Detta arbete har till syfte att undersöka förhållandet mellan innehållet i tre läroböckerna i Historia med styrdokumenten gällande för kursen Historia 1b. För att göra denna jämförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förståelse för historieämnet. Jag har också undersökt hur styrdokument och läromedel skapas, detta för att påvisa vilka faktorer, andra än styrdokumentens krav, som spelar in när läromedelsförfattare skriver sina böcker. De frågor som jag valt att arbete utifrån är dessa;Hur ser läromedlens innehåll ut i jämförelse med kursplanens och dess mål?Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i läromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats än andra? Sker detta i överensstämmelse med styrdokumenten?Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förståelse för historieämnet och nå de mål som kursplanen sätter upp enbart genom att studera läroböckerna?Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och läromedel? För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad på en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (främst) textanalytiska metoder som gått ut på att tolka materialet ur både ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. I min studie finner jag att; 1) läromedlens innehåll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mål, och att vissa aspekter av dessa krav och mål erhåller mer fokus än andra i läroböckerna,2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lärobokstraditionen än de nya styrdokumenten,3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förståelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck på flera olika sätt, och4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av läromedel och styrdokument, bland dessa märks tydligast olika politiska klimat, samhällsdebatt, nationella riktlinjer och främst lärobokstraditionen..

Uppsatsens syfte är att utreda vad som hänt med utvecklingen inom Tornedalens skolväsende vad gäller språkfrågan efter det att en utredning på uppdrag av Skolöverstyrelsen 1968 färdigställts, fram till starten av Pello kultur- och språkskola hösten 2003. Metoden var att analysera utredningar, lagar, förordningar samt projektplanen för Pello kultur- och språkskola. Resultatet visar en utvecklingen för bevarande, uppmuntran och stöd för Tornedalens språk, meänkieli och svenska. Pello kultur- och språkskola är det senaste i denna utvecklingsfas. I skolan finns Tornedalens språk ständigt runt eleverna eftersom finska och svenska elever samt lärare blandas i en för språket positiv miljö.

Jag har haft två syften i den här uppsatsen och det är dels att undersöka om verksamma gymnasielärare anser att muslimska gymnasieelever behöver sin egen Historia för att förstå sitt eget och andras historiemedvetande och dels att studera om de intervjuade lärarna upplever att det finns en vi - och dem- känsla mellan muslimer och icke-muslimer? Jag har använt mig av frågeställningarna:Vilket utrymmer får islam i den svenska historieundervisningen? Påverkar utrymmet av islam i historieundervisningen de muslimska ungdomarnas förutsättningar att förstå sitt eget och andras historiemedvetande? Upplever olika gymnasielärare att det förekommer en vi- och dem- känsla mellan muslimer och icke-muslimer som hämmar muslimernas förutsättningar att utveckla sitt historiemedvetande? Hur kan ett eventuellt vi- och dem-tänkande förbyggas enligt gymnasielärarna?Lärarnas utrymme som de ger åt islam skiljer sig också åt. Vissa lärare ger islam ett eget utrymme, medan andra lärare ger möjligheterna till att de muslimska eleverna kan få jämföra sin egen Historia med den västerländska historien.Några av de intervjuade lärarna anser att det kan förekomma ett vi- och dem- tänkande i samband med olika diskussioner när andra kulturer diskuteras i historieundervisningen. Andra gymnasielärare anser att läroböckerna framställer ett vi- och dem- tänkande när författarna till historieböckerna beskriver andra kulturer i relation till den västerländska historien. Vissa gymnasielärare anser även att en större mångfald bland lärarna skulle kunna förebygga en vi- och dem- känsla.

Syftet med det här utvecklingsarbetet är att ge ett förslag på hur man som lärare kan engagera och motivera fler elever till att sträva efter att nå målen i ämnena svenska och Historia på högstadiet. Utifrån tidigare forskning, olika teoretiker, läroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och Historia utformas ett utvecklingsarbete som utgår från ett tematiskt arbetssätt där skönlitteratur har en central roll i temat och där läromedel ersätts med olika varierade moment som film, museum besök, gästföreläsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus på Franska revolutionen, ideologier och de samhällströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar både i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet sträcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar.

This essay is called What kind of history? and is about how history teachers think when they chose what to teach about and why. In the curriculum there are no guidelines about what substance you have to teach about. This gives the schools and teachers a big freedom. At the same time there is a kind of informal canon which says that it is the European perspective that is the important one.

Denna uppsats undersöker hur kvinnor och män gestaltats i fyra läromedel i Historia mellan åren 1875 och 1975. De gestaltningar vi funnit har ställts mot rådande historiesyn, kvinnosyn samt styrdokument. Läromedlens inriktning är mot skolans tidigare år. I analysen har vi använt oss av Selanders tre punkter rörande textanalys: urval; stil och förklaring. För att förklara skillnaden mellan kvinnor och män i de utvalda läromedlen använder vi även genusteorier som styrts av socialt konstruerade skillnader mellan könen istället för biologiska.

