Syftet med den här uppsatsen är att koppla samman teorin kring Historiemedvetande med ett genusperspektiv på historien. Joan Wallach Scotts olika kategorier av framställning inom kvinnohistorien används för att se hur kvinnohistoria framställs i två av Sveriges mest använda böcker för A-kursen i historia på gymnasiet. Därefter analyseras resultatet utifrån teorin kring Historiemedvetandet och Per Eliassons tankar kring hur detta kan fördjupas. Resultatet av analysen av de läroböcker som här har granskats, är att de har mycket brister ifråga om genusdiskussion. De mest framträdande dragen i läroböckerna är att kvinnohistoria antingen osynliggörs eller framställs i en så kallad her-story. Det sistnämnda betyder att kvinnohistoria finns med som ett tillägg till den traditionella historiska berättelsen och inte är en naturlig del av den.

Arbetet handlar om elevers möjlighet att uppnå ett Historiemedvetande i historieundervisningen i skolan ur ett genusperspektiv. Genom en kvantitativ undersökning har elever svarat på hur viktigt de anser det är att känna till olika historiska perspektiv men också vilka historiska händelser de är intresserade av att få möta samt vad de har mött. I undersökningen kontrollerades också elevernas historiska kunskaper genom att de fick svara på vad fyra bilder illustrerar och fyra texter handlar om samt tidsbestämma händelser och personer i historien. I kontrollen av elevernas kunskaper var det framför allt pojkar som kunde svaren. I undersökningen visade det sig också att det finns tendenser till könsskillnader angående vad eleverna ansåg skulle vara intressant att läsa om och att pojkarna, i en högre utsträckning, hade fått möta det de var intresserade av..

I denna uppsats har vi valt att undersöka hur fem lärare, aktiva och blivande, använder sig av historisk spelfilm i undervisningen. Detta har i första hand gjorts utifrån fyra olika frågeställningar men som ibland visade sig flyta ihop med varandra. Fokus ligger bland annat på vilka problem respondenterna anser användningen av filmmediet kan föra med sig och hur man som lärare ska förhålla sig till detta. Syftet har också varit att undersöka hur respondenterna ser på det omdiskuterade begreppet "Historiemedvetande". Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de enskilda respondenterna.

Syftet med detta examensarbete är att utforma en blogg som kan fungera som ett verktyg för kommunikation kring historia. Bloggens målgrupp är elever på grundskolans senare år och intentionen med bloggen är att den ska stimulera ett intresse av historia såväl som ett Historiemedvetande hos dess läsare. Arbetet grundas i en kvantitativ enkätundersökning kring målgruppens intresse av historia och bloggar. Resultatet av arbetet är en, i teorin, uppbyggd blogg vid namn ?Historiabloggen?.

Syftet med vårt utvecklingsarbete har varit att skapa ett tematiskt arbete kring lokalhistoria för elever i en mångkulturell miljö. Vi har valt att utgå från stadsdelen Rosengård i Malmö då det är en mångkulturell miljö i vår närhet. Målet med temaarbetet som vi utformat har varit att göra det lokalhistoriska arbetet meningsfullt och givande för alla elever genom att koppla samman den lokala historien med elevers historier. Då identitetsskapande och Historiemedvetande poängteras i både förslag till kommande kursplan för historia och kommande läroplan för grundskolan ville vi att arbetet skulle fokusera på just dessa begrepp. Vi har utformat ett temaarbete som är planerat att sträcka sig över en termin där vi genom olika moment och arbetssätt hoppas kunna fördjupa elevers Historiemedvetande och identitet.

Syftet med arbetet var att skriva om fem lärares uppfattningar kring den historiska berättelsen som undervisningsmetod samt dess påverkan på elevernas Historiemedvetande. Arbetet gick ut på att ta reda på: ? Vad lärare anser om historiska berättelser som undervisningsmetod och i vilket syfte de har använt sig utav den och hur den kan utveckla elevernas Historiemedvetande. Metoden som använts i undersökningen för att stödja arbetet var intervjuer. Intervjuerna gav möjligheten att ta del utav fem pedagogers uppfattningar och tankar kring historiskt berättande i form utav berättelser som metod och vilka erfarenheter det fanns kring dem. Väldigt kortfattat visade resultatet på att lärarna ansåg att historiska berättelser är en bra och användbar metod i historieundervisningen då majoriteten utav lärarna var överens om att de fängslar barnen och att eleverna uppskattar den, men att den även är en metod utav många andra.

Uppsatsen placerar det historiedidaktiska begreppet Historiemedvetande i det sociologiska studiet av aktörskap och undersöker om förändring och kontinuitet i ett urval av historieläroböcker beskrivs på ett sätt som har potential till att utveckla elevers Historiemedvetande. Historiemedvetandets funktion är att orientera en i det praktiska livet och definieras i uppsatsen som en underförmåga till egenmakten, som definieras som uppfattningen om ens handlingsutrymme.Det är en kvalitativ textanalys som utförs med en hermeneutisk tolkande ansats. Genom en operationalisering av en läroprocess i vilken Historiemedvetandet utvecklas analyseras ett urval av läroböcker. I den undersökta läroprocessen förstås Historiemedvetande som basen för förståelse av kontinuitet, förlopp och händelser, samt av hur förändring sker. Tre dimensioner vägleder analysen: Historieskapa(n)de människor, Genealogiskt och genetiskt perspektiv samt Öppenhet.

