Den här uppsatsen handlar om barn- och ungdomslitteratur. I bakgrunden ges en kortare historik om barnbokens Historia i Sverige fram till och med år 1960. Syftet med uppsatsen är att se hur skolan gestaltas i barn- och ungdomsböcker från år 1955. Jag har i undersökningen valt att avgränsa mig till svenska barn- och ungdomsböcker som kom ut i tryck första gången 1955. Med hjälp tidigare forskning har jag analyserat de lästa barn- och ungdomsböckerna.

Although textbooks are scientifically proven that they are important and central to the school curriculum one should think critically about the content in textbooks - is it really compatible with the curriculum of following the textbook tradition? As a teacher there are different ways to reflect on which textbook to choose. It is important to compare several textbooks with each other and be aware that a textbook should follow the curriculum. A teacher examines many sections/topics in the textbooks, but in this paper only one section will be reviewed among four different textbooks. The section to be compared, in the paper, is the interwar period.

Skolan är en del av samhället och de främlingsfientliga åsikterna som visar sig har varkenstöd i värdegrunden eller i läroplanerna. Som lärare måste man förhålla sig till detta ochförsöka motverka främlingsfientlighet, vilket emellertid kan vara lättare sagt än gjort. Syftetmed denna uppsats är att kartlägga och undersöka hur verksamma lärare förhåller sig till denmångkulturella verkligheten. Genom semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur fyrahögstadie- och gymnasielärare i ämnena Historia och/eller religionskunskap arbetar ellerskulle vilja arbeta med elevers nyfikenhet och intresse inför andra kulturer och hur de bemöterfrämlingsfientliga och rasistiska åsikter. Det visar sig att många saknar detta i sin utbildningmen menar att kunskaper är en bra grund för att argumentera mot stereotypa föreställningar.Genom diskussioner och studiebesök försöker lärarna låta eleverna uppleva möten medmänniskor från andra kulturer, även om det hade behövts i större utsträckning.

Projektet är ett verktyg för att snabbt analysera en plats "planerade" Historia. Som studie har jag arbetat med Södermalm i Stockholm..

I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populärkulturen, närmare bestämt HBOs populära tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser på det föränderliga förflutna och därmed utvecklar vårt historiemedvetande. Uppsatsen står på tre ben och vilar på perspektiv där det första behandlar att man genom att se på reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som är viktigt (meningsbärande), hur populärkulturen imiterar och återanvänder myter och därför kan anses vara en historisk källa värd att fokusera på samt Historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket består av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som någonting historiskt konstruerat. Uppsatsen ämnar öka kunskapen om betydelsen av hur Historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populärkultur, närmare bestämt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det föränderliga förflutna. Undersökningen tar fasta på hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som härstammar från deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna på gymnasiet anser vara viktigast att lära sig inom historieämnet samt att se vilken skillnad det finns mellan de elever som har föräldrar med förgymnasial utbildning, föräldrar med gymnasial utbildning och föräldrar med eftergymnasial utbildning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkätundersökning i fyra olika klasser; en barn- och fritidsklass, en naturvetenskaplig klass och två samhällsvetenskapliga klasser. En jämförelse har sedan gjorts med andra liknande undersökningar, t.ex. Youth- and history-undersökningen från 1995 och Sture Långströms undersökning från 2000. Resultaten från min undersökning och de andra pekar på att eleverna anser att det är viktigast och mest intressant med nutidsHistoria i Europa och Sverige.

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i ämnena Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A. Det som har granskats är vad som finns kvar, förändras eller tagits bort från de nationella kursmålen till de lokala kursmålen samt att se om det finns några gemensamma drag mellan de olika lokala kursmålen i de tre separata ämnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förändras eller tas bort från de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen är av dekonstruktivistisk karaktär där utgångspunkten är tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A från ett gymnasium i Sverige. Ämnena är förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras på Skolverkets hemsida.

