Sök:

Sökresultat:

2127 Uppsatser om Historia om idéer - Sida 50 av 142

Nostalgiska Ljud

Det finns ljud som Àr pÄ vÀg att försvinna i takt med teknologins utveckling. Dagens ungdomar har aldrig hört ljud frÄn den Àldre teknologin, som den Àldre generationen har fÄtt vÀxa upp med sÄsom skrivmaskinen, modemet m.m. Dessa produkter gav ifrÄn sig ett speciellt ljud som numera inte hörs lika mycket idag. Men vad hÀnder nÀr tekniken utvecklas till den grad att ljud blir en sÀkerhetsfrÄga? Förutom teknikljud finns det ljud frÄn förhistoriska och nyligen utdöda djur som forskare har lyckats Äterskapa genom studier av kvarlevornas anatomi.

Axel AdelswÀrds resa i Amerika 1855 - 1856

Det svenska samhÀllet omvandlades under 1800-talet frÄn hushÄllsbaserade marknadsekonomiska metoder till kapitalistiska marknadsekonomiska metoder. Parallellt med detta omvandlades och moderniserades den svenska eliten frÄn att utgjorts av en jordÀgande aristokrati till att i stÀllet utgöras av en förmögen högborgerlighet. Denna uppsats handlar om hur en representant ur den nya svenska eliten i form av Axel AdelswÀrd tÀnkte och handlade nÀr han mötte ett USA pÄ 1850-talet dÀr den kapitalistiska marknadsekonomin hade slagit igenom. Jag vill ocksÄ visa hur en omvandling skedde av en gammal elit till att inta ett nytt kapitalistisk marknadsekonomiskt tÀnkande..

DÄ - nu - sedan? LÀrarnas tolkning av historiemedvetande : En kvalitativ undersökning baserad pÄ samtalsintervjuer med lÀrare i Är 4-9

Den hĂ€r undersökningen behandlar lĂ€rarnas tolkning av begreppet historiemedvetande. Totalt Ă€r Ă„tta olika lĂ€rare intervjuade; hĂ€lften av dem undervisar i Ă„r 4-6 och hĂ€lften i Ă„r 7-9. Samtliga lĂ€rare som intervjuats arbetar pĂ„ olika skolor i Östhammars Kommun.Undersökningen visar att lĂ€rarnas uppfattning och tolkning av styrdokumenten pĂ„verkar deras planering av undervisningen. Den visar ocksĂ„ att frĂ„nvaron av en korrekt och gemensam definition av ett begrepp som förekommer i styrdokumenten skapar osĂ€kerhet kring innebörd, tillĂ€mpning och bedömning. FrĂ„nvaron av en definition medför ocksĂ„ att en fruktbar tolkning av begreppet inte kan existera och att det dĂ€rmed medför svĂ„righeter för att bedöma elevernas relation till detta begrepp, samt fördomar om hur elevernas relation till historiemedvetandet ser ut..

En oviss framtid. Vart gÄr allmÀnheten idag för att uppleva och lÀra sig historia och vart gÄr den imorgon?

The purpose with this paper is partly to find out what people of different ages do to learn more about the past, and partly what they believe will happen within the next 50 years with institutions like traditional museums and the relatively new theme parks. How will the museums and theme parks evolve? Will they evolve? Or will they disappear?To solve these questions I have sent out a questionnaire to people of different ages. I have also been in contact with employees from different museums and theme parks in SkÄne. I have used literature written by archaeologists among others.

ÅtervĂ€ndarna : en undersökning av hur det svenska samhĂ€llet pĂ„verkades av Ă„tervĂ€ndande emigranter 1860-1940

Between 1860 and 1940 approximately 1,1 million Swedish citizens emigrated to North America. But over 200 000 of them returned to Sweden. In this essay I have tried to estimate the impact of these people on the Swedish society. To make a deeper analyze possible, I have studied the parish of Glima?kra in southern Sweden and tried to trace the immigrants? lives after their return to Sweden and thus estimate their impact on society.By statistical analysis of migrants between Sweden and USA and between the parish of Glima?kra and USA I have concluded that the result can be used as a model for Sweden on a national basis.

