Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans läroböcker i Historia. Studiens syfte är att undersöka och redogöra för hur framställningen av Gustav III i svenska läroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förändrats under åren 1902-2005. Vidare är syftet att studera huruvida denna framställning är redovisad som en beskrivande, berättande eller som en argumenterande Historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i läroböcker. Uppsatsens slutliga syfte är att undersöka hur Gustav III har framställts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det källmaterial som studien bygger på är sju läroböcker tryckta mellan åren 1902-2005.

I denna uppsats har jag undersökt vad unga människors innehav av veteranbilar tillför dem samt deras medvetenhet kring Historia. Mitt material består av intervjuer gjorda med människor födda mellan 1975 och 1985 som kommer ifrån Mora kommun i Dalarna. Min undersökning bygger på några hypoteser som jag har kring detta innehav, att det handlar om ett existentiellt behov att umgås med det förflutna, en form av nostalgi. I samspelet med det förflutna ges dessa människor en chans att bli någon, vara någon samt få vara någon annan och det i detta fall med bilen som gemensam nämnare. Rörande dessa människors medvetenhet kring Historia har jag antagit att många är medvetna men att det även finns de som inte är det.

Jag hade inte kommit i kontakt med någon undersökning som fokuserat på läroböckers behandling av miljön, vilket lämnade en lucka i forskningen. Syftet med undersökningen blev därmed att försöka fylla denna lucka, vilket skulle uppnås genom att studera två gymnasieläroböcker i Historia och deras uttryck för miljöperspektiv. Undersökningens resultat visar att författarna till båda böckerna ger uttryck för miljöperspektiv, men att det är Epos författare som gör detta mest konsekvent. I båda böckerna behandlas människans samspel med naturen främst i äldre kulturer, men även i stor utsträckning i samband med industrialiseringen samt under miljödebatten som växte fram på 1960-talet. Vad det gäller karaktären på de miljöperspektiv som uttrycks så utgår majoriteten av dessa från hur naturen och de omgivande förutsättningarna påverkat människan och dess samhällen.

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lär sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vår studie använt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrågorna vad och varför som hjälp. Frågan hur ansåg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna då de är målstyrda och därmed inte beskriver vilka metoder som läraren ska använda i sin undervisning. Vad-frågan analyseras utifrån kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frågan besvaras till största del i bakgrunden, men även till viss del med hjälp av SOU 1992:94.

Avsikten med uppsatsen har utifrån ett aktörsperspektiv varit att belysa processen att få en bibana byggd och bekostad av staten mellan Piteå och norra stambanan under åren 1891-1911. Metoden är komparativ och kvalitativ vilket innebär att studien grundar sig på de argument aktörerna framhåller när det gäller att motivera de olika sträckningsförslagen inför varandra, lokalt och i det senare skedet nationellt. Stoffet är till en del av lokalhistorisk karaktär, verk i teknikHistoria och svensk Historia men det huvudsakliga materialet kommer ur Piteå kommuns centralarkiv arkiverat under BIBANEKOMMITTÉN F: I.(BK) Där finns protokoll, brev, räkningar, ekonomiska undersökningar och olika tryck från riksdag, propositioner m.m. som rör bibanekampen. Eftersom processen var invecklad med ett flertal aktörer är uppsatsen skriven helt kronologiskt för förståelsens skull.

Specialarbetet förtecknar totalt 303 verk med anknytning till Frankrikes Historia. Huvuddelen av böckerna har försetts med en kortare kommentar. Källa vid sammanställningen har varit Svensk bokförteckning. Bibliografin är uppställd enligt SAB:s klassifikationssystem. Avdelning Kj har uppdelats i lämpliga tidsperioder för att göra materialet mer lättöverskådligt.

Anledningen till att examensarbetet ?Mångkultur, Historia och samhälle? gått från tanke till handling är en gryende insikt om ett komplext cirkulärt förhållande där orsak och verkan går hand i hand. Ett förhållande som medför att samhället påverkar skolan som i sin tur påverkar samhället. Insikten om skolans och lärarens roll i denna förändringsprocess är drivkraften i detta examensarbete. Sedan en längre tid tillbaka är Sverige ett mångkulturellt samhälle.

