NÀr en person söker en första kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden sker det oftast via ett telefonsamtal till vÄrdcentralen. Vid telefonsamtalet, som tas emot av en sjuksköterska, bedöms och ÄtgÀrdas vÄrdsökarens Àrende. Sjukskrivningar Àr ett av mÄnga Àrenden som hanteras. De senaste Ären har hanteringen av sjukskrivningar i Svensk hÀlso- och sjukvÄrd förÀndrats vilket har orsakat en minskning av antalet sjukskrivningar. Sjuksköterskor har i varierande grad deltagit i denna utveckling och denna studie vill synliggöra sjuksköterskans deltagande i vÄrden av sjukskrivna pÄ vÄrdcentralen.Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av telefonrÄdgivning pÄ vÄrdcentralen och speciellt hantering av sjukskrivningar.

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Flera studier har tidigare visat pÄ en motvilja eller ett undvikande beteende pÄ Internet gÀllande annonseringsformatet banner hos InternetanvÀndare. Denna studie utgÄr frÄn tre teorier som Àmnar beskriva varför det hÀr problemet existerar. De tre teorierna Àr hindrande av arbetsuppgift, upplevt mediebrus och tidigare negativa erfarenheter. Kvalitativa intervjuer med bÄde medie- och webbyrÄer samt en annonsförmedlare inom webbmedia har genomförts för att skapa en uppfattning om hur företag inom mediebranschen arbetar med och hanterar fenomenet som kallas banner blindness. Insamlad data jÀmförs med de teoretiska begreppen och analysen visar pÄ en medvetenhet hos respondenterna om fenomenet och dess bakomliggande orsaker.

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt att företag och organisationer som vill delta i samhÀllets utveckling, ser över sin kompetens, bÄde den individuella och organisatoriska. Företag mÄste börja se individuell kompetens som sin viktigaste tillgÄng och förutsÀttning för utveckling. Det stÀlls högre krav pÄ sjÀlvstÀndighet, flexibilitet, lÀrande och samarbete.Syfte: VÄrt syfte Àr att inom ramen för en organisation analysera individuella utvecklingsmöjligheter i den ordinarie verksamheten.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att uppnÄ vÄrt syfte. VÄr empiriska undersökning har gjorts pÄ ett företag som vi i uppsatsen benÀmner "företaget".Resultat och slutsatser: Under studiens gÄng fann vi olika faktorer som kan vara kompetensutvecklande för individen i sin ordinarie verksamhet. Vi fann att intervjupersonerna hade ett stort handlingsutrymme.

Bakgrund: Dödligheten vid hjĂ€rtstopp utanför sjukhus Ă€r hög och endast nĂ„gra fĂ„ procent av de som drabbas rĂ€ddas till livet. Tidig behandling Ă€r en avgörande faktor för överlevnad. Överlevnaden kan ökas markant av att mĂ€nniskor pĂ„ platsen, bystanders, ingriper med hjĂ€rt-lungrĂ€ddning (HLR). Att vĂ„rda och utföra vĂ„rdhandlingar Ă€r inte exklusivt för sjuksköterskor. Vid hjĂ€rtstopp utanför sjukhus Ă€r det istĂ€llet bystandern som förvĂ€ntas utföra vĂ„rdhandlingen.

I denna c-uppsats behandlas Àmnet fysisk miljö i förskolan och hur den kan utformas utifrÄn ett barnperspektiv. Syftet var att vidga förstÄelsen för hur den fysiska förskolemiljön, utifrÄn ett barnperspektiv, kan anpassas för att samspela med barnens intressen och behov. För att besvara de frÄgestÀllningar som svarar mot studiens syfte har vi genomfört fokusgruppsintervjuer samt observationer vid tvÄ förskolor. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats utifrÄn en hermeneutisk analysmetod. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har huvudsakligen utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Datorprogrammet Lexia var nĂ„got vi för första gĂ„ngen  kom i kontakt med tidigt i vĂ„r lĂ€rarutbildning och Ă€ven om vi inte hade tillfĂ€llet att dĂ„ sĂ€tta oss in i det tillrĂ€ckligt sĂ„ har tankarna kring Lexia bestĂ„tt. Syftet med uppsatsen var att ta reda pĂ„ vilken sprĂ„kutvecklande potential datorprogrammet Lexia har, samt hur arbetet med programmet kan se ut ut klasslĂ€rarens perspektiv och hur dennes samarbete med specialpedagogen Ă€r organiserat.Vi har intervjuat lĂ€rare och specialpedagoger pĂ„ olika skolor och fĂ„tt svar som efter bearbetning sammanstĂ€lldes och diskuterades tillsammans med den bakgrundsinformation vi presenterat i arbetet, en diskussion som kretsar kring de inledande frĂ„gestĂ€llningarna.Vi kom bland annat fram till att det finns ett gott samarbete mellan specialpedagoger och klasslĂ€rare men ocksĂ„ att klasslĂ€rarna anser att de pĂ„verkande faktorerna Ă€r mer hindrande Ă€n hjĂ€lpande i arbetet med Lexia. Även om det finns positiva faktorer sĂ„ har de negativa faktorerna, sĂ„som tids- och datorbrist, stört anvĂ€ndandet av Lexia..

