Begreppet Historiemedvetande har länge varit en del av ämnesplanen för historia, men inte förrän 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det är ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvärld, sin historia samt ålägga perspektiv på framtiden. Men det är samtidigt problematiskt eftersom det är motsägelsefullt och svårtolkat. Därför är syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers Historiemedvetande och kunskaper genom att använda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att använda film med historiskt tema är inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan återge de historiska händelserna exakt som det var.

Målet med vårt arbete är att belysa hur modersmålslärare hanterar undervisning om ursprungslandets historia och jämför detta med svenska förhållanden. Med utgångspunkt från detta har vi undersökt hur modersmålsundervisningen kan stärka elevers identitet och därmed Historiemedvetandet. Vi kommer därmed att lyfta fram begreppen modersmålsundervisning, identitet och Historiemedvetande. För att uppnå bästa möjliga resultat har vi genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med olika modersmålslärare. Vi har dessutom gjort en enkätundersökning bland eleverna på skolorna vi har haft vår verksamhetsförlagda tid.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur sex stycken verksamma pedagoger arbetar med ämnet historia i årskurs 4-6. Vårt syfte med undersökningen har varit att undersöka de intervjuade lärarnas metoder och didaktiska val i sin undervisning och hur de arbetar utifrån styrdokument. Vi har även undersökt hur de arbetar med elevers Historiemedvetande. En del av syftet har även varit att för oss få en god grund att stå på och kunna motivera våra metoder och ämnesval. I vår studie har vi kommit fram till att Historiemedvetande inte är ett väl känt begrepp för majoriteten av de intervjuade pedagogerna. Studien visar också att undervisningen främst styrs av olika styrdokument som kursplaner och lokala arbetsplaner.

Syftet med den här C-uppsatsen i Pedagogik med didaktisk inriktning är att undersöka om flickor i gymnasiet kan identifiera sig med innehållet i några läroböcker i gymnasiekursen Historia A. Syftet mynnar ut i två delfrågor och den första är: hur presenteras kvinnan i några läroböcker i Historia A? Det leder oss till den andra frågan: presenterar dessa läroböcker kvinnor på ett sätt som kan ge underlag för flickornas Historiemedvetande och identitet? För att kunna ge svar på dessa frågor har jag med utgångspunkt från forskningen tagit ställning för att det finns en relation mellan Historiemedvetande och identitet. Jag har undersökt tre läroböcker i historia för gymnasiet och använt mig av textanalys och Säfströms (1999) metod med inläsning och utläsning. I bearbetningen av resultatet har jag använt frågor inspirerade av Skolverkets (2006) rapport samt utgått från Jensens (1997) teori om Historiemedvetande som identitet.Resultatet av studien visar att det finns stora brister i läroböckernas innehåll.

Bakgrund:I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 lyfts begreppet Historiemedvetande fram ännu tydligare än vad det gjordes i Lpo 94. I Lgr 11 står det fastslaget att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om historiska sammanhang och sitt Historiemedvetande, eftersom ett historiskt perspektiv ger individen ett redskap att förstå och förändra samtiden. Forskning visar att elever uppvisar ett bristande Historiemedvetande, vilket kan bero på många olika orsaker. Till exempel kan det bero på historieundervisningens upplägg eller elevernas förmåga att hantera stora tal. Mot bakgrund av detta vill vi med vår studie undersöka elevers Historiemedvetande för att se hur resultatet från vår studie förhåller sig till tidigare forskning inom ämnet.Syfte:Syftet är att undersöka elevers Historiemedvetande.Metod:Den metod som har använts i vår studie är fokusgruppsintervjuer med intervjuguide och checklista.Resultat:Genom vår undersökning och analys av insamlad data konstaterade vi att eleverna uppvisade ett relativt bra Historiemedvetande jämfört med resultat från tidigare forskning.

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra världskriget och Förintelsen. Planeringen är avsedd för elever i årskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra världskriget. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att eleverna, med hjälp av arkivmaterial, ska få möta verkliga människors berättelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berättelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmågor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett Historiemedvetande ska kunna utvecklas. Utifrån det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgår från en teoretisk diskussion om hur elevers Historiemedvetande kan utvecklas.

Arbetets syfte är att visa hur skolan kan dra nytta av att undervisa om 1900-talets folkmord i lärandet om skolans värdegrund. Med hänvisning till historiedidaktiska teorier och en granskning av skolans styrdokument och läroplaner ämnar detta arbete att bidra till utvecklingen av elevernas Historiemedvetande samt en större hänsyn till sin omvärld och en önskan att kämpa för det demokratiska samhället..

Denna studie undersöker skönlitteraturens potentiella möjlighet att utveckla Historiemedvetande hos elever på svensk gymnasieskola. Syftet med undersökningen är att se om den skönlitterära författaren skapar förutsättningar för Historiemedvetande och i så fall hur samt visa på hur skönlitteratur kan användas i en ämnesövergripande svensk- och historieundervisning enligt Gy11. Två romaner undersöks, den historiska romanen Boktjuven samt science-fiction-romanen Hungerspelen. Dessa romaner dekonstrueras med hjälp av analysschemat Inomvetenskaplig och utomvetenskaplig historieskrivning för att se om romanerna kombinerar historieförmedlande och skönlitterära grepp i en växelverkan mellan distans och närhet, något som enligt Carina Renander kan leda till ett potentiellt utvecklat Historiemedvetande. Resultatet från denna analys kopplas sedan samman med Gy11 och exempel på undervisningssituationer presenteras.