Abstract Vårt syfte med detta examensarbete är att skapa en medial undervisningsplattform med utgång i IT-pedagogik och datorspel för årskurs 5. Datorer och IT har under längre tid använts i skolan i olika syften. Vi har undersökt hur datorspel och IT kan användas som ett verktyg för att utveckla och fördjupa elevers Historiemedvetande. Vi kommer att utgå ifrån två frågor i detta arbete. Vår huvudfråga är Hur kan en medial undervisningsplattform baserad på spel och IT utformas för att stärka elevers Historiemedvetande? och delfrågan är Hur kan undervisningen anpassas så att elever i ett mångkulturellt klassrum främjar, utvecklar och skapar ett Historiemedvetande? För att forska på detta område har vi använt oss av bland annat Jörn Rüsens teorier om hur ett berättande påverkar elevers/människans Historiemedvetande genom att berättelsen anknyter till våra erfarenheter och vår identitet.

Examensarbetets syfte är att undersöka Historiemedvetande och föreställningar om genus hos skånska gymnasieelever. Vilka föreställningar har eleverna om kvinnor och män då, nu och sen? Spelar elevernas kön någon roll för hur de uppfattar mäns och kvinnors möjlighet att agera i historien och vad säger detta om deras Historiemedvetande? Det material vi analyserat är svar från Skåneprovet, ett gemensamt och avslutande prov i gymnasieskolans kurs Historia A, vilket skrevs 2006. Vi har fokuserat på en fråga som gäller kvinnors ställning och villkor under senare delen av 1900-talet. Med hjälp av en tolkningsmall har vi försökt fånga vilka föreställningar om kvinnors och mäns villkor eleverna har och hur de resonerar kring genusrelationer och människors handlingsutrymme i historien och samtiden.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur det interkulturella perspektivet kan användas i historieundervisningen. Vidare är syftet att fördjupa frågeställningen till att också omfatta hur historieundervisning kan utformas så att ett Historiemedvetande utvecklas i en elevgrupp med mångkulturell bakgrund. Den metod jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer med fyra lärare som samtliga undervisar i historia i årskurs 4-9. Elever med annan kulturell bakgrund kan berika historieundervisningen för hela klassen genom att berätta om egna erfarenheter och upplevelser. Det kan göra en historisk händelse verklig och konkret för alla eleverna.

I det multietniska samhället som Sverige är idag, figurerar det många olika historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats är att genom undervisning och undersökning granska hur lärare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia på en friskola i Malmö. Genom begreppen Historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur elever med invandrarbakgrund upplever sig själva utifrån sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkäter som elever och lärare har fått besvara, dels genom intervjuer med fyra elever på skolan. Min undersökning visar att Historiemedvetande är en förutsättning för att utveckla en identitet som eleverna är medvetna om och själva får möjligheten att välja.

Syftet med denna uppsats är att åskådligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) Historiemedvetande samt historisk referensram åskådliggörs i relativt nyutgivna läromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. Läroboken är avsedd för grundskolans senare år. Frågeställningen lyder: Hur åskådliggörs kursplanens begrepp Historiemedvetande samt historisk referensram i läroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgår ifrån historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet Historiemedvetande i boken Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken från 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förståelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems är historien? från 2006.

Jag har gjort en studie av fyra lektionsplaneringar som rör spelfilmfilm i historieundervisningen. Syftet har varit att ta reda på hur spelfilm används i historieundervisningen. Film är en stor källa till historieförmedling. Genom att se hur filmen används i skolan vill jag ta reda på hur man dessa båda historiekulturer samverkar. Jag utgår från Historiemedvetande och historiebruk när jag gör min analys och bygger min teori.

Undersökningen gick ut på att undersöka om historiska berättelser är en relevant undervisningsmetod för att öka elevers Historiemedvetande och fördjupa deras kunskaper. Kunskaper ansågs i detta fall vara fördjupad förståelse och empati samt faktakunskaper. Även elevers och lärares syn på undervisningsmetoden undersöktes. Undersökning skedde på en mindre skola i nordvästra Skåne i två niondeklasser. En berättelse och en Power Point konstruerades och den ena klassen fick lyssna till berättelsen och den andra till Power Point undervisning.

Syfte med detta arbete är att se vilken sorts kunskap tonåringar från ex Jugoslavien har om hemlandets historia då de växer upp i Sverige och hur deras identitetsskapande påverkas av det. Syftet är också att få en bild av hur historia skrivs i de länder som bildades ur ex Jugoslavien och vilken historiekultur som det skapas. Historiebruket och Historiemedvetande som skapas i de undersökta läromedlen har en direkt koppling till makthavarnas ideologi. Ungdomarna som intervjuades är medvetna om sin dubbla identitet. Däremot påverkas de inte av den historiekulturen som existerar i deras hemländer..