Alléerna pÄ BarsebÀcks gods : bevarandeplan

En bred, lĂ„ng och jĂ€mn allĂ© Ă€r en mĂ€ktig syn. Även en allĂ© med knotiga defekta trĂ€d kan ocksĂ„ vara sagolikt vacker med sin alldeles speciella karaktĂ€r. AllĂ©er Ă€r inte bara vackra att fĂ€rdas genom. PĂ„ hĂ„ll ses allĂ©erna som en vacker del av landskapet. Av BarsebĂ€cks gods Ă€r allĂ©erna mot norr, öster och vĂ€ster i BarsebĂ€cks slottsanlĂ€ggning, nĂ€stan det enda som syns utifrĂ„n, förutom dess vĂ€lskötta Ă„krar.

Religion ? ett Àmne under förÀndring?

Utbildningsdepartementet la Är 2000 fram ett förslag om ett nytt kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I detta Àmne ska religion, samhÀlle och delvis historia ingÄ. Skulle detta förslag gÄ igenom sÄ skulle det pÄverka bÄde elever och lÀrare. Hur skulle det pÄverka Àmnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förstÄelse och respekt för andra mÀnniskor.

Nostalgiska Ljud

Det finns ljud som Àr pÄ vÀg att försvinna i takt med teknologins utveckling. Dagens ungdomar har aldrig hört ljud frÄn den Àldre teknologin, som den Àldre generationen har fÄtt vÀxa upp med sÄsom skrivmaskinen, modemet m.m. Dessa produkter gav ifrÄn sig ett speciellt ljud som numera inte hörs lika mycket idag. Men vad hÀnder nÀr tekniken utvecklas till den grad att ljud blir en sÀkerhetsfrÄga? Förutom teknikljud finns det ljud frÄn förhistoriska och nyligen utdöda djur som forskare har lyckats Äterskapa genom studier av kvarlevornas anatomi.

Lust att lÀra - En studie om motivationen hos gymnasieelever i historieÀmnet

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymnasieelever kan bli mer motiverade i historieÀmnet. Jag har valt att redovisa skillnaden mellan killar och tjejers motivation till historieÀmnet, framförallt för att se om det finns nÄgon skillnad och i sÄ fall vad den/de Àr. Undersökningen genomfördes genom en enkÀt pÄ en gymnasieskola i Lunds kommun, dÀr 55 elever valde att delta. Resultatet visar bl.a. att lÀrarens undervisningssÀtt, flexibilitet samt sÀtt att vara har en stor betydelse för elevernas motivation.

Pojkars attityder till dans

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ mer kunskap om lÄgstadiepojkars attityder till dans. I bakgrunden beskrivs dansens historia med fokus pÄ ideal och dansens status genom tiderna. Jag redovisar för hur dansundervisningen vuxit fram i skolan och fem aspekter till den. Vidare gÄr jag in pÄ manligt och kvinnligt, mÀn och dans. Jag kopplar till styrdokument, tidigare forskning kring pojkar och dans samt hur dansen framstÀlls i media idag.

Montessoripedagogiken - hur uttrycker sig ?individuell frihet??

Studiens syfte Àr att undersöka hur ?individuell frihet? tar sig uttryck i det dagliga klassrumsarbetet pÄ tvÄ Montessoriskolor. Arbetet inleds med att vi definierar begreppet ?individuell frihet? utifrÄn begrepp som dagens lÀroplan anvÀnder istÀllet, det vill sÀga elevinflytande, elevdemokrati och individualisering. Dessa begrepp anvÀnder vi Àven för att tolka vÄrt resultat.

