Denna C-uppsats är en litteraturstudie som tar upp kvinnlig könsstympning, något som cirka tre miljoner flickor utsätts för varje år, kvinnlig kosmetisk intimkirurgi, en företeelse som ökar i västvärlden, samt liknande företeelser i västvärldens Historia. Dessa jämförs med varandra samt används i en diskussion kring den fria viljan. Datamaterialet består av sex vetenskapliga artiklar, en avhandling, två rapporter samt en bok. Resultatet har analyserats och kodats enligt en kvalitativ dataanalys och sedan sammanställts för att svara på syftet och frågeställningarna. Kollektivismen och individualismen, feministiska teorier samt Maslows behovsteori har använts för att förklara och förstå de resultat som kommit fram.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur begreppet energi skulle kunna användas som en förklaringsfaktor i historieundervisningen. Undersökningen bygger på en textundersökning av tre av de mest använda historieläroböckerna för kursen Historia A på gymnasiet. Vi har studerat läroböckerna i olika nedslag, valda utifrån relevant miljöhistorisk forskning, för att se i vilken utsträckning och på vilket sätt historieläroboksförfattare använder sig av energi som en förklaringsfaktor. Utifrån läroböckerna och forskningen har vi diskuterat hur begreppet energi skulle kunna vara en central förklaringsfaktor i den historiska förändringsprocessen. Undersökningens resultat visade att läroboksförfattare i relativt hög grad använder sig implicit av energibegreppet i sina framställningar, även explicita exempel förekommer.

Historieförmedlingen i svenska folkskolan, historiesyn och fostran..

Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av något.  Bilder kan berätta om en historisk händelse, visa hur det gick till och upprätta hur vi ska se på ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en händelse. Under min undersökning arbetar jag med Historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjälp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berätta. Vilka kännetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska händelser? Vad skymmer den ikoniska framställningen?I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk händelse.  Dessa beståndsdelar har jag själv sedan använt för att skapa en bild för att beskriva en påhittad Historia i gestaltningen.Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. Både målningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv händelse.

Denna läroboksanalys är en studie med syfte att undersöka hur stormaktstidens människor skildras i svenska historieläroböcker för mellanstadiet. Detta för att öka medvetenheten kring vad text och bild ger för information om de människor som levde under denna epok i Sverige. Metoden som använts är en kritisk diskursanalys eftersom den lämpar sig väl för att upptäcka eventuella maktstrukturer baserat på texters språkliga uttryck. I den kvalitativa analysen ingår 8 böcker som riktar sig till mellanstadieelever och de kapitel som behandlats är de som berör tiden mellan 1611 och 1718. De böcker som analyserats visar i både text och bild att stormaktstiden i Sverige anses vara en viktig epok i svensk historieskrivning.

I uppsatsen studeras representationen av William Shakespeares pjäs Hamlet i affischsammanhang. Ett antal Hamletaffischer från 1900-talet framtill 2008 beskrivs, tolkas och analyseras. Fokus ligger främst på det aktuella anslaget från 2008 års produktion på Dramaten i Stockholm. Bakgrunden innehåller kortare teoriavsnitt om klassisk och visuell retorik, bildstruktur, semiotik samt affischens Historia och roll i dag. En kortare beskrivning av pjäsens handling ger en naturlig ingång till den kortare presentationen av samtliga affischer som följer.

Det här arbetet handlar om matematisk Historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet är att undersöka hur den matematiska historiens innehåll inom skolämnet matematik har utvecklats genom att jämföra läroböcker, intervjua lärare, samt att jämföra dagens läroplan och kursplaner med den förra läroplanen för gymnasiet, matematik för treårig naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag även försökt ta reda på vad lärare tycker om matematisk Historia och har därför medelst intervjuer försökt ta reda på vad dessa åsikter står för. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i läroböcker och vad läro- och kursplaner säger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner säger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien på olika sätt, har jag också valt att granska de nationella proven, för att ta reda på om de innehåller något matematikhistoriskt inslag.

BARA BOSTÄDERPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvägen breder Tyresö gymnasium ut sig. Vår ingång blir att riva skolan, materialet ?kremeras? till tegelkross och sprids i en röd löparbana längs den befintliga landsvägen, att tillåtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstås som en del av det befintliga landskapet, det ändrar bara form och byter plats.Vad händer när man släcker ett lager i AutoCad?Det närvarar i sin frånvaro.