Denna studie har haft som syfte att synliggöra och belysa förskollÀrares erfarenhet av och strategier kring musiken i förskolans verksamhet i relation till barns delaktighet och inflytande. För att fÄ syn pÄ detta genomförde jag kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare frÄn fyra olika verksamheter. Av resultatet framgÄr att delaktighet och inflytande har en stor plats i verksamheten. FörskollÀrarna har fokus pÄ barnen och ser dialoger och samtal som avgörande faktorer för att tillgodo se barns delaktighet och inflytande, dÀremot Àr musikens roll vÀldigt mycket mindre och i princip nÀstan obefintlig. Resultatet tycks bero pÄ att intresset för musiken bland förskollÀrarna Àr begrÀnsat samt att de anser att tiden behövs till annat.

Studier visar att ungefÀr var tionde patient upplever stickrÀdsla, en rÀdsla för nÄlstick som gör att de undviker att söka vÄrd vilket i sin tur kan leda till hÀlsoproblem pÄ lÄng sikt. Att utföra venpunktion Àr en vanlig arbetsuppgift för anestesisjuksköterskan och hur hon hanterar patientens stickrÀdsla Àr av stor betydelse för hur patienten upplever vÄrden som helhet. Anestesisjuksköterskan ska genom dialog med patienten bekrÀfta patientens rÀdsla och hjÀlpa patienten att kÀnna trygghet pÄ bÀsta sÀtt. NÀr patienten upplever lidande pÄ grund av vÄrd, i detta sammanhang venpunktion uppstÄr vÄrdlidande och detta vÄrdlidande kan anestesisjuksköterskan förebygga. Syftet med studien Àr att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenhet av mötet med vuxna patienter med stickrÀdsla.

Forskning kring omvÄrdnad av patienter med stickrÀdsla Àr i det nÀrmaste obefintlig. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av omvÄrdnad vid stickrÀdsla. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av nio semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Analysmetoden som anvÀndes inspirerades av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Antalet Ă€ldre ökar i Sverige. Åldrandet medför ökad risk att drabbas av sjukdomar vilket kan pĂ„verka munhĂ€lsan negativt. Äldre med stort vĂ„rd- och omsorgsbehov flyttar ofta till sĂ€rskilt boende. MĂ„nga av dem behöver hjĂ€lp med munhygienen. MunvĂ„rden till Ă€ldre i sĂ€rskilt boende Ă€r ofta bristfĂ€llig med dĂ„lig munhĂ€lsa som följd.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Existerande skolstrider, överlappande skolteorier samt vetskapen att erfarna psykologer arbetade integrativt var anledningarna till att Örebro Universitet, 2002, startade ett Psykologprogram med integrativ psykoterapiinriktning. Den grupp som examinerats frĂ„n programmet har Ă€nnu inte studerats utifrĂ„n hur de beskriver sitt arbetssĂ€tt, deras förestĂ€llningar om psykoterapiintegration och hindrande faktorer för integration av terapiskolor samt hur de tolkar evidensbegreppet. Studien Ă€r en tvĂ€rsnitts enkĂ€tstudie med kvantitativa och kvalitativa frĂ„gor som syftar till att besvara dessa frĂ„gestĂ€llningar. Ett tillgĂ€nglighetsurval resulterade i 70 stycken deltagare. Deltagarna anger sitt arbetsĂ€tt som i huvudsak integrativt.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

I föreliggande undersökning har fem kvinnliga mellanchefer, inom den offentliga sektorn intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter för deras karriÀrutveckling och chefskap. I undersökningen har jag anvÀnt kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultat och analysdelen indelas i fyra olika teman: beskrivning av ledarskap, mÀn och kvinnors chefsegenskaper och ledarstilar, karriÀr ? ambitioner och möjligheter samt familjens betydelse. Under dessa rubriker redovisas resultaten och paralleller dras till human relationsteori, kön som social konstruktion, homosocialitet, möjlighetsstruktur och familjeorientering.