Matematiken ses ofta som ett grått, trist ämne. Går det att ?färglägga? med hjälp av estetiska ämnen som redan finns på skolan som t ex dans och musik. Dans och musik är en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhället är musiken tillgänglig för alla, via internet, tv etc. När musik och dans ofta är en central aktivitet hos ungdomar och fångar deras uppmärksamhet, varför skulle det inte kunna användas i undervisningssyfte? Genom att berätta om matematikens historia sätter vi färg på den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia går längre tillbaka än civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första städerna har vuxit fram.

The study aims to illustrate how women victims of male violence in intimate relationships are treated during the legal process and with professional perspective describe what women?s experiences considered to be in the legal process. The study also aims to draw attention to the interventions for abused women during the legal process.The results are based on interviews with professionals in the justice system, and on observations in the courtroom. Overall our results show that abused women are in need of a great quantity of help and support before, during and after the negotiation. The legal process is very stressful for the women.

Today, Sweden is to be regarded as a country formed by the influences and effects of immigration. The government is considering integration as a process aimed to influent all forms of welfare politics and as a project working both at an individual and at a social level. The aims of integration policies are to guarantee equal rights and opportunities, to form a public community characterized by diversity, and to mobilize all citizens to participate in and to be jointly responsible for a social development characterized by mutual respect and tolerance. During the Swedish election campaign of 2002, integration policies became one of the most reported and discussed political questions in the media. The aim of this essay is to study and analyze discursive statements on integration policies made by politicians during this election campaign.

Narrative history has a long tradition in history teaching. But during the decades after the second world war, the attitude to storytelling has been seen with doubt and skepticism. There are many indications in Swedish society and media that the narrative story today stand strong. But is narrative history useful in everyday teaching? This essay is a study of narrative history in a Swedish and Scandinavian perspective the latest thirty years.

The purpose of this study is to investigate ethnic discrimination in the recruitment process. National and international law protect individuals from ethnic discrimination by potential employers during the recruitment process.Despite the laws in place to protect human rights, minorities in society do not have the same opportunities in the labor market as the rest of the population. Minorities continue to have difficulties compared to Swedish nationals in the recruiting process. Highly educated immigrants seeking employment in Sweden continue to report being treated unfairly based on their ethnic background.Ethnic discrimination in the recruiting process is based on prejudice and stereotypes that affect decisions whether it is visible or hidden, intentional or unintentional.Under the law, it is not legal to base a decision on prejudices or stereotypes. Therefore, it is important for the employer to highlight the job requirements to ensure the recruitment process is ethical.

The present study examines power relations, textual genre and attitudes to the matching process in the labor market in the employment office?s opinion articles in the period 2009?2014.     The power relations that emerge in the debate articles between employers, job seekers and private employment constitute the study's main question.The theoretical starting points are taken from Fairclough?s critical discourse analysis (1992, 2001, and 2010), where the discursive practice consists of the employment office?s production of opinion articles during a recession. The social practice consists of the laws and regulations that make its actions to reduce unemployment in the society. The method is derived from Halliday?s (1994, 2002) systemic functional linguistics.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frågeställningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför använder man sig av dramatiserade visningar när man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt även titta på varför man använder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begränsa uppsatsen till att studera främst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..

Samhället och förskolan utvecklas ständigt ? idag går allt fler flerspråkiga barn på förskolan och det blir därför av betydelse att uppmärksamma flerspråkiga barns språklärande. Syftet med den här studien är att undersöka vad som kännetecknar de språkliga handlingarna hos de flerspråkiga barnen i samspel med andra barn och förskollärare i leken. Frågeställningarna är:- Vilka språkliga handlingar tar de flerspråkiga barnen i bruk i leken?- Vilka av dessa handlingar kan härledas till språklärande?Vår studie tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet.

Jag har i denna undersökning studerat fyra historielärares bedömningsunderlag för kursen Historia A på gymnasiet. Syftet med detta är att jag vill belysa hur historielärare tänker om och använder sig av olika historiska perspektiv i sin undervisning och sin bedömning. För att kunna dela in lärarnas examinationsuppgifter utgick jag ifrån tre olika kategorier; politisk historia, krigshistoria och kulturhistoria. En intervju genomfördes också med varje lärare bland annat kring vad som framkommit i min analys.Sammanställningen av intervjumaterialet visar att alla fyra lärare anser att det kulturella perspektivet skall väga tyngst i undervisningen och i examinationsfrågorna. De menar framförallt att det är viktigt att studera vilka livsvillkor och förutsättningar människor har levt med genom tiderna.