Den här uppsatsen handlar om barn- och ungdomslitteratur. I bakgrunden ges en kortare historik om barnbokens Historia i Sverige fram till och med år 1960. Syftet med uppsatsen är att se hur skolan gestaltas i barn- och ungdomsböcker från år 1955. Jag har i undersökningen valt att avgränsa mig till svenska barn- och ungdomsböcker som kom ut i tryck första gången 1955. Med hjälp tidigare forskning har jag analyserat de lästa barn- och ungdomsböckerna.

I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populärkulturen, närmare bestämt HBOs populära tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser på det föränderliga förflutna och därmed utvecklar vårt historiemedvetande. Uppsatsen står på tre ben och vilar på perspektiv där det första behandlar att man genom att se på reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som är viktigt (meningsbärande), hur populärkulturen imiterar och återanvänder myter och därför kan anses vara en historisk källa värd att fokusera på samt Historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket består av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som någonting historiskt konstruerat. Uppsatsen ämnar öka kunskapen om betydelsen av hur Historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populärkultur, närmare bestämt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det föränderliga förflutna. Undersökningen tar fasta på hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som härstammar från deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv.

Mitt syfte med uppsatsen är att belysa den manliga homosexualitetens Historia genom ett samhällspolitiskt perspektiv men att till det tillföra en konstvetenskaplig analys. Jag vill titta på konsthistorien och se hur den manliga kärleken porträtteras och hur den har gestaltats. Finns det generella drag ifrån de olika epokerna som hänger ihop med samhällets attityder? Vilken roll spelar religionen? För att begränsa mig har jag valt att behandla västvärlden, det vill säga Europa och Nordamerika. Det är inte för att det inte finns konst med den här sortens motiv i östvärlden eller Afrika, men jag vill fokusera mig på västvärldens socialpolitiska Historia.

Texten jämför det analoga- och digitalafotografiet. Disskutioner kring arbetssättet, uttrycket i fotografiet, uppfattningen av det, de olika tekniska asspekterna och känslan i fotografiet är områden som berörs i texten. Även kamerans och fotografiets Historia i allmänhet tas upp..

Denna undersökning är en analys av intervjuer som är genomförda med fyra informanter. Tre av dem är första generationens invandrare och den fjärde är andra generationens invandrare. Jag har som ambition att problematisera termen invandrare utifrån begreppet identitet. Jag undersöker hur identiteter skapas, formas och utvecklas i samband med migration. Rami kommer från Irak, Maria kommer från Guatemala, Line kommer från Norge och Kristina är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar.

This essay investigates how teacher sees and uses mainstream movies as a teaching method. The main question approached is: How does teachers use feature films as a teaching method? Which movies are used and how does their working methods surrounding the movies look like? The purpose of the essay is to make the reader reflect over what influence mainstream media has over the historic knowledge of the students and how teachers use that for educational purposes. The business around historical film has grown over the years and is now a million dollar industry. The conclusion is that teachers mostly use feature films to provoke emotional reactions from the students.

Business Intelligence har under de senaste åren vuxit starkare fram och innefattar nu en hel yrkesroll i gränslandet mellan teknik och företagsekonomi. Detta syns framförallt inom det företagsekonomiska området och särskilt inom ekonomistyrningen. Denna uppsats försöker besvara frågorna ?Hur har utveckling upp till idag av Business Intelligence sett ut?? och ?Vilka trender finns idag inom Business Intelligence ur ett företagsekonomiskt perspektiv??. Uppsatsen behandlar inte något specifikt verktyg eller systemleverantör utan har som utgångspunkt att undersöka trender inom floran av systemverktyg utan att för den sakens skull gå in på någon specifik lösning.

I det här arbetet har vi genom en idé och ideologianalys undersökt olika läroböckers skildringar av den industriella revolutionen. Läroböckerna är indelade i två olika delar, varav vissa är skrivna innan Berlinmurens fall 1989 och andra är skrivna efter fallet. Vi har avgränsat oss till att analysera de politiska, ekonomiska samt klass skildringar som finns beskrivna i avsnittet. I arbetet har vi analyserat nio stycken läroböcker i Historia för grundskolan. Resultatet presenteras genom två skilda delstudier där en av oss har undersökt läroböcker skrivna före Berlinmuren fall och den andre de läroböcker som utkommit därefter.