Sammanfattning I denna uppsats har jag har valt att fokusera på hur film används i den svenska grundskolans obligatoriska historieundervisning i årskurserna 7-9. Tanken är att belysa hur film används som redskap och komplement i undervisningen och på vilket sätt filmen följs upp. Undersökningen har visat att användandet av film kan fungera som komplement i undervisningen, då detta i mångt och mycket kan ge en djupare förståelse och inblick i människors livsvillkor och samhällets förändringar genom historien. Men det är själva uppföljningen och bearbetningen av filmen som är avgörande om historiefilmer ska fungera i undervisningssyfte. Undersökningen utfördes som en halvtstrukturerad kvalitativ intervju.

Lyxmarknaden i världen har ökat, detta trotts den ekonomiska oron. Vårt intressefångades då vi observerat varumärken i Sverige vilka har en prestige känsla men vioch massan ändock har råd att köpa produkterna. Silverstein och Fiske (2003)definierar fenomenet som Masstige. Masstige är en sammansättning av orden prestigeoch massa, alltså prestige som massan kan ha råd med. Syftet med undersökningen äratt undersöka om masstigevarumärken i Sverige använder sig av klassiskamarknadsföringsstrategier som finns för lyxigavarumärken.

Smycken har en relation till en bärare och bäraren har en relation till sina smycken. Som skapare av smycken har man en relation till både smycken och bärare. En unik och viktig roll.Berättelser eller anekdoter som människor berättar, bisarra fakta som man snubblar över titt som tätt, små noveller. Detta är något som attraherar mig starkt. När jag gör smycken tycker jag om att kunna berätta en Historia om det smycket.

Since 1820 there has been a continuous discussion about the contents of history courses and the current debate considering this school subject is no exception; it is as vital as ever. Both in educational policy and public debate the role of history as a school subject has been brought up for discussion.In this study the writer has chosen to study the politically independent interest organization HLF. The organization is a non profit association, which works for the consolidation of history in Swedish schools.The purpose of this study is to investigate how the organization HLF has received and met the ongoing debate on this issue. The writer has chosen to examine the strategies the organization has used in order to influence this school subject and if they have succeeded in doing this.To carry out this study the writer has made use of HLF´s annuals as well as Aktuellt om Historia, which is a publication that the organization issues three or four times a year. The conclusion of this study is that HLF has little influence when it comes to the formulation of the education of history.

AbstraktWestin Mikael, Den industriella revolutionen i läroböckerna - En studie av tre läroböckers behandling av den industriella revolutionen, (The Industrial Revolution in the teaching books - A study of the industrial revolution in three teaching books). Individ och samhälle, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö Högskola, 2006.SyfteSyftet med följande arbete är att undersöka hur läroboken hanterar den industriella revolutionen samt även hur lärarna förhåller sig till läroboken. MetodArbetet utgår från Geoffrey Partingtons teori om historisk signifikans och testar den tillsammans med en klassisk bakgrund-händelse-förlopp modell på läroböckernas redogörelse för den industriella revolutionen. En kvantitativ enkätstudier bland gymnasielärare i Historia A gjordes för att fånga deras bild av industriella revolutionen och läroböckernas behandling av den. ResultatDe tre undersökta böckerna uppvisar en splittrad behandling av den industriella revolutionen.

Den här rapporten om Ellinge slott är en produkt inom kursen ?Bevarande, vård och restaurering av historiska trädgårdsanläggningar?. Arbetet har skett i en grupp bestående av Karin Henriksson, Karin Ingemansson och Eva-Marie Samuelson.Syftet med rapporten är att teckna Ellinge slotts landskapliga omgivningar, trädgårdar och parks Historia. Syftet har även varit att inventera dagsläget, samt föra en diskussion med utgångspunkt i detta om hur anläggningen långsiktigt kan vårdas, skötas och bevaras.Sökandet kring Ellinge slotts Historia har skett främst genom arkivstudier, kontakter med en rad olika personer samt genom besök på platsen. Vi har även gjort en kortare kartläggning av Ellinges mer allmänna Historia.

Syftet med mitt arbete är att undersöka på vilket sätt det är möjligt att arbeta över de gamla gränserna mellan teoretiska och praktiska ämnen. Jag har valt att inrikta mig på Historia och Hem- och konsumentkunskap. Frågeställningarna som ligger som grund för arbetet är: På vilka sätt är ett samarbete mellan Historia och hemkunskap möjligt? Finns det stöd i kursplaner och läroböcker för ett sådant samarbete? Är det viktigt att samarbeta över gränserna på detta sätt? Om det är viktigt, varför i så fall? Har hem- och konsumentkunskap i sig ett historiskt perspektiv? För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av intervjuer, skriftliga källor och analyser av kursplaner och läromedel. Mina teoretiska ramar handlar om ämnesövergripande arbetssätt och historiskt perspektiv.