Den normkritiska pedagogiken är ett tämligen nytt fenomen som kritiskt granskar de rådande och förgivettagna sätten att vara, eller med andra ord de rådande normerna i samhället. Under senare år har normkritisk teori fått ett stort genomslag inom forskningen och i den allmänna debatten, speciellt relaterat till skolans värld. Vilka konsekvenser en normkritisk praktik får finns det ingen forskning på menar normkritiker själva och det blir därför viktigt att problematisera normkritiken. I denna undersökning gör vi en kritisk granskning av normkritisk litteratur och hur den använder sig av begrepp så som: kategorisering, normer, makt, intersektionalitet, stereotypisering och toleransperspektiv. Vi bidrar således till en fördjupad förståelse för vad den normkritiska diskursen kan bidra med i samhället samt vad det kan finnas för konsekvenser med detta perspektiv.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Jag ville undersöka om man kan använda en PowerPoint som läromedel för att elever ska få kunskap om och förstå vikten av källkritik. Jag ville få svar på hur eleverna resonerar när de hittar kontrasterade källor som berättar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag också få veta hur jag som pedagog kan underlätta inlärning av källkritik med hjälp av en historia från svunnen tid som kräver förklaring inom områden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svält och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet från ålder 16 - 18 år som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. Därefter genomfördes en diskussion om inlärning, källkritik, läroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jämförelse. Att få elever själva känna ett behov av att ifrågasätta källor är starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehåller många teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala ämneskunskaper i källkritik utan det är i samspel i diskussioner med lärare och klasskamrater där eleverna kan närma sig ett flertal av olika kurser och mål.

Denna uppsats sätter journalistikbegreppet i fokus. Syftet har varit att ta reda på om det går att identifiera några tydliga gränser för vilken typ av medieinnehåll som kan sägas vara journalistik. Vem har rätt att producera den och hur förhåller sig olika yrkesgrupper som producerar medieinnehåll till journalistiken som begrepp? Det har i sammanhanget även varit angeläget att söka kunskaper om hur journalistiken hänger ihop med dagens föränderliga mediesamhälle och samhällets utveckling i övrigt. Uppsatsen bygger på forskning och teorier om journalistikens och journalistrollens framväxt och utveckling.

Fritidssektorn har expanderat under 1960-talet. Forskare har konstaterat att fritid är ett mångtydigt begrepp (Lindström, 2001:46).I början av 1990- talet tvingades många kommuner till nedskärningar. Nya aktörer kom in på den kulturpolitiska arenan och hopslagning av kulturnämnder med fritdsnämnder blev en av följderna (Svensson & Lundberg, 1997). Genom att granska protokoll från en kultur- och fritidsnämnds möten år 2006 i en liten kommun, var syftet att kartlägga besluten för att ge en bild av prioriteringar och avgränsningar. Textanalys som metod och Habermas kritiska teori har stått som grund för granskningen.

Syftet med denna studie är att genom ett fokus på språkanvändning beskriva och få en djupare förståelse för hur bloggande tonårsmammor framställer sin identitet på bloggen. Tonårsmammor tillhör en grupp individer som förknippas med en hel del fördomar och därmed är det av stor socialpsykologisk relevans och intresse att undersöka hur de själva ställer sig till den stereotypa bild som ges av dem. Studien vägleds av frågeställningarna: hur framställer tonårsmamman sin identitet på bloggen, vilka subjektspositioner förekommer och antas av den bloggande tonårsmamman och hur förhåller sig den bloggande tonårsmamman till andra diskursiva uttryck idag. Dessa besvaras med hjälp av kritisk diskursanalys integrerad med subjektspositionsbegreppet som metodologisk ansats. Vid analys av den diskursiva praktiken, som införlivats med det teoretiska ramverket, har vi kommit fram till att tonårsmammorna både är med och reproducerar och förändrar den dominerande diskursordningen.