Examensarbetet består av två fristående delar.Textdelen ?Att bygga staden i fyra dimensioner: några personliga reflektioner om arkitektens roll som stadsbyggare? tar upp samhällsbyggande och stadsbyggande mot bakgrund av begreppet samhälle i dess sociala respektive fysiska innebörd, arkitektuppgiften i det offentliga rummet respektive den fysiska miljön som system, samt några olika aspekter på tidsdimensionen i stadsbyggandet: tidskrävande, långvarigt resultat, kontinuerlig process, föränderliga premisser, påverkan på vardagstiden och stadsrummens skiftande med tiden.?Heliodal i Rönninge: fakta och inspiration för dig som vill bygga villa? är en beskrivning av villaområdet Heliodal, dess karaktärsdrag och Historia och förslag på hur de kan tillvaratas. Den är utformad som ett förslag till broschyr, riktad till privatpersoner som överväger att köpa tomt och bygga villa i området och baseras på en verklig detaljplan för ett omvandlingsområde i Salems kommun. Erfarenhetesmässigt kommer tillkommande bebyggelse sannolikt att mestadels bestå av kataloghus. I broschyren beskrivs områdets läge och Historia, landskapets och den befintliga bebyggelsemiljöns karaktärsdrag, grunddragen i detaljplanen och konkreta förslag på hur den enskilda byggherren kan tänka vid val av hus och tomt för att få bebyggelsen och tomtens utformning att smälta in i området.

En lärare har ett tidspressat schema och ibland kan det underlätta att få inspiration från andra lärare till undervisningen. Vi har därför valt att göra en arbetsplanering om pengars Historia. Som arbetsmetod har vi använt oss av Storylinemetoden. Storyline berättelsen tar oss med på en resa tillbaka till 1900 ? talets början.

This is an essay about unemployment in Trollhättan during the period 1880-1910. In my essay I write about what was made to help the ones who were unemployed. I ask the questions: What did the society, the workers and last but not least the unemployed themselves do?My conclusion is that some things were done. For example were The Labor Unions in their growth and economical support from them and the county could help some people.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framväxt och att beskriva de ?kritiska perioder? som finns i utbildningens Historia. Med ? kritiska perioder? avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förändrats.

Bakgrund och syfte: Medieutbudets mångfacetterade skepnader är ett resultat av ett samhälle under utveckling och som ständigt tvingar nya innovationer och tillverkningar att ta form. Iphone är ett exempel på en ny innovation som har rusat i svensk försäljning både hos ungdomar och äldre. Den yngre generationen ser dagens mediala utbud som ett normalt inslag i livet medan äldre personer fått vänja sig vid dessa breda alternativ senare i livet. Denna skillnad på hur man vuxit upp med medier kan också komma att styra hur generationerna använder sin Iphone ifråga om hur ofta man utnyttjar dess funktioner eller vilken nytta den utgör för personen. Syftet med denna uppsats är att jämföra de två olika generationernas sätt att använda iPhone.Metod/Material: Metoden som använts för denna uppsats är en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade/strukturerade intervjuer som verktyg.

Den 11 augusti 1806 i Skänninge, på Olofsmässomarknadens första dag, öppnade den preussiske medborgaren Jean Baptiste Gautier dörrarna till stadens rådhus för att visa upp en elefant mot betalning. Vid middagstid utbröt slagsmål mellan den marknadsbesökande allmogen och representanter för stadens styrande, inne i rådhuset och på torget utanför. Under tumultet barrikaderade sig Skänninges borgmästare och andra ståndspersoner i rådhuset och marknadsbesökarna på torget utanför kastade sten mot fönstren. De instängda personerna tilläts inte lämna byggnaden förrän komminister Sundelius från Heda gripit in och dämpat de spända stämningarna på torget något. När de instängda släppts ut höll allmogen huset i besittning under återstoden av staden och beskådade elefanten utan betalning.Under dagen spreds uppgifter om att upploppsmakarna trakasserat ståndspersoner och hotat att bränna ned staden om det bleve rättsliga påföljder för våldsamheterna.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken ställning historieämnet har haft i läro- och kursplaner, från år 1962 till 2012. Analys skulle också ske över vilken Historia elever möter genom läromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrån Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehållsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av häxprocesserna. Resultatet har visat att historieämnet som en del av styrdokumenten ständigt har haft en hög status, trots att det i den samhälleliga kontexten har gått att utläsa motsatt scenario.

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna människans interaktion och kommunikation med centralmakten. Utgångspunkten är att lokalsamhällets föreställningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sådant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher såsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer där marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhällets människor.Jag argumenterar för att marschen bör förstås som en kommunikativ arena där centralmakten och lokalsamhället interagerade inom ramen för ett föreställt samhällskontrakt. Denna symboliska interaktion visade på att centralmakten och lokalsamhället delade många föreställningar och hade mycket att vinna på ömsesidighet och förhandling.