En berÀttande historia : Storytelling för ett hotell och gÀsters uppfattning

Consumer Information Processing (CIP) handlar om hur vi som konsumenter tar till ossoch pĂ„verkas av den information som stĂ€ndigt omger oss vid en beslutssituation. Ämnethar lĂ€nge varit i fokus för forskning inom marknadsföring dĂ„ detta naturligtvisintresserar företagen i hög grad. Tidigare forskning hĂ€vdar att nĂ€r vi som konsumentertar till oss av de intryck som omger oss, bearbetas dessa intryck tillsammans med dekunskaper vi har sedan tidigare (bottom-up processing och top-down processing).Studier har visat att information som tilldelas oss kan ha direkt pĂ„verkan pĂ„ vĂ„ra sinnenoch hur vi upplever en produkt.Denna studie undersökte hur olika typer av tillĂ€ggsinformation pĂ„verkade konsumentersupplevda smak av vin. Tolv testpersoner studerades i ett experiment bestĂ„ende av tresteg dĂ€r olika betyg presenterades pĂ„ de viner testpersonerna bedömde. Resultatet avstudien visade att kvinnor i högre grad pĂ„verkas av negativ tillĂ€ggsinformation medanmĂ€n i högre grad pĂ„verkas av positiv tillĂ€ggsinformation..

Den levande staden : En retorisk studie av motiv i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad

Jag har i denna uppsats, med hjÀlp av Kenneth Burkes pentadmodell, undersökt motiv i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad. För att analysera framstÀllningen av individens förhÄllande till samhÀllet har jag Àven anvÀnt mig av Burkes identifikationsbegrepp och hans tanke om att syften bakom mÀnniskors och karaktÀrers handlingar kan bottna i en strÀvan efter rening av en skuld vi bÀr inom oss.Genom att undersöka fem olika sekvenser, kronologiskt jÀmnt fördelade i romanen, har jag sökt formulera tÀnkbara motiv som ligger bakom textens budskap. För att undersöka hur scen och agent interagerar har jag anvÀnt mig av Burkes begrepp ratio, det vill sÀga förhÄllandet mellan dessa tvÄ komponenter i pentaden. Resultatet bestÄr i att Fogelström Àmnar berÀtta historien om de mÀnniskor som skapade grunden för dagens vÀlfÀrdssamhÀlle, vars historia sÀllan belyses. Han beskriver ett förhÄllandevis obarmhÀrtigt samhÀlle, en agent, som tar beslut om sina invÄnares livsvillkor.

Det finns vÀl inga grÀnser.

Detta examensarbete Àr en undersökning om hur förÀldrar till barn pÄ tvÄ förskolor ser pÄ skapande verksamhet i förskolan. Den undersökningsmetod som har anvÀnts Àr en kvalitativ enkÀtstudie med öppna frÄgor. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar resonerar kring skapande verksamhet och vilka förestÀllningar de ger uttryck för. De frÄgestÀllningar som arbetet har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur ser förÀldrar pÄ skapande verksamhet i förskolan? Hur definierar förÀldrar skapande verksamhet i förskolan? De teoretiska utgÄngspunkter som tas upp i arbetet Àr definitioner och teorier om skapande, lek, fantasi och kreativitet.

Det kvalitativa historiemedvetandet : ett försök till att finna en metod att söka detta

Kring och inom skolans förs hela tiden en debatt om betygens vara eller icke vara, om betygens utformning och vad som Ă€r nödvĂ€ndigt för en elev att pĂ„visa kunskap om för att fĂ„ ett visst betyg. Även vid vilken Ă„lder betyg skall börjas delas ut Ă€r uppe till debatt.I kursplaner sĂ„ finns det olika mĂ„l som elever skall uppnĂ„ alternativt strĂ€va efter. Som det ser ut idag sĂ„ Ă€r det till stor del endast kunskapsmĂ„len som betygssĂ€tts och om detta kan man alltid ha en Ă„sikt. Hur eleven lyckats i sina strĂ€vanden blir tyvĂ€rr mĂ„nga gĂ„nger ointressant trots att kursplanernas syften menar nĂ„got annat.Detta arbete Ă€r ett försök till att finna det kvalitativa historiemedvetandet och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt finna de elever som har uppnĂ„tt ett visst mĂ„tt av reflektion, elever som kan se sammanhang och elever som kan dra slutsatser i Ă€mnet historia pĂ„ gymnasienivĂ„..

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->