Syftet med följande arbete är att presentera det förslag till historiekanon som lades fram i Danmark sommaren 2006, samt den debatt som följde i media, samt att jämföra klimatet för historieämnet i Danmark och Sverige. Svend Sødring Jensens teori om olika historieundervisningsmodeller applicerades på materialet. Genom en kvalitativ analys av de olika texterna, blev resultatet att förespråkarna för en kanon har en objektivistisk och/eller klassisk argumentation, samt att motståndarna har en formal argumentation när de inte anser att en kanon ska finnas, och objektivistisk och/eller klassisk argumentation när de anser att urvalet av kanonpunkter är felaktigt. I jämförelsen med Sverige blir resultatet att Sverige har en mer nyanserad historiesyn, speciellt när det gäller den egna kulturen..

I denna uppsats behandlas den statliga myndigheten Forum för levande historia. Grunden i dennastudie utgörs av en kartläggning av myndighetens verksamhet, så som den går att studera i form avmaterial publicerat på Forum för levande historias hemsida. Utifrån exemplet ?det historiskafolkmordet? används en rad historiedidaktiska teorier för att svara på frågor som berör Forum förlevande historias historieanvändning. Med hjälp av en historiedidaktisk granskning av hurmyndigheten behandlar det historiska folkmordet diskuteras förhållandet mellan denhistorieskrivning som bedrivs och Forum för levande historias uppdrag och verksamhet i nutid.Studien slår fast att Forum för levande historia ofrånkomligen bedriver en historieförmedling somfärgats av det sammanhang som den bedrivs i.

Denna uppsats syfte är att se hur dagens historiesyn kommer till uttryck i läromedel för gymnasiets kurs Historia A. Min utgångspunkt är att historiebegreppet idag har breddats till att innefatta fler perspektiv, som till exempel social-, miljö- och genushistoria. Jag undersökte fyra läroböcker som alla används i undervisning på gymnasiet och tillsammans representerar tre olika förlag. Utöver att titta övergripande på innehållet så fokuserade jag på tre perspektiv. Dessa var genus, etnicitet och historiemedvetande.

SammanfattningDenna uppsats undersöker eventuella skillnader i historiesynen mellan tre aktuella historieläroböcker för grundskolans senare år. För att ta reda på detta har jag delat upp undersökningen i en kvantitativ analys och en kvalitativ textanalys. I min kvantitativa del har jag använt mig av analysredskapen, stoffstrukturering, stil, stoffurval samt utrymme. Den kvalitativa undersökningen är en textanalys på franska revolutionen utifrån kursplanens mål samt Anders Berge och Knut Kjeldstadlis teorier. I den kvantitativa undersökningen av franska revolutionen och första världskriget visade det sig att skillnaden mellan böckerna i stoffstrukturering inte är speciellt stor.

The aim of this paper is to elucidate and analyze history teacher's didactic choices in the conflict between unequal educational materials and the requirements of equality in the curriculum of Swedish secondary school. The empirical data consists of interviews with five secondary school history teachers, observations of their lessons as well as analysis of their tests. The starting point was to investigate teachers' didactic work in the role as a bridge between the non-equal historiography presented in textbooks in history and the curriculum?s demands for equality. Three different approaches have been observed in the teachers' didactic work when considering gender perspective into their teaching: that women become extensions in a male-dominated historiography; that another part of the story is presented when a gender perspective is considered; and that the gender perspective is included in history teaching and becomes an integral part of all the content of the subject.Several of the teachers acknowledged that gender equality is less prioritized than the courses core content and related assessment criteria.

Syftet med detta arbete är att ta reda på i vilken utsträckning och på vilket sätt lärarens undervisningspraxis styr gymnasieelevers syn på historieämnet. I samband med att vedertagna uppfattningar om kunskap och kunskapsöverföring har utmanats inom pedagogisk forskning, har historieämnet alltmer kommit att definieras som ett instrument för självinsikt och förståelse för omvärlden. Den förändrade historiesynen medför nya typer av undervisningspraxis bland enskilda lärare, där till exempel kronologi och kanon får stå tillbaka för bland annat tematisk fördjupning och flerperspektivism.Undersökningen består av intervjuer med två gymnasieklasser och deras gymnasielärare. I intervjuerna fick lärarna och eleverna var för sig definiera momentet utifrån vad det handlade om, vilka målsättningar man haft, hur undervisningen gått till och vad övningarna syftat till.Resultaten visar att lärarnas respektive historiesyn och undervisningspraxis i mycket stor utsträckning präglar elevers perception av historieämnet. Elevernas normer och målsättningar i relation till historieundervisningen följde respektive lärares undervisningspraxis, utan att andra faktorer, som läromedel, i nämnvärd utsträckning spelade in.

Fackföreningsrörelsen uppkom i övergången från det agrara till det industriella samhället. Samhällsförändringen skapade både förutsättningar för organisering och samarbete mellan de ?nya? arbetarna och ett behov av motstånd gentemot arbetsgivarna. Med en materialistisk historiesyn som bakgrund diskuterar vi hur en förändring från ett industriellt till ett postin-dustriellt samhälle kan komma att påverka utvecklingen av den svenska fackföreningsrörelsen idag. Ett postindustriellt samhälle kännetecknas bland annat av ?lösa? anställningsförhållan-den, en ökad individualisering, kunskapsproducenternas ökade betydelse och en övergång från traditionella industriyrken till tjänstemannayrken.

