Sverigefonder
UtifrÄn en historisk jÀmförelse av de tre Àldsta svenska ETFerna undersöker vi huruvida svensknoterade ETFer Àr en bÀttre placeringsstrategi Àn aktivt förvaltade Sverigefonder. Studien genomförs med de fyra utvÀrderingsmÄtten Sharpe Ratio, Treynor Ratio, Jensen?s alfa samt Information Ratio för att se om ETFer ger högre riskjusterad avkastning Àn jÀmförbara aktivt förvaltade Sverigefonder. De tre ETFerna, XACT OMXS30, XACT OMXSB och XACT OMXSBULL jÀmförs mot samtliga aktivt förvaltade Sverigefonder som har som strategi att investera i stora bolag listade pÄ Stockholmsbörsen. Samtliga utvÀrderingsmÄtt ger tvetydiga resultat men tvÄ av de undersökta ETFerna visar sig ha genererat högre riskjusterad överavkastning Àn de jÀmförda fonderna.
Skolans inverkan pÄ ungdomars lÀsning ? vad lÀraren kan göra för att pÄverka frÀmst pojkars attityd till skönlitteratur
Ungdomars frivilliga lÀsning av skönlitteratur har minskat de senaste Ären och detta framförallt bland pojkar. Syftet med undersökningen var att undersöka om skolan Àr den kÀlla till lÀsinspiration som deklareras i kursplanen och hur eleverna, med fokus pÄ pojkar, upplever den skönlitteratur de möter i skolan. Med undersökningen som grund ges förslag pÄ hur lÀraren kan pÄverka attityden till lÀsning. En kort historisk tillbakablick förklarar framvÀxten av begreppen högt och lÄgt i litteraturen och olika perspektiv pÄ hur manlighet uppfattas presenteras. Det förklaras Àven varför lÀsning Àr av vikt och de didaktiska frÄgorna tydliggörs.
Dans som skolÀmne: en intervjuundersökning om rektorers syn
pÄ dans i grundskola och gymnasium
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka skolledares attityder till dans som fenomen och dans som skolÀmne. Bakgrunden behandlar olika aspekter pÄ kunskap samt ger en historisk beskrivning av dans i skolan. Litteraturen belyser sÄvÀl kunskapssyn och skola generellt som estetiska Àmnen i allmÀnhet och dans i synnerhet. Vad som stÄr om dans i skolans styrdokument sammanfattas. Uppsatsen kan placeras in i en hermeneutisk forskningstradition.
Gropen som svalde ett samhÀlle: gropen i media 1956-1979
Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt ?Gropen? i Malmberget speglades i massmedia under Ären 1956-1979. MÄlsÀttningen med vÄr uppsats Àr att ge en historisk bakgrund till gruvbrytningen i Malmberget, pÄ vilka premisser samhÀllet vÀxte fram och hur ?Gropen? pÄverkade innevÄnarna i samhÀllet. Studien inriktar sig pÄ Ären dÄ Malmberget genomgick sÀrskilt stora fysiska förÀndringar med rivningar av kvarter och kÀnda byggnader som följd av ?Gropens? utbredning.
Svenska Pensionsfonder : En riskjusterad utvÀrdering av pensionsfonders avkastning
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka dÄ det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehÄller ett urval pÄ 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har anvÀnts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och tvÄ olika rÀntefonder. UtifrÄn historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna.
USA:s och Sveriges betraktelse över sjöminkrigföringens strategiska roll i ett historiskt perspektiv
I USA:s nya maritima strategi anges kravet att kunna upptrÀda med marina enheter i farvatten frÄn havet intill kusten. För att kontrollera det kustnÀra havsomrÄdet krÀvs effektivitet inom krigföring pÄ och under ytan. Den nya maritima strategin har lyft fram minkrigföringens roll. Minvapnet framstÀlls dels som ett hot men ocksÄ som en möjlighet att utnyttja i offensiva och defensiva syften. Med de nya strategiska kraven har amerikanska marinen vidtagit ÄtgÀrder för att förbÀttra kapaciteten inom minkrigföringen. En historisk jÀmförelse mellan USA som enda kvarvarande supermakt och Sverige som en smÄstat belÀgen vid ett innanhav idealiskt för minkrigföring kan ge intressanta aspekter pÄ minkrigföringens strategiska roll.Denna studie fokuserar pÄ USA:s och Sveriges syn pÄ minkrigföringens strategiska roll under 100 Är, 1900 ? 2000.
Uteblev effekterna av 9/11? En analys av förÀndringen inom EU:s samarbete mot terrorism utifrÄn historisk institutionalism
In 1992, the European Union began institutionalizing the cooperation against terrorism within the EU structure. Since then, this cooperation has gone through a number of changes. From a historical institutionalistic point of departure we explain these changes by identifying sources of institutional resilience and institutional change. Based on these results, we were able to pose hypotheses of when and what category of change was most likely to take place.The results show that the cooperation against terrorism within the EU was most likely to remain stable because of strong sources of institutional resilience. If change would occur through an increase in the sources of institutional change, it was most likely to be of a less extensive category.