Pålagt skratt är något som har använts i hela tevens Historia och används än idag. Från början fick man inspirationen från radions tidiga dagar då man ofta spelade in sina program eller shower framför en publik. Det pålagda skrattet har funnits i din teveapparat i nästan 70 år, men i din radio hör du det aldrig. Varför inte det? Mitt examensarbete syftar till att göra ett humorprogram i radio med pålagt skratt och undersöka vad folk tycker om detta grepp i radio.

I denna uppsats utreder jag hur inställningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och inställningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utländskbakgrund under åren 2003 till 2005. Uppsatsen syftar även till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, där debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och där man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod och med hjälp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas inställningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nått mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att inställningen för ett förbud mot slöja i skolorna var väldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag..

Vi presenterar i detta arbete ett förslag på kursupplägg för att undervisa emancipatoriskt i Historia på gymnasiet. Tanken med vårt förslag är att utforma en undervisning som kopplar elevens livsvärld tillbåde nutid och dåtidsHistoria. Syftet med detta kursupplägg äratt jobba innanför ramarna för gy 11 men ge ett nytt sätt att bedriva historieundervisning på. Historiemedvetande, emancipation, den dubbla tankeprocessen och Biestas trefunktionsmodell ärde centrala teoretiska begreppen för detta utvecklingsarbetes utformning och utvärdering. Kursupplägget är uppbyggt utefter en kronologisk historieförmedling i enlighet med den som förespråkas i läroplanen.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk Historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk Historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

?I have a dream that one day on the red hills of Georgia, the sons of former slaves and the sons of former slave owners will be able to sit down together at the table of brotherhood.? Martin Luther Kings jrs. starka stämma ekade ut ur högtalarsystemet och de 250 000 medborgarrättsaktivisterna som var samlade vid George Washington monumentet i USA:s huvudstad  instämde i ett jublande bifall. Året var 1963 och Martin Luther King jr., hade i nio år varit känd som den amerikanska medborgarrättsrörelsens främste talesman, när han i sitt tal till det amerikanska folket yttrade sin vision för det amerikanska samhällets framtid.     Denna uppsats beskriver det afro-amerikanskafolkets Historia, från slaveriets bojor i de Nordamerikanska kolonierna i slutet av 1600-talet, till kampen för fullständiga medborgerliga rättigheter i 1950- och 60-talets USA.

I andra delen, av de två delar som texten består av,  beskriver  författarensina upplevelser från en vistelse i Belgrad. Del I handlar om ett års vistelse under 1977 och del två om ett återbesök 2014. I del II har författaren beskrivit sina upplevelser som kretsar runt stadens konstliv, arkitektur och Historia..

Syftet med denna uppsats blir att ta reda på hur reformatorn Olaus Petri uttryckte sin främlingsfientlighet och mot vem eller vilka den riktades. Med främlingsfientlighet menas i denna uppsats inte bara rädsla för utlänningar utan också rädsla för det som var annorlunda trots att det betecknades som svenskt. Reformationen var inte bara en religiös och andlig företeelse. Den gjorde också anspråk på att vilja styra hur människor skulle tänka och agera i det dagliga livet. Ändamålet med denna uppsats blir förutom det ovan nämnda att ta reda på vad som föranledde Olaus Petris främlingsfientlighet.

Denna uppsats behandlar frågan: Hur bör det amerikanska kampanjfinansieringssystemet till val av president reformeras - mot ett system som fokuserar på frihet eller ett system som fokuserar på rättvisa? Som frågeställningen vittnar om är uppsatsen skriven ur ett normativt analysperspektiv där de klassiska värdena frihet och rättvisa i kombination med insamlad data om amerikansk kampanjfinansiering mynnar ut i en analys. Två alternativa väga presenteras, antingen att släppa systemet fritt eller att öka kontrollen för att minska skillnaderna som finns. Argumentationen ger en bild av hur annorlunda systemet skulle kunna se ut givet en förändring. Resultatet påvisar att det amerikanska systemet hade gynnats av att röra sig mot en mer rättvis och kontrollerad finansieringsstruktur.

Jag ville undersöka om man kan använda en PowerPoint som läromedel för att elever ska få kunskap om och förstå vikten av källkritik. Jag ville få svar på hur eleverna resonerar när de hittar kontrasterade källor som berättar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag också få veta hur jag som pedagog kan underlätta inlärning av källkritik med hjälp av en Historia från svunnen tid som kräver förklaring inom områden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svält och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet från ålder 16 - 18 år som blev tilldelade olika material men som handlade om samma Historia. Därefter genomfördes en diskussion om inlärning, källkritik, läroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jämförelse. Att få elever själva känna ett behov av att ifrågasätta källor är starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehåller många teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala ämneskunskaper i källkritik utan det är i samspel i diskussioner med lärare och klasskamrater där eleverna kan närma sig ett flertal av olika kurser och mål.