Fackföreningsrörelsen uppkom i övergången från det agrara till det industriella samhället. Samhällsförändringen skapade både förutsättningar för organisering och samarbete mellan de ?nya? arbetarna och ett behov av motstånd gentemot arbetsgivarna. Med en materialistisk historiesyn som bakgrund diskuterar vi hur en förändring från ett industriellt till ett postin-dustriellt samhälle kan komma att påverka utvecklingen av den svenska fackföreningsrörelsen idag. Ett postindustriellt samhälle kännetecknas bland annat av ?lösa? anställningsförhållan-den, en ökad individualisering, kunskapsproducenternas ökade betydelse och en övergång från traditionella industriyrken till tjänstemannayrken.

Syftet med arbetet var att undersöka hur stor plats kvinnan fått i de vanligaste svenska läroböckerna i historia för gymnasieskolan. Studien var ämnad att visa på hur kvinnans roll beskrevs i olika historieböcker. En viktig utgångspunkt blev då att studera hur hon framställs i historieboken eftersom detta påverkar eleverna, såväl deras verklighetssyn, deras kunskapssyn som deras historiesyn. Genom att göra en innehållsanalys av två läroböcker som flitigt används i den svenska gymnasieskolan lyftes de områden fram i historieböckerna där kvinnan tagit stor respektive liten roll i historieberättelsen. Till hjälp för att förklara skillnaderna könen emellan användes genusteorier där tonvikten låg på det socialt konstruerade planet istället för det biologiskt förklarade könet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Krigsslutet 1809 innebar en mängd förändringar för befolkningen i Tornedalen. Gränsen mellan Sverige och det ryska Storhertigdömet Finland skulle ritas upp och kom att dela området i två delar. Förhandlingarna kring den nya gränsen kom att dra ut på tiden ? inte förrän 16 år efter krigsslutet var processen avslutad. Uppsatsen fokuserar på denna gränsdragning, som kan liknas vid en förlängd fredsprocess.

Title: Brain Gym®? An approach to increase self-knowledge in situations of learning?- A study at the Malmö Academy of Music from a teacher and student perspective. Brain Gym® is a method developed by Paul Dennison in his studies of physiology and aims to eliminate potential blockages during the process of learning. During the influence of stress, as in learning, we do not possess a total access to our perceptive ability. Instead we are limited to our so called dominance profile.

I denna uppsats undersöks vilka stereotyper om feminism och feminister som förekom i opinionsartiklar i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och på debattsidan Newsmill.se från och med 1 januari 2009 till och med 23 november 2011. Kriterierna var att skribenten tar avstånd från feminism och detta ska ske i artikeln i fråga. Vidare undersöktes vad dessa skribenter menar med jämställdhet om de ser detta som ettmål att eftersträva och hur detta mål ska uppnås utan feminism. Undersökningen tog fasta på begreppen feminism och jämställdhet och en tematisk analys av hur feminister som grupp framställs genomfördes. Utöver vanligt förekommande feministiska stereotyper, som att de är lättirriterade och splittrar kärnfamiljen, framkom även att feminister anses stå för odemokratiska värderingar.

The purpose of this thesis is to identify and analyse the view and consciousness of history present in essays written by Swedish high school students in 1877 and 1929. A theoretical framework was established in order to accomplish this, based on the theories of Peter Aronsson and Jörn Rüsen (through Lars Andersson Hult) that defines consciousness of history through a matrix that expresses a progression as well as a scaling complexity. Furthermore, the theories of Knut Kjelstadli and Magnus Hermansson Adler were adopted to establish two different types of view of history: one adhering to a view of history where groups and individuals are seen as integral to the progression of history, and the other explains historical process through more functional explanations, such as dependant on cultural and social structures.This framework erects ideal-types of different types of view and consciousness of history, and the thesis at hand strives to categorise the different kinds of view and consciousness of history found in the studied essays in accordance with these ideal-types through two different models based on the above mentioned theories.The findings presented here largely point to a view of history that is largely centered on an actor-oriented view of history, where individuals such as kings and generals are given a central position when historical events are being narrated, and is present in both 1877 and 1929, with some shifting nuances. As for the consciousness of history the lion part of the analysed texts can be seen adhering to a more traditional type of consciousness in 1877, although a slight shift can be seen towards a more complex type of consciousness in the texts from 1929..

Ämnet för denna uppsats är reformationen och Gustav Vasas maktövertagande i Sverige, under första delen av 1500-talet. Framförallt i Segersta och Hanebo socknar, i södra Hälsingland.Med hjälp av en historiografiskt komparativ metod försöker uppsatsen besvara hur tidigare historiska verk förklarat det faktum att det inte, i södra Hälsingland, uppstod några oroligheter till följd av de religiösa och samhälleliga förändringarna.Efter att ha redovisat den historiografiska bilden av hur historiesynen förändrats görs en studie av fyra historieberättande texter. Först två lokalhistoriska verk av äldre datum, där fokuseringen ligger på just det område, Segersta och Hanebo, som undersökningen begränsar sig till. Därefter följer två nyare verk som, även om de fokuserar sig på landet som helhet, i alla fall presenterar nya teorier och metoder inom forskningen.Det visar sig att de äldre lokalhistoriska verken inte alls är amatörmässiga, men företräder en omodern historiesyn. Efter att ha tagit del av de modernare verken blir det uppenbart att ny tolkning av gamla källor, tillsammans med nya källor, förändrat synen på reformationens verkningar på befolkningen, Gustav Vasas roll för reformationen, samt de befintliga oroligheternas dignitet.