Uppsatsen bygger på en empiriskt kvalitativ undersökning. I denna uppsats fokuserar vi på fyra pedagogers syn på Historiemedvetande och deras åsikt om hur skönlitteraturen kan påverka elevers Historiemedvetande. Vi har genom intervjuer undersökt hur fyra pedagoger arbetar med skönlitteratur i historieundervisningen i årskurserna 3-5 samt vilket syfte de har med detta. Undersökningen har också omfattat frågor om vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna ser med användandet av skönlitteratur och läromedel i historieundervisningen.Uppsatsen innehåller en forskningsbakgrund där vi tar upp olika forskares syn på Historiemedvetande, skönlitteratur i historieundervisningen samt vad styrdokumenten uttrycker kring ämnet. Den empiriska undersökningen grundar sig på en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer.

Som examensarbete har jag under min sista praktik genomfört ett tematiskt projekt i estetisk verksamhet om Historiemedvetande. Syftet har varit att undersöka hur bildskapande kan främja elevers visuella Historiemedvetande. Detta på grundval av att vi idag alltmer omges av medierade historieskildringar som vi måste förhålla oss till. Vem eller vilka ska avgöra hur vi ska betrakta det förflutna? I projektet har eleverna genom bildskapande fått möjlighet att visualisera sina individuella föreställningar av det historiska fältet.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i hur läroböckerna bidrar till Historiemedvetande och källkritiskt tänkande hos gymnasieelever samt hur läroböckerna stämmer överens med rådande styrdokument. I undersökningen har en kvalitativ samt en komparativ metod använts. Teorin författarna utgått ifrån i sin analys är de tre olika förhållningssätten att förstå omvärlden på; som fakta, som mänsklig erfarenhet samt som generaliserbar teori. Analysen har gjorts i läroböcker under perioden 1968-2004 på tre historiska händelser: upptäckterna, Karl XII och första världskriget. I sin undersökning har författarna kommit fram till att läroböckerna mer styrs av marknaden än av rådande styrdokument, att läroböckerna inte tillräckligt uppmuntrar till källkritiskt tänkande samt att läroböckerna ger en ensidig blick av historia.

Syftet med den här uppsatsen var att utforma ett kursupplägg till A-kursen i historia på gymnasiet som utgår från perioden 1900-2009. Vi ville undersöka om man genom ett sådant upplägg kunde uppnå kursmålen och samtidigt skapa ett bra underlag för att fördjupa Historiemedvetandet hos eleven. Historiemedvetande och genealogi var två centrala teoretiska begrepp i utformandet och utvärderingen av upplägget. I kursupplägget arbetar vi oss framåt genetiskt från år 1900 och gör genealogiska kopplingar till den tidigare historien. Perioden 1900-2009 delades in i 10 arbetsområden, där viktiga händelser och skeenden behandlades, och utifrån vilka genealogiska kopplingar gjordes.

Den här undersökningen behandlar lärarnas tolkning av begreppet Historiemedvetande. Totalt är åtta olika lärare intervjuade; hälften av dem undervisar i år 4-6 och hälften i år 7-9. Samtliga lärare som intervjuats arbetar på olika skolor i Östhammars Kommun.Undersökningen visar att lärarnas uppfattning och tolkning av styrdokumenten påverkar deras planering av undervisningen. Den visar också att frånvaron av en korrekt och gemensam definition av ett begrepp som förekommer i styrdokumenten skapar osäkerhet kring innebörd, tillämpning och bedömning. Frånvaron av en definition medför också att en fruktbar tolkning av begreppet inte kan existera och att det därmed medför svårigheter för att bedöma elevernas relation till detta begrepp, samt fördomar om hur elevernas relation till Historiemedvetandet ser ut..

Undersökningen syftar till att utreda huruvida Historiemedvetandet hos elever med ett dubbelt kulturarv från Sverige och ett arabisktalande land kan inkluderas i historiegymnasiekursen 1a1. Med hjälp av relevant litteratur och utifrån problemformuleringen: ?Hur kan pedagogen lära känna elevens Historiemedvetande?? har jag utarbetat intervjufrågor som avser till ett ta fram exempel på dessa elevers Historiemedvetande. Undersökningens urval var sex elever som gått på yrkesförberedande gymnasium och har läst eller läser historiekursen 1a1. Intervjuerna är utarbetade med hjälp av litteratur kring Historiemedvetandet främst utifrån perspektiven kultur, identitet och intresse.

Denna uppsats har i sitt syfte att visa vilken betydelse spelfilmer har för elevernas Historiemedvetande. Jag frågade mig själv frågan hur lärare och kursplaner ser på historiska spelfilmer. Jag har använt intervjuer i min uppsats att få svar på mina frågor. Denna uppsats har gjorts i syfte att visa hur spelfilm påverkar lärare och elever. Jämförelser görs i uppsatsen mellan mina svar från intervjuer och